”Satsa på specialister och växla bort stafetterna”
Massiva nedskärningar är inte lösningen på Landstinget Västernorrlands ekonomiska problem. Det receptet har redan prövats och misslyckats.
Det menar Lars Rocksén, ST-läkare och ledamot i Ångermanlands läkarförening, om det besparingsförslag på 160 miljoner som ställt till rabalder i Västernorrland. Tjänstemannautredningen, som bland annat siktade på att ta bort BB, kvinnosjukvården och operationsverksamheten från Sollefteå sjukhus, har fällt toppnamn i landstingsledningen, se tidigare artiklar, och fått socialdemokrater att vända sig mot sina egna. Den har fyllt tidningarna med debattinlägg och gatorna med demonstranter. För att rädda sjukhuset manifesterade förra lördagen mellan 10 000 och 14 000 personer utanför det hotell i Kramfors (med cirka 6 000 invånare i tätorten) där socialdemokraterna hade förtroendemöte.
Lars Rocksén kunde inte delta eftersom han satt i möte.
– Men alla var där, hela Kramfors, hela Sollefteå, patienter och personal, det var ett otroligt tryck. Det var miltals bilkö för att komma in, har jag hört.
Som en motvikt mot de drastiska nedskärningarna lade han och läkarföreningen förra veckan fram en analys med alternativa förslag för en mer långsiktig lösning på sjukvårdens akut dåliga ekonomiska situation.
– Liksom landstingsledningen har vi tittat på kostnaderna för stafettläkarna, riks- och regionsjukvården och vårdskadorna, det är rätt problemområden att titta på. Vi spenderar 200 miljoner per år på stafettläkarna för att läkare antingen går i pension eller flyttar. Det skulle vi kunna halvera.
Men för att lösa problemet måste man, enligt förslaget, ha siktet inställt fem, tio år framåt i tiden och satsa på att så småningom bli helt självförsörjande vad gäller specialistläkare och -sjuksköterskor.
– Det föreligger ingen absolut läkarbrist i landet men man kan inte ersätta en erfaren bakjourskompetent överläkare med en helt ny läkare. Det är en kompetens som tar tio–tolv år att utveckla. Det hade man kunnat förutse men det har man misslyckats med – inte bara här utan i hela landet, säger Lars Rocksén.
Tidigare nedskärningar, 2008 och 2010, hade kortvariga effekter, menar han. I stället bör landstinget satsa på att utbilda och anställa fler och successivt minska användningen av bemanningspersonal.
– På sex månader skulle man med fokuserade utbildningsinsatser få jourklara läkare och kunna börja växla bort stafettläkarna.
Och ska Sollefteå sjukhus kunna locka läkare inom kirurgi, ortopedi och gynekologi att stanna kvar på sjukhuset, får inte den operativa verksamheten flyttas därifrån, säger Lars Rocksén. Då kan man inte längre utbilda ST-läkare och läkare som vill operera, flyttar därifrån.
– Så gjorde man på Kiruna sjukhus, de tog bort all akutkirurgi och nu är de helt stafettberoende. Det kan vara en lösning på kort sikt men vi måste tänka längre än en mandatperiod.
Fler konkreta förslag på lösningar på problemen finns i rapporten, se nedan.
Men hur är det att jobba i den här turbulenta situationen?
– Socialdemokraterna säger ju att de ska göra ett omtag och försöka hitta lösningar tillsammans med personalen. Här i Örnsköldsvik är det ganska lugnt just nu, de har sagt att de inte ska röra oss, men i Sollefteå vågar de inte riktigt lita på politikerna. Det finns en osäkerhet men all personal är professionell och vi har fokus på patienterna.
Lars!
Vi Västernorrlänningar, Team Västernorrland, är så stolta över er som tar det direkta ansvaret över att lösa Landstinget Västernorrlands problem med ekonomi, personalförsörjning och personalpolitik.
Bäst är Ni!
Jag är inte säker på att behovet av specialister är så stort. För det talar kravet på relicensiering. Vad skall vi ha i stället? Behandlingsenheter? Jourverksamheten kan säkerligen täckas utan specialisering men med vettigt dimensionerad observationsavdelning. Sjukhusen skriker på grund av platsbrist.
Antalet bäddar är reducerat med 25% och antalet överläkare mångdubblat med väntelistor till allt och alla. Det är nog tid att finna andra lösningar. Tidsbegränsade förordnanden behöver inte vara en helig ko. Upphävandet ledde till att klinikerna inte förnyades. Politikerna kunde dra in på personalbostäderna. Jag ansåg att det var en tillgång att tjänstgöra på olika ställen och specialiteer efter eget behov och inriktning. Det finns så många alternativ om man bara vågar att förnya sig själv. DET GÅR JU INTE ATT KOMMA IFRÅN ATT DET TAR C:A TOLV ÅR ATT BLI KOMPETENT OCH BLI ”FAST” ANSTÄLLD. Det är omöjligt att veta om man har den rätta fallenheten och förutsättningar för den specialitet man skulle önnska sig från början! En annan sak är att politiker tror för mycket och kan för litet.