Nyhetsarkiv

Se upp, så du inte åker på en pensions-smäll

Att arbeta åt flera arbetsgivare samtidigt under de sista pensionsgrundande åren kan slå hårt mot din pension. Du kan ha betydligt högre inkomster än dina kollegor, men ändå få rejält mindre i tjänstepension livet ut den dag du slutar arbeta.

Idag är det många läkare som känner sig lockade att ta tjänstledigt från den fasta landstingstjänsten någon dag i veckan för att arbeta som specialist i öppenvården, eller att arbeta halvtid inom landstinget och halvtid privat.

Men den spännande och stimulerande variationen för dig som läkare, och den efterfrågade tjänsten av samhället och patienterna, kan bli kostsam för dig som individ om du närmar dig pensioneringen.

Orsaken är tjänstepensionsystemets konstruktion.

I det senaste avtalet mellan arbetsmarknadens parter, kallat KAP-KL (Kollektivavtalad pension kommuner-landsting) som slöts år 2006, är tjänstepensionen uppdelad i två delar;

En avgiftsbestämd del som ger arbetstagaren 4,5 procent av lönen varje år från första kronan upp till 30 inkomstbasbelopp (1.563.000 kr i år) och en förmånsbestämd del som ger en garanterad pension på 55 – 62,5 procent av arbetstagarens inkomster mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och mellan 27,5 och 31,25 procent på inkomster mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.

Och det är här som det finns en fallgrop som du bör bara medveten om.

Nackdel att arbeta för fler än en arbetsgivare

Medan du får avgiftsbestämd tjänstepension från första kronan får du bara förmånsbestämd tjänstepension på de inkomster du har som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, vilket i år innebär inkomster över 390.750 kronor.

Du kan alltså arbeta åt flera arbetsgivare och ha årliga miljoninkomster, men ändå inte tjäna in ett enda öre i förmånsbestämd tjänstepension under dessa år om det är så att din årsinkomst hos var och en av arbetsgivarna inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

Idag finns en utbredd missuppfattning att inkomsterna från dina olika arbetsgivare läggs ihop till en och samma pott varje år. Så är det inte.
Hur mycket förmånsbestämd tjänstepension du är berättigad till räknas ut var för sig hos respektive arbetsgivare. Du måste alltså upp i inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp hos var och en av dina arbetsgivare under ett år innan det börjar ”ticka” förmånsbestämda tjänstepensionspengar. (Se Några exempel: Så mycket får du i förmånsbestämd tjänstepension längre ner i denna artikel.)

Varje arbetsgivare gör också sin femårsberäkning var för sig när det ska fastställas vilka år som är dina bästa pensions­år.

Hur stor din pensionsförlust blir, när du arbetar åt olika arbetsgivare, beror på hur mycket du tjänar, på hur inkomstfördelningen är mellan arbetsgivarna, under hur många av dina fem bästa pensionsgrundande år du arbetat åt flera arbetsgivare, men också på hur du arbetat tidigare i ditt liv.

Från 2007 finns ett skyddsnät som ska förhindra att din tjänstepension faller fritt om du inte har några inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp under många år på slutet.

Dina sista nio år avgör hur stor din förmånsbestämda tjänstepension blir

Din förmånsbetämda tjänstepensionen, som ofta är den största delen av pensionen, beräknas inte på hur mycket du tjänat under din yrkeskarriär.
Det är de sista nio åren, innan du går i pension, som avgör hur stor din förmånsbestämda tjänstepension blir. Men det är inte alla år som räknas. De två sista åren av de nio tas alltid bort, där­efter beräknas din pension på meddelönen på de fem bästa åren av de sju som återstår.

I exemplet nedan hade du högst inkomster när du var 57, 58, 60, 61 och 63 år. Så det blir ett medelvärde av dessa år som kommer att ligga till grund för din pension.

Vinnaren. Läkare A är född 1946 och ska gå i pension. Hon har under de sista pensionsgrundande åren haft en genom­snittlig årslön på 781.500 kronor. Läkare A kan vara glad. Hon har arbetat åt samma arbetsgivare de sista nio åren.

Det ger henne hög förmånsbestämd tjänstepension.

Enligt det senaste pensionsavtalet från 2006 garanteras hon 62,5 procent av lönen i förmånsbestämd tjänstepension på inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (390.750 kronor år 2011).

Det berättigar läkare A till 20.352 kr i månaden i förmånsbestämd tjänstepension.

Förloraren. Läkare B är också född 1946 och ska gå i pension. Även hon har haft en genomsnittlig årslön på 781.500 kronor, men läkare B har arbetat åt flera arbetsgivare de senaste nio åren.

Läkare B har ingen anledning att vara glad då hon får uträknat hur mycket förmånsbestämd tjänstepension hon tjänat in under de sista nio åren. Det har varit nio förlorade år, eftersom hennes årsinkomster hos var och en av arbetsgivarna inte under något av åren överstigit 7,5 inkomstbasbelopp.

Därför har hon under de nio åren inte tjänat in ett öre i förmånsbestämd tjänstepension.

Det betyder dock inte att läkare B kommer att få noll kronor i förmånsbestämd tjänstepension livet ut. Från 2007 finns en ”livlina”. I det nya avtalet kom parterma överens om att införa något som kallas ”oantastbar livränta”, vilken fungerar som en pensionssänkningsspärr.

Hur mycket sämre pension läkare B slutligen får beror på hennes individuella lönehistorik.

Läs mer om ditt skyddsnät, ”den oantastbara livräntan”, längst ner i texten under rubriken Fritt fall förhindrat i det nya pensionsavtalet.

Så här fungerar det om du har flera arbetsgivare

När du har flera arbetsgivare måste du över 7,5 inkomstbasbelopp hos var och en av dem innan det börjar ticka förmånsbestämda tjänstepensionspengar. Har du flera arbetsgivare tjänar du in dina pensionsrättigheter hos var och en för sig och var och en gör sin beräkning på vilka år som blir dina fem bästa. Här är ett exempel som visar hur din förmånsbestämda tjänstepension räknas ut. I exemplet antar vi att dessa år är dina bästa hos både arbetsgivare A och B.

Hos arbetsgivare A har du tjänat över 7,5 inkomstbasbelopp åren 2006, 2008, 2009 och 2010.

Arbetsgivare A slår ihop dina inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp dessa år och delar summan med fem för att få fram ett medelvärde som ligger till grund för att beräkna din förmånsbestämda tjänstepension. Beroende på när du är född får du 55 – 62,5 procent av medelvärdet i förmånsbestämd tjänstepension.

Hos arbetsgivare B har du bara tjänat in till förmånsbestämd tjänstepension år 2010. Arbetsgivare B gör i sin tur en femårsberäkning. Eftersom du bara tjänat över 7,5 inkomstbasbelopp under 2010 blir det dessa inkomster över 7,5 basbelopp delat med fem som kommer att ligga till grund för arbetsgivare B:s beräkning hur mycket förmånsbestämd tjänstepension du ska ha.

I vårt exempel tjänade du under år 2007 mindre än 7,5 inkomstbasbelopp hos både arbetsgivare A och B. Hade det varit tillåtet att lägga ihop dina inkomster från olika arbetsgivare under ett år i en enda klump skulle du år 2007 kommit över 7,5 inkomstbasbelopp och tjänat in ytterligare pengar till din förmånsbestämda tjänstepension, men så får du alltså inte göra.

Några exempel: Så mycket får du i förmånsbestämd tjänstepension

Exempel 1:
Din medelårsinkomst är 650.000 kr hos en och samma arbetsgivare under dina fem pensionsgrundande år.

Du är född 1946 och får 62,5 procent av din lön över 7,5 inkomstbasbelopp (390.750 kr år 2011) i förmånsbestämd tjänstepension.

Din förmånsbestämda tjänstepension blir (62,5 procent av 259.250 kr) 162.031 kronor per år eller 13.503 kronor i månaden.

Fotnot: Beräkningen utgår från att du arbetat 30 år. Har du bara arbetat 25 år får du 25/30-delar av summan.

Exempel 2:
Din medelårs­inkomst är 1.200.000 kr hos en och samma arbetsgivare under dina fem pensionsgrundande år.

Du är född 1946 och får 62,5 procent av din lön i förmånsbestämd tjänstepension på inkomster mellan 7,5 – 20 inkomstbasbelopp och 31,5 procent av lönen i pension på inkomster mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.

Din förmånsbestämda tjänstepension blir 62,5 procent av 651.250 kr (Dina inkomster mellan 7,5 – 20 inkomstbasbelopp) + 31,25 procent av 158.000 kronor (Dina inkomster över 20 inkomstbasbelopp).

Din förmånsbestämda tjänstepension blir 456.406 kronor per år eller 38.034 kr i månaden.

Fotnot: Beräkningen utgår från att du arbetat 30 år.

Fritt fall förhindrat i det nya pensionsavtalet

Från år 2007 kan inte din förmånsbestämda tjänstepension åka hiss rakt ner i källaren om du slutar din yrkeskarriär med nio svarta år.

Din förmånsbestämda tjänstepension kommer att bli sämre, men har du tidigare haft stora inkomster där du tjänat in förmånsbestämd tjänstepension kommer den inte utraderas bara för att dina sista år blir inkomstmässigt dåliga.

Före 2007 fanns inte det skyddet vilket innebar att du som arbetstagare, med en månadsinkomst på 65.000 kronor, kunde förlora upp mot 20.000 kr i månaden om det gick riktigt illa.

I det nya avtalet KAP-KL enades arbetsmarknadens parter om att införa något som kallas ”oantastbar livränta”, som ska fungera som en pensionssänkningsspärr.

Den ”oantastbara livräntan” innebär att du inte ska få sämre förmånsbestämd tjänstepension än vad du tidigare tjänat ihop till.
Vad är då din livränta? Jo, det är de tjänstepensionsförmåner som du tjänat ihop vid varje givet tillfälle och vad du skulle vara berättigad till om du slutade din anställning.

Varje år görs en ny beräkning hur stor din livränta är, enligt samma metodik som används då din förmånsbestämda tjänstepension beräknas.
Man tar de senaste nio åren, räknar bort de två sista och beräknar livräntan på de fem bästa av de sju år som återstår.

Så här kommer det att fungera i framtiden enligt det nya avtalet. (För närvarande finns en rad snåriga övergångsbestämmelser som snart är utfasade).

Läkare A arbetar hos samma arbetsgivare tills hon är 65 år. Fram till 56 års ålder arbetar hon heltid och har stora inkomster. Därefter blir det nio svarta år för läkare A där hon inte ett enda år har inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp.

När läkare A går i pension har hon därför rätt till den livränta som hon hade tjänat ihop vid 56 års ålder, eftersom den är högre jämfört med den förmånsbestämda tjänstepension som skulle ha beräknats vid 65 års ålder.

Fotnot: När livräntan räknas ut görs en indexuppräkning av inkomsterna med prisbasbeloppets förändring.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera