Nyhetsarkiv

Signeringstvång fick känslorna att svalla

Det har framställts som att hela landstingets personal kan komma åt min journal. Men så är det ju inte. Vi har ”körkort” och begränsningar, sa Lars-Åke Pettersson, informationssäkerhetschef i Östergötlands läns landsting.

Magnus Bergström från Datainspektionen var inte enig om att begränsningarna finns på plats, rent praktiskt i systemen.

– Teknikutvecklingen går så otroligt långsamt i förhållande till lagstiftningen. Behörighetssystemen är ett exempel på detta.

Till de tunga bitar som inte är lösta i många landsting hör till exempel funktionella system för spärrning av uppgifter och frågan om automatlåsning av journalerna.

Maria Jacobsson, jurist vid Socialstyrelsen, hade viss förståelse för Wolodarskis synpunkter:

– Informationen om förändringarna har inte varit otydlig. Men det finns ändå en möjlighet för patienten att spärra uppgifter i journalen.

Sjukhusläkarföreningens andre vice ordförande Karin Båtelson undrade vems uppdrag det är att informera patienterna om patientdatalagen.

– ”Vården” ska förklara, men vem är det? Jag förmodar att det är jag. Men får jag den tid avsatt som behövs för att diskutera spärrar i journalen? I vissa fall är det särskilt just den informationen jag som läkare skulle behöva ha tillgång till.

Maria Jacobsson svarade att information om spärrning är en ledningsfråga, och att i den mån yrkesutövarna ska stå för informationen, ska också tid avsättas för detta.

Perry Göransson, informationssäkerhetschef i Stockholms läns landsting, hade en viss förståelse för att patienter kan vilja spärra uppgifter.

– Självklart kan patienter tycka att de inte får en oberoende bedömning om de går till en ny läkare, och denne läser den gamla journalen. Och i dag drivs även privata vårdgivare in i systemet – de får inget vårdavtal om de inte är med i den sammanhållna journalföringen.

Karin Båtelson tog upp frågan om hur panelen såg på läkares signeringstvång och automatlåsning av journaler. Frågan fick debatten att hetta till. Lars-Åke Pettersson berättade att landstinget i Östergötland går hårt fram för att få läkare att signera:

– De läkare som är sämst på att signera får personliga samtal. Vi sätter på blåslampan. Det handlar bara om att en del läkare inte vill sätta sig vid datorn.

Karin Båtelson svarade att signeringarna är tidsödande och att mycket av den upplevs som onödig, till exempel när samma saker ibland behöver signeras 3-4 gånger. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter får vårdgivaren själv besluta om undantag från signeringstvånget, som får begränsas till ” väsentliga ställningstaganden som rör vård och behandling, förhållningsregler enligt smittskyddslagen samt epikriser och andra sammanfattningar av genomförd vård”. Men i många fall är signeringstvånget omfattande och betungande, eftersom landstingen inte tagit ställning till vad som är nödvändigt.

– Signering är inte det samma som kvalitet och patientsäkerhet. Vissa saker behöver signeras direkt och andra saker kanske inte alls. Man måste våga titta på om all denna signering verkligen är nödvändig och lyfta av delar av tvånget. Kanske automatlåsningen kan hjälpa oss att se över systemen?

Karin Båtelson väckte även frågor som rör kursamanuensers och handledares roll i läkarutbildningen. Har amanuenser rätt att gå in och läsa journaler för att hitta intressanta fall att ta upp i utbildningen? Får de som handleder ST-läkare gå in och läsa journaler för dessa läkares patienter?

– Om de inte är med i vården av patienten så är det inte möjligt, svarade Maria Jacobsson.

100428-Sjukh.l-Vitalis2

Karin Båtelson.

Fotnot: Vitalis är ett årligt arrangemang för utveckling av vård och omsorg genom IT. Årets Vitalis hölls den 27-29 april.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera