DANDERYDS SJUKHUS

”Behöver fler kollegor – inte hyrläkare”

Läkare och annan vårdpersonal har dragit ett enormt tungt lass i coronakrisen och nu väntar ytterligare en tuff utmaning i och med vårdskulden. För att kunna beta av skulden på ett fungerande sätt både för patienter och personal krävs mer resurser, men också en god arbetsmiljö och en öppen kultur. Det framhåller Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening.

Artikeln ingår i temat Så stor är operationsskulden

– Situationen är katastrofal – läget är mycket allvarligt. Sjukhusen måste få kapacitet att klara av det här. Vi behöver fler kollegor, främst sjuksköterskor, för att kunna erbjuda en vård av god kvalitet på bred front, säger han.

Coronavirusets spridning i landet får ju stora konsekvenser även vid sidan av patienterna som drabbas av själva viruset. På grund av pandemin har antalet operationer och andra behandlingar minskat drastiskt i landet.

– Pandemin har ju drabbat vissa regioner mer, men vården har ju överlag ställt om i vilket fall. Och det har ju fått stora konsekvenser, både för patienterna som tvingas att vänta på behandling och för personalen som nu ska ta sig an skulden, säger Johan Styrud.

Till vardags arbetar han som överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus. Under veckorna 12–36 i år genomfördes 2 364 elektiva operationer på sjukhuset. Motsvarande siffra för samma period förra året var 4 753.

Vid sidan av de inställda icke-akuta operationer som nu ska betas av väntar av allt att döma därtill en vårdpuckel av bland annat cancerpatienter som inte har sökt vård med hänsyn till eller rädsla för covid-19.

– Det försvårar situationen ytterligare. Enligt de signaler som vi i läkarföreningen har fått är läget likartat på alla sjukhus i regionen. Det råder inga som helst tvivel om att en stor vårdskuld väntar…

Johan Styrud poängterar det faktum att oavsett hur läkarna och övrig vårdpersonal på sjukhuset i praktiken ska beta av de inställda operationerna och insatserna väntas arbetsbördan av givna skäl bli markant. Han ser flera tänkbara scenarion framför sig, inte minst helgoperationer och längre vardagspass.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm. Foto: Press

– Förutom pengar kommer det att kosta kraft. Samtidigt vill jag inte att man ska ta in hyrpersonal för att beta av vårdskulden, som man gör på Karolinska. Det bästa vore ju om sjukhusen hade kapacitet att klara detta. Vi behöver anställa fler sjuksköterskor, bemanna upp och hantera situationen inom befintlig struktur. Hyrpersonal ger dåliga vibbar i det här fallet, säger han.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, håller med om att insatserna för att få bukt på vårdskulden kräver extra resurser. Hon trycker på betydelsen av att staten skjuter till de pengar som har aviserats.

– Hotet från covid-19 är långtifrån över. Vi ska nu börja beta av vårdskulden, och samtidigt ha kvar en beredskap för pandemin. Självklart kommer det att kräva resurser, och för att regionen ska klara detta är det nödvändigt att vi får full corona-kompensation från staten, för både covid-relaterad vård, förebyggande insatser och vårdskulden.

Johan Styrud är dock tydlig med att det inte är tillräckligt. Vid sidan av försöken att ordna upp ekonomin, som måste bli bättre för att undvika nedskärningar, måste regionen också skapa en god arbetsmiljö och en öppen kultur som gör att personalen vill stanna kvar, framhåller han.

Det gäller att det finns ett chefskap som gör att personalen känner sig väl omhändertagen. Johan Styrud, Stockholms läkarförening

– Här är chefskapet av stor vikt. Regionen har haft ett ledarskap som har medfört att många har slutat. Det gäller att det finns ett chefskap lokalt och centralt som gör att personalen känner sig väl omhändertagen och respekterad.

Regeringen har tillsatt en nationell delegation för att se över väntetiderna, vilket Läkarförbundet centralt har välkomnat. Samtidigt kräver förbundet en nationell väntelista för att kapa vårdköerna.

Johan Styrud, som även är ledamot i förbundsstyrelsen, framhåller att en sådan väntelista skulle vara betydelsefull.

– Ur en effektivitetssynpunkt är fördelarna många. Om man är duktig på att operera knän i Mora eller på någon annan ort ska man använda det för att korta väntetiderna. Men det finns även tänkbara nackdelar. Risken är att regionerna inte bygger upp en bra organisation lokalt. Fördelarna väger dock tyngst, säger han.

Vårdpersonalen har ju gjort ett fantastiskt arbete och fortsätter att göra det. Johan Styrud, Stockholms läkarförening

– Det är ju också svårt att få tag på aktuella siffror. Vi har gamla system för väntelistorna. Här på Danderyds sjukhus krävs till exempel ganska mycket handpåläggning för att ta fram rätt siffror. Vi behöver mer moderna verktyg, rent praktiskt.

Johan Styrud i Stockholm tror att det kan ta uppemot tre år innan läkarna och övrig vårdpersonal på Danderyds sjukhus har lyckats att komma tillrätta med vårdskulden. Men han säger på samma gång att det är viktigt att vara fortsatt positiv.

– Vårdpersonalen har ju gjort ett fantastiskt arbete och fortsätter att göra det. Det saknas ju inte direkt ljuspunkter. Men det är klart att utmaningarna är många. Med mer resurser kan vi dock komma långt.

Elektiva operationer veckorna 12-36 under 2019 och 2020

2020 minskade antalet operationer med 50 procent, det vill säga 2 389 stycken, jämfört med samma period 2019. Under pandemins första tio veckor, veckorna 12-21, var minskningen 64 procent. Under veckorna 27-36 var minskningen 36 procent.

1 456 patienter väntade på sin operation/åtgärd på Danderyds sjukhus i slutet av juli. Av dessa hade 546 väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Utöver dessa hade 452 patienter frivilligt gått med på att vänta längre än 90 dagar.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera