Nyhet

”Satsningarna har skapat en dynamisk klinik”

För drygt tio år sedan var läget dystert och infektionskliniken i Västerås var underbemannad på läkarsidan. Då infördes en långsiktig och strukturerad fortbildningsplan. När Sjukhusläkaren först skrev om modellen hade projektet precis dragit igång och allt lät väldigt lovande - men vad har egentligen hänt sedan dess?

Det är lunchtid på infektionskliniken på Västmanlands sjukhus i Västerås. Till föreläsningssalen strömmar läkare från flera olika kliniker för att lyssna på överläkare Mia Furebring, verksam vid infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon är inbjuden för att hålla fortbildning om biologiska läkemedel och infektioner.

– Vi satsar medvetet på både intern och extern fortbildning. Vi har en hel del föreläsningar då vi bjuder in såväl lokala, nationella som internationella experter. Satsningen har skapat många ringar på vattnet. Tidigare hade vi ingen forskning alls på kliniken, i dag har vi en omfattande verksamhetsnära klinisk forskning inom flera olika områden. Flera av våra specialister är disputerade och representerade i expertgrupper på lokal och nationell nivå, säger Cherin Kamil, överläkare och verksamhetschef på infektionskliniken.

Hon var tidigare biträdande verksamhetschef och efterträdde Tomas Vikerfors 2015. För drygt 10 år sedan utvecklade han en enkel fortbildningsmodell i syfte att kartlägga och säkerställa fortbildningsbehovet bland specialistläkare på infektionskliniken, dels utifrån klinikens behov, dels utifrån den enskildes kompetensnivå. En undersökning av läkarföreningen i Västmanland hade visat att Västmanlands sjukhus låg sämre till jämfört med andra sjukhus när det gällde fortbildning. Det gällde även för infektionskliniken som då var kraftigt underbemannad på läkarsidan.

– Vid den tiden genomgick vi ett stort generationsskifte då många erfarna läkare gick i pension eller till andra uppdrag inom regionen. Vi var tvungna att försöka vända situationen genom att bygga från grunden. Genom att överrekrytera antalet ST-läkare, utveckla det kollegiala stödet och samtidigt införa en modell för strukturerad fortbildning kunde vi så småningom vända utvecklingen, säger Cherin Kamil.

Mia Furubring, överläkare på Akademiska sjukhuset, håller fortbildning om biologiska läkemedel och infektioner.

I en överskådlig Excelmall listas en rad olika ansvarsområden som graderas efter klinikens behov av spetskompetens samt breddkompetens utifrån en femgradig prioriteringsskala. Därefter fördelas ansvar för dessa områden på klinikens specialister och ST-läkare utifrån klinikens behov samt läkarnas intresse och kompetens.

– Genom åren har vi vidareutvecklat mallen. Vi listar inte bara medicinska ansvarsområden utan även administrativa områden. Vi säkerställer även att de juniora läkarna redan tidigt införlivas i klinikens mentalitet kring fortbildning, en generös inställning till att dela med sig av kunskap samt ett vetenskapligt förhållningssätt och forskning. Vi har många AT-läkare och sidotjänstgörande ST-läkare som passerar oss som uppskattar det stora intresset för handledning, fortbildning och ett vetenskapligt tänk. Dessa läkare är en viktig rekryteringsbas för oss, säger Cherin Kamil.

Välutbildade läkare blir tryggare, mer självsäkra och ger en bättre vård Ingrid Selmeryd, överläkare

Varje specialistläkare kommer i väg på cirka sju externa fortbildningsdagar per år, samt cirka två dagar organiserad internutbildning per månad.

– Alla har sina ansvarsområden man förväntas bevaka och inför varje termin kartlägger vi behoven och diskuterar vilka utbildningar och kongresser vi ska prioritera. Det handlar inte bara om att utveckla sin spetskompetens utan också sin breddkompetens. Vi ser till att alla får åka i väg på något, men antalet dagar skiftar beroende på behov och prioritet. Vi har också en struktur för alla på kliniken att återföra kunskap från externa kongresser och utbildningar, säger Cherin. 

Ingrid Selmeryd är överläkare och studierektor för ST-läkarna. Vid kongressen för Framtidens specialistläkare den 28 september utsågs hon till årets handledare 2023 av Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. Utmärkelsen fick hon för sina kompetenshöjande insatser att vidareutbilda såväl AT-läkare som överläkare.

– Med fortbildningsmodellen lades grunden till att utbildning och fortbildning inte är en lyx man ägnar sig åt på fritiden. Det är ett gemensamt ansvar och det finns flera tunga argument till varför man ska satsa på fortbildning. Välutbildade läkare blir tryggare, mer självsäkra och ger en bättre vård. Det är klart att det kostar tid och pengar med fortbildning, men det är oändligt mycket dyrare att avstå. Kostnaden är försumbar om man jämför med lönekostnaderna, säger Ingrid.

Anders Krifors, överläkare samt doktorand vid Centrum för klinisk forskning, menar att satsningen på en strukturerad fortbildning medfört ett vetenskapligt tänk och en kreativ miljö som genomsyrar kliniken.

– Vi håller oss väl framme vetenskapligt. Man tillåts att ta ett stort ansvar och har stora möjligheter att utvecklas på ett sätt som kan vara svårare på en universitetsklinik. Trots att vi är en relativt liten klinik på ett länssjukhus, är vi snabba med att uppmärksamma och implementera nya studier och riktlinjer. Det var högst påtagligt under pandemin, säger Anders.

Vi är ett gott exempel på att satsningar på fortbildning är rätt väg att gå Anders Krifors, överläkare

Samtliga specialistläkare har en individuell och dokumenterad fortbildningsplan som diskuteras och uppdateras i samband med medarbetarsamtalen.
I klinikens verksamhetsberättelse redovisas även antalet externa fortbildningsdagar per specialist och år samt antalet publicerade forskningsartiklar.

Flera regioner i Sverige har under hösten infört stopp för extern fortbildning. Beslutet är både okunnigt och djupt oroande, menar Cherin Kamil.

– Det är en tankevurpa. Det är bara med kunskap och kvalitet som vi kan vända den tuffa ekonomiska situation vi befinner oss i. I dag pratar vi mycket om lågvärdesvård och choosing wisely, att göra kloka kliniska val och rensa bort det som inte gör nytta för den enskilda patienten. Hur vi ska lyckas med det om läkarna inte är medicinskt uppdaterade är en gåta, säger Cherin.

Även Anders Krifors är oroad över utvecklingen och menar att det är orimligt att man inom den kunskapsintensiva hälso- och sjukvården försummar frågan om fortbildning.

– Vår klinik är ett gott exempel på att satsningar på fortbildning är rätt väg att gå. Vi är väl representerade i olika expertgrupper både nationellt och internationellt. Vi är en välfungerande klinik med god arbetsmiljö och hög trivsel och många läkare söker sig till oss.

Det är i högsta grad kostnadsbesparande att satsa på kompetens och utbildning, menar Anders; det ökar patientsäkerheten, minskar antalet felbehandlingar, onödiga undersökningar och labbprover.

– Jag hoppas verkligen att Region Västmanland inte går samma väg som andra regioner och sätter stopp för extern fortbildning. Ändras förutsättningarna är risken stor att mycket av det som vi byggt upp genom åren snabbt raseras och går förlorat.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera