Ser samband mellan jouravtal och hyrläkarkostnader
Nyheter
Ur Sjukhusläkaren 2020-03
Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"
Prenumerera
Efter den granskning som SVT Nyheter gjort har röster höjts om att läkarnas jouravtal är en delorsak till beroendet av hyrläkare. Det skånska regionrådet Carl Johan Sonesson (M) är en av kritikerna till joursystemet.
”Det nuvarande regelverket innebär ju i praktiken att man jobbar jour nattetid, och man har då möjlighet att ta ut en rätt så stor del av den inarbetade tiden i ledighet. Så i dag betyder det att vi i praktiken måste ta in hyrläkare dagtid för att täcka upp det stora uttaget av ledighet som de anställda läkarna gör.” säger han till SVT Nyheter.
Han efterlyser också ett agerande från SKL i frågan och se på om systemet kan förändras eller om man kan erbjuda bättre villkor i andra delar.
Sonessons bild av att jouravtalet skulle orsaka hyrläkarbehovet tillbakavisas dock av läkare som SVT Nyheter talat med. Redaktionen har också få en bild av vad andra landstingspolitiker tycker i frågan och har skickat en enkät till ledamöter och ersättare i SKL:s sjukvårdsdelegation. Men de flesta ledamöterna duckade frågan. Endast ett fåtal svarar själva, övriga hänvisar till ett samlat svar skrivet av en av SKL:s tjänstemän.
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren kommer att diskutera SVT:s granskning i Aktuellt ikväll, skriver hon på Twitter.
Jag var med om samma diskussion flera gånger sedan förra millenniet, 1980.
Det visar sig att schemaläggning av all läkartid dygnet runt året runt kräver bara mer än tre gånger så många läkare.
Jouravtalet säkerställer läkarkompetens dygnet runt året runt till en mycket låg kostnad för arbetsgivaren och samtidigt minsta möjliga belastning på den enskilda/e läkaren och kollektivet.
De utvalda som kritiserar inser inte att veckoarbetstiden är 40 h eller 24 % av veckans 168 h. Vem kan arbeta resterande 128 h? Beordrad och planerad övertid kallas jour men ersätts som vanlig arbetad tid fram till 21 på kvällen. Alla andra yrken har enligt avtal 1,5 h/h de första 2 h, därefter 2 h/h. Vila/sömn under jour ersätts med 0,25 h/h
Lagen begränsar arbetstiden till max 13 h/24 h, max 200 h övertid per år. Resten måste tas ut i ledighet. Men å andra sidan är landstingen dåliga på att följa andra lagar också som Hälso- och sjukvårdslagen 3 g och 3 h §§, PSL, Patientlagen, förvaltningslagen.
Jag hoppas ni såg vår läkarförbundets ordförande Heidi i Aktuellt kl 21 igår 9/8. En person fick attackera henne med osakliga påståenden om våra jourer och ersättningsvillkor, och hävda att de låg bakom läkarbristen och de överbetalda hyrläkarna. Heidi fick nästan aldrig tala till punkt, och hennes motpart fick såväl första som sista ordet. Felaktigheterna (t.ex. om x2 ersättning på jourer, och tom x3-4, samt om friheten att ta ut komp i tid när man vill) fick stå oemotsagda. Ersättning x3-4 finns endast i något enstaka storhelgsavtal såvitt jag vet; x2 gäller endast för ARBETAD TID på helger och vardag efter midnatt! Ersättningen kan arbetsgivaren välja att betala ut i tid eller pengar, efter samråd med läkaren. Den kan betalas ut löpande eller sparas, efter arbetsgivarens beslut.
Om vi skulle jobba ”schemalagt” i kritikernas menning, såklart med OB-tillägg som sköterskorna, och som de med mindre än 40 tim veckoarbetstid vid nattarbete, så skulle det ge betydligt färre läkare på dagtid. Dessutom skulle smala specialiteter och små kliniker inte kunna klara bemanning/tillgänglighet dygnet runt, vilket skulle hota alla små sjukhus. Denna diskussion har uppkommit med jämna mellanrum under hela min läkarkarriär, alltid med samma resultat efter att man pratat och tänkt färdigt. Bakom ligger nog ofta okunskap och avundsjuka; tyvärr bidrar det till ett dåligt rykte för läkarkåren hos allmänheten.
Märklig slutsats, att skylla på att man får ledigt och kan ta igen sig efter jour. Enda rimliga slutsatsen är väl att anställa fler ordinarie läkare, som täcker jourkompen.
Tjänsterna måste också göras attraktiva, så de genererar sökande.
Hela tänket andas skrivbordsprodukt utan känsla för verksamheten och dess aktörer.
Here we go again! Bäst är läkare som aldrig är lediga.
Hur har SKL tänkt? Landstingen kan inte lägga ut hur mycket arbetstid som helst enligt Arbetstidslagen. När läkare eller andra jobbat många timmar nattetid eller under helger, så blir konsekvensen ledigt. Ska landstingen förbjuda anställda att utföra arbete åt annan arbetsgivare på sin lediga tid? Istället borde landstingen erbjuda sådana arbetsförhållanden och löner, så att de redan anställda stannar kvar och nya går att rekrytera.
Herr Sonesson är en flitig skribent men dåligt insatt i sjukvårdsfrågor. Se bla Sonessons inlägg http://www.sydsvenskan.se/2015-11-20/med-andrade-arbetstider-skulle-operationssalarna-kunna-anvandas-mer-tidseffekti
med svar fr kollega
http://www.sydsvenskan.se/2015-11-20/replik-det-finns-manga-patientnara-atgarder-som-skulle-oka-produktiviteten
Den här debatten visar en gång till hur mycket okunskap ligger bakom.Det är skrämmande att alla blandar sig i områden som dem inte alls har kunskap om.Det finns inget vetenskaplig bevisat samband mellan antal timmar jour på en enhet och behovet av hyrläkare.Däremot mellan antal minus läkartjänster och hyrläkare.Kanske borde vissa gå en kurs i statistik ,där dem sannolikt skulle få underkänt.