• 05 september 2011
• 0
• AV: Anna-Lena Bengtsson

2009 bildades Labmedicin Skåne som bland annat innebar en sammanslagning av patologin i Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Tillsammans med klinisk mikrobiologi, klinisk kemi och fem andra laboratoriespecialiteter bildade man en egen förvaltning. Totalt passerar cirka 90 000 patologiprover patologerna i Skåne under ett år.

– Tanken bakom sammanslagningen var att öka effektiviteten och överföra kunskap inom organisationen, berättar Lena Luts, som tillträdde som verksamhetschef för klinisk patologi samband med sammanslagningen.

Många förändringar

Hon berättar att man satsade på förändringar i verksamheten som ökade flödet så att läkarna snabbare fick proverna. Ny utrustning och automatisering gjorde att preparaten kunde processas snabbare. Samtidigt fick de biomedicinska analytikerna en vidareutbildning som gjorde att de kunde ta över en del av arbetet, att skära ut preparaten, ett arbete som läkaren annars gör.

– På det viset fick de mer diagnostid. Alla personalgrupper fick också genomgå LEAN-utbildning, som utgår från systemtänkande, för att förstå hur viktigt det är med ett jämt flöde, säger Lena Luts.

Ett kvitto på att arbetet lyckats var den jämförelse som gjordes förra året som visade att Labmedicin i Skåne är mer kostnadseffektiv än motsvarigheterna i Uppsala och Östergötland.

Lägst kostnad i Skåne

De verksamheter som granskades var klinisk kemi, klinisk patologi, klinisk mikrobiologi och blodcentralerna. Undersökningen som Akademiska laboratoriet i Uppsala tog initiativet till visade att Labmedicin Skåne hade lägre kostnader per producerad enhet inom samtliga områden.
Den främsta förklaringen till detta anses vara att de skånska labben hanterar större volymer än de andra två.

En bättre arbetsmiljö, är den främsta vinsten med effektiviseringsarbetet, menar Lena Luts.

Den ökade effektiviteten har bland annat inneburit att de biomedicinska analytikerna har fått mer tid över för ackrediterings- och kvalitetsarbete och patologerna har fått mer tid för diagnostik.

Det snabbare flödet genom lab. har minskat genomloppstiden för ett preparat med, i vissa fall, upp till ett par veckor. Det här, menar Lena Luts, beror på den jämnare arbetstakten och är bra både för personalen och för de patienter som slipper vänta på provsvar.

Allra bäst har effektiviseringen lyckats i Lund. Tyngre kirurgi och en större mängd prover i Malmö har gjort att effektiviseringen har tagit längre tid att slå igenom där, menar Lena Luts.

Samtidigt som arbetet med att förbättra processflöden fortsätter, startar nu nästa stora projekt, digital bildhantering.

En gemensam databas gör också att läkaren hämtar hem de prover som ska göras digitalt istället för att åka omkring mellan olika lab.

– Även om vi startar nu i höst och många är ivriga att komma igång så tar det tid att koppla digitaliseringen till vårt laboratoriedatasystem. Vi satsar på kvalitetssäkring och patientsäkerhet, det är viktigt att allt blir rätt från början, konstaterar Lena Luts.