Nyhetsarkiv

Signering: så tycker läkare från norr till söder

Vi ställde följande frågor:
1. Är signeringar ett administrativt problem?
2. Kan administrationen av signeringar förbättras?
3. Tycker du att det görs onödiga signeringar?
4. Socialstyrelsen menar att det finns stort utrymme för vårdgivaren att göra undantag från kravet på signering så länge det inte går ut över patientsäkerheten. Har det gjorts några undantag på din klinik?

Vi bad dessutom om motiveringar och tips på förbättringar.

Av de 50 läkare som svarade på Sjukhusläkarens enkät var det bara en som svarade att kliniken gjort undantag från signeringskraven, vilket är tillåtet enligt Socialstyrelsens föreskrifter. På frågan om administrationen kan förbättras svarade två tredjedelar ja, medan en tredjedel menade att det nog var svårt. Högst upp på förbättringslistan står färre signeringar, ett digitalt journalsystem som sållar ut det som är osignerat, att bli av med dubbelsigneringar och att slippa växla mellan journalsystem och labsystem. Här är ett axplock av svaren.

”Det har blivit mycket värre sedan vi fick Cosmic”

Färre signeringar vore bra. Idag görs dubbelsigneringar och på flera ställen. Det har blivit mycket värre sedan man införde datajournal, Cosmic. Tidigare behövdes inte alla daganteckningar med mera signeras. Idag ska allt signeras och ibland även vidimeras, listan är mycket längre nu än tidigare. Förr gjordes fler undantag.
Jan-Oof Svärd, kirurg Eksjö.

”Signeringskorgen ger falsk säkerhet, det är omöjligt att hitta det viktiga i bruset”

Det går att förbättra administrationen kring signeringar, men inte digitalt med journalsystemet Melior som används här. Melior saknar vettig prioritering av signering, dvs viktiga och oviktiga signeringar läggs i samma ”korg”. Därför blir korgen snabbt överfull och ett säkerhetsproblem.

Vissa av oss, jag inkluderad, har helt slutat signera journalanteckningar. Det görs massor av onödiga signeringar! Signeringen tar en massa onödig tid. I signeringskorgen samlas stort som smått; brevremisser, remissvar och rekvisitioner som ändå ska skrivas ut och därmed signeras på papper, alltså dubbelarbete.

Förutom allt extrarbete innebär dessutom signerings­korgen en falsk säkerhet i tron att inget fel ska slinka igenom, men det är omöjligt hitta det viktiga i bruset.

Röntgensvar, odlingssvar och PAD signeras alltid på papper, dvs läggs i ett fysiskt brevfack. Om vederbörande är borta läggs papperet i en annan kollegas fack för kontrasignering. Vi har inte funnit ett patientsäkert digitalt system för signering av viktiga undersökningsresultat.
Henrik Wallander, ortopedläkare, landstinget Gävleborg.

”I realiteten signeras det i blindo”

Tyvärr har vi en fördröjning vad gäller utskrift av diktat. Remisser och epikriser på patienter utskrivna från avdelningen läggs i en avdelningslåda och där förväntas tjänstgörande läkare på avdelningen som aldrig deltagit i vården signera remisser och epikriser på patienter de aldrig träffat. Detta trots att ansvarig kollega kan vara i tjänst, men på annan position just den veckan.

I realiteten signeras det i blindo, eftersom den tid som krävs inte finns för att studera ett vårdtillfälle som man inte varit med om och försäkra sig om att allt stämmer.

Normala prover kan man snabbt signera av, men för varje patologiskt prov måste man gå ur labdatasystemet, skriva in personnumret i datajournalen för att läsa på patienten, logga in i patientens labbild, kanske finna att det var ju i och för sig lite patologiskt, men inte sämre än förra gången, kanske ändå logga in i patientadministrativa systemet för att se när patienten ska komma på återbesök, och sedan logga in igen i labsystemets signeringsfunktion för att signera. DETTA TAR OERHÖRT MYCKET TID. Tidigare sköttes detta bra av kunniga sjuksköterskor som gjorde bra bedömningar av vilka prov de ansåg läkaren måste titta på! MYCKET läkartid skulle kunna frigöras om vi återfick denna sållfunktion! Sedan kan samtliga prover signeras i samband med återbesöken
Christina Hedén-Ståhl, specialist intermedicin, Sahlgrenska, Göteborg.

”Borde vara ett krav att det anslås tid”

Medicinska sekreterare kan säkert avlasta och rensa bort sådant som inte behöver läkarsignering. För den signering som blir kvar bör det vara ett krav att det anslås tid för administrativt arbete så att man får tid att göra detta på ett bra och patientsäkert sätt.
Ett problem är att det som är viktigt försvinner i den stora ”massan”. Jag tycker mycket av all signering är onödig och tar tid i anspråk som jag inte har.
Marie Ackelman Sundqvist, landstinget Sörmland.

Det stora problemet är Melior

Det stora problemet med all signering är att Melior, datajournalsystem inte fungerar bra. De som jag tycker är problem är därför kopplade till den datajournalens bristfälliga funktion.

Det vore bra om samtliga labsvar, alltså ej bara kemlab, utan även mikrobiologi, immunologi, vävnadstypning etc kom in i datajournalen för direkt signering och inte krävde att man går in på resp lab för att se och signera svaret.

Ett liknande problem med remissvar, som man inte får se direkt utan kräver att man går ur signeringsmodulen och går in på den klinik patieten remitterats till, läser remissvaret, går tillbaka in i signeringsmodulen, anger lösenord, signerar = omständigt och tidskrävande.
Normala provsvar som ej kräver åtgärd skulle kunna signeras av annan än doktor till exempel sjuksköterska.

I övrigt tycker jag inte att det görs onödiga signeringar.
Eva Edlund, barnläkare, Ängelholm.

Det borde ske aktiva påminnelser från systemet, i de flesta fall Cosmic i Kalmar.
Björn Flodmark, överläkare på länssjukhuset i Kalmar (anestesi/intenvvård).

”Signeringstvånget har ökat den administrativa bördan utan att patientsäkerheten förbättrats”

Signering skapar mycket extraarbete. Denna tid tas som tur är huvudsakligen från fritiden. Signering hinns inte med varje dag. Detta gäller även labprover, eftersom man inte har några patientpärmar som innehåller labprover. Det var rutin tidigare och då kunde man se i dem när man gick rond. Detsamma gäller för medicinlistor. Signeringstvånget har ökat den administrativa bördan utan att öka patientsäkerheten.

Datoriseringen har lett till att patientsäkerheten gradvis försämrats! Jag tycker att man ska avskaffa alla signeringar utom när det gäller remisser och brev till patienter som bör undertecknas.
Herbert Franzén, docent, överläkare i ortopedisk kirurgi, Aleris Ortopedi, Ängelholms sjukhus.

Signeringar bör avskaffas vad gäller journalanteckningar.
Gösta Ullmark överläkare på ortopedkliniken på sjukhuset i Gävle.

”Fungerar bra i Take-care”

Vi använder Take-carejournalen sedan snart ett år. Att signera journalanteckningar, labsvar mm i den fungerar bra.

Att signera är inget stort administrativt problem. Det går snabbt och lätt och känns bra att läsa igenom vad jag skrivit. Däremot finns en del ”barnsjukdomar” i Take-care-journalen. Idag ska vi signera allt som scannas in i journalen trots att vi måste signera alla papper som scannas in före inscanningen. Ett meningslöst dubbelarbete således.
Styrbjörn Hartwig, överläkare på öronklinken på Falu lasarett.

”Riktlinjer saknas för vem som ska signera för vem vid frånvaro”

Det stora administrativa problemet är vid ledigheter. Vem signerar? Hur ofta? Tid avsatt? Några direkt onödiga signeringar tycker jag inte utförs.

Ett problem som drabbar mig och andra ST-läkare är att vi på akuten har samjour (ortoped och kirurg). De polikliniska undersökningar som begärs ställs jag som svarsmottagare på och får således svar på kirurgpatienter som jag ibland har svårt att värdera och vidarehandlägga. Detta tar mycket tid att omdirigera och ta ställning till.

Inga officiella undantag har gjorts. På min klinik finns det dessutom inte riktlinjer för vem som signerar för vem vid frånvaro. Detta är ett patientsäkerhetsproblem,
Jonas Welam, ST-läkare, ortopedkliniken, Värnamo sjukhus.

”Finns åtta signeringsköer att hålla koll på dagligen”

Som det nu är har vi i Västerbotten tre olika signeringsköer i journalen (anteckningar, lab och remisser).

Kön för inremissbedömning gäller specialister. Vidimeringskön gäller överläkare. Därutöver ska det signeras i operationsplaneringsprogrammet ORBIT samt ROS (centrala kemlabmodulen).

Vi har också en bevakningskö som ska kontrolleras dagligen där sekreterarna, etc lägger meddelanden till oss. Det kan röra odikterade journaler, patienter som önskar kontakt, etc. Sammanlagt är detta upp till 8 olika köer som helst skall kontrolleras dagligen.

Det är svårt att sortera i köerna, väsentlig information blandas med till exempel vikt och längd på patienten. Om man kunde sortera ut de viktigaste posterna (i första hand röntgen och PADsvar, i andra hand sådant som ska vidare till annan vårdgivare) skulle man påtagligt underlätta och sannolikt också förbättra patientsäkerheten.

Då allt blandas huller om buller är det lätt hänt att man missar något viktigt bland det som är mindre viktigt.

Allt är inte lika viktigt att det kontrolleras av en doktor. Jag kan inte se varför jag ska signera till exempel rutinlab på en inneliggande patient. Personalen är tillräckligt kompetent för att kontakta en doktor om det avviker. Det som jag tycker ska signeras är epikriser, PAD-svar, röntgensvar och remissvar till/från annan klinik.
Cecilia Nordenson, överläkare på kirurgkliniken på Norrlands universitetssjukhus.

Minska antalet signeringar genom undantag på kliniken. I tidigare pappersjournaler fanns undantag, men inte i nuvarande datajournal.
Många journalanteckningar behöver inte signeras.
Bengt Asking, överläkare, kirurgen Jönköping.

Journalanteckningar bör signeras aktivt innan de syns i datasystemen – detta för att våra patienter med direktaccess inte ska behöva läsa rena felaktigheter, eller ta emot information som inte bör lämnas utan närvaro av läkare
Torbjörn Karlsson, docent anestesi/intensivvård, Uppsala

”Skulle vi börja signera allt skulle hela klinikens verksamhet hotas”

På min klinik har det så länge jag har varit här (13 år) aldrig funnits tillräckligt med tid att signera sina journal­anteckningar, och det har bara blivit värre med datajournal och större patientgenomströmning, samt flera journalsystem med signeringskrav.

Jag har absolut ingen tid avsatt som skulle räcka att signera mina anteckningar, och jag tror de flesta av mina kollegor på kliniken har gett upp för länge sedan, som jag.

Personligen signerar jag endast det som råkar passera mina ögon exempelvis vid återbesök, och så försöker jag signera lab-svar (vi tar ganska lite prover på min klinik).

Det finns en oro och osäkerhet bland mig och mina kollegor dock, att man ska missa viktiga provsvar /labsvar.

Om vi på min klinik skulle få tid för att signera allt såsom lagen kräver, så skulle vi ägna enormt mycket tid bara åt detta, och tiden för patientarbete skulle bli skrattretande liten. Vi är dessutom underbemannade…

För mig är signeringskravet, om inga undantag görs, något som hotar hela verksamheten på min klinik om vi skulle få för oss att börja signera allt, på arbetstid, och det är för mig en större patientsäkerhetsrisk än att inte signera.

Det behövs ett helt annat system för signering, allt kan nog inte signeras utan kanske skulle man välja ut det viktigaste (lab, brev, remisser…).

Tyvärr har vi inga undantag, eftersom arbetsgivaren (åtminstone klinikchefen) är medveten om att ingen/mycket få av läkarna klarar att signera det som ska signeras. Istället fortsätter vi som tidigare, och arbetsgivaren sticker huvudet i sanden. Hör vad vi säger, men gör inte något åt det.
Ögonspecialist i Västra Götalandsregionen.

Signering borde gå att göra med färre ”klickningar. Kan jämföra med Swedstar, vårt gamla system, där man signerade på löpande band under ronden, med färre klickningar.
Iuliu Tutuianu, specialistläkare, Medicin, Hallands sjukhus Varberg.

”Signeringar bör göras tidigare”

Tiden mellan diktering och signering måste förkortas. Kanske skulle en sekreterare kunna sålla ut det som verkligen behöver signeras. Signering är ett administrativt problem och det görs onödiga signeringar. Man skulle inte behöva signera en massa listor från op, hälsodeklarationer från patienter som redan är opererade till exempel.

Vidare kräver vårdboenden att patienten ska ha en signerad slutanteckning innan patienten får flyttas från sjukhuset. Om det inte finns kommer en avvikelserapport mot avdelningen, som i sig genererar administration.
Edvard Lekås, Urologi, Växjö.

Vi har olika domäner i Melior för olika kliniker. En gemensam domän minskar signeringssvaret. Signering är väldigt viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt, men idag är den mycket tids­ödande med dålig följsamhet som följd.
Per Wessén, chefläkare, division Medicin-Psykiatri, Landstinget Gävleborg.

”Epikrisen används i första hand som ett ekonomiskt underlag”

I nuläget är jag tvungen att kontrasignera alla anteckningar som AT-läkare gör på akuten under tiden jag är bakjour. Detta känns mindre meningsfullt.

Jag är också tvungen att signera allt som går in i journalen, till exempel varje gång en undersköterska matat in längd eller vikt på en patient på avdelningen.

Enligt det system som vi har så går epikrisen när den är utskriven först till kodare (läkarekreterare). Dessa sätter koder som ligger till grund för DRG poäng, sedan går epikrisen till underläkaren som dikterat den och först kanske en månad efter vårdtillfället till mig för slutlig signering.

Jag tycker att systemet är mycket dåligt, man använder epikrisen i första hand som ett ekonomiskt underlag och först i andra hand som det medicinska dokument som det är avsett att vara. Det riskerar att stå fel i en epikris i flera veckor innan den kommer till mig för signering.
Daniel Victor, Specialist internmedicin och neurologi, Region Halland.

Signering är inget stort problem, det görs få onödiga signeringar, men normala prover skulle automatiskt signeras och svar skickas automatiskt.
Sten Östenson, specialist i kardiologi och fysiologi, Skåne.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera