Samarbete gav bättre vårdkvalitet
I det amerikanska nätverket ImproveCareNow samverkar specialistmottagningar, patienter och anhöriga för att dela och systematisera kunskap.
Resultatet är bättre och mer lika vård. Läkaren Martin Rejler (bilden) tycker de svenska kvalitetsregistren skulle kunna utgöra en pusselbit för liknande vårdförbättrande nätverk.
– Framgångsfaktorn för ImproveCareNow är att man har släppt in patienter och föräldrar tillsammans med alla de professioner som finns på mottagningarna.
Det säger Martin Rejler, överläkare i internmedicin och gastroenterologi i Eksjö.
Han forskar i förbättringskunskap och har studerat det amerikanska nätverket ImproveCareNow, där mer än 70 mottagningar specialiserade på barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom ingår. Nätverksarbetet har bland annat lett till att antalet patienter med remission, vilande sjukdom, har ökat från cirka 55 till nästan 80 procent under en sjuårsperiod.
Omotiverad variation
Upprinnelsen till nätverket som startade för cirka åtta år sedan var den omotiverade variation i vården som ges och dåliga följsamhet till gemensamma riktlinjer och behandlingsmål.
– Det kan både vara variation inom en mottagning och mellan olika mottagningar. Genom att registrera insatser och utfall har variationen minskat för den givna behandlingen, men man ser också att man har nått närmare målsättningen under de år man har arbetat. Det är verifierat säger Martin Rejler.
Han säger att området förbättringskunskap ibland kritiseras för att bygga på tyckande och inte använda sig av vetenskapligt vedertagna metoder, men att en av styrkorna i ImproveCareNow är just att de systematiskt mäter effekterna av sina insatser över tid.
– Precis på samma sätt som när man diskuterar till exempel läkemedel kan man då närma sig olika arbetssätt på ett vetenskapligt sätt och det är oerhört viktigt. Bland annat så presenteras och analyseras alla resultat över tid med Statistical Process Charts, SPC-diagram.
Bred verksamhet
Martin Rejler menar att hemligheten bakom ImproveCareNows goda resultat är att det består av så många delar.
– Man jobbar mycket med att utveckla appar, hur man kan kommunicera via sms, hur man kan engagera föräldrar och barn i sin egen sjukvård.
Dessutom jobbar nätverket med traditionella patientregister, men där även patienter/föräldrar aktivt rapporterar in. Nätverket anordnar också möten mellan olika professioner från mottagningarna och patient- och föräldrarepresentanter.
– När alla träffas samtidigt finns det möjlighet att korsbefrukta varandra i det här samarbetet.
Starkt fokus på resultat
Att arbeta med mångfacetterade nätverk skulle kunna passa för flera olika kroniska diagnoser än inflammatorisk tarmsjukdom, säger Martin Rejler. Men han tror inte att det är någon slump att arbetet har börjat inom barn- och ungdomssjukvården, eftersom det där finns ett så starkt fokus på resultat.
– Man har inte råd att vänta, barn måste bli friska nu så de hinner växa. Det finns heller inga mediciner som är testade på barn. Genom ett sådant här nätverk, med sina register, kan man göra studier som aldrig tidigare varit möjliga att göra.
Just för att man är så många mottagningar som samarbetar så får man ihop en kritisk massa för att kunna dra slutsatser. Inom ImproveCareNow har man gjort en retrospektiv studie, publicerad i den amerikanska tidskriften Pediatrics 2014, som visat att de positiva resultat som gäller för biologiska läkemedel för vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom även gäller för barn.
– Man har haft data från 2007 och allteftersom fler patienter har dykt upp har det blivit 20 000 barn. I efterhand har man kunnat matcha de barn som har fått de nya biologiska läkemedlen med dem som inte fick det.
Lärande nätverk
Detta är enligt Martin Rejler en av de första studier som har gjorts på biologiska läkemedel till barn, till en marginell kostnad jämfört med vad det skulle ha kostat att göra den på traditionellt sätt.
Martin Rejler tycker att ImproveCareNow är ett bra exemplen på lärande nätverk som kan vara till hjälp i utvecklingen av en fungerande patientmedverkan i vården.
– Allt ifrån att få patienter att rapportera från sin egen hälsa eller erfarenhet in i journalen eller kvalitetsregistren till att vi måste lära oss av patienterna hur de upplever vården. Om inte patienterna kan ha synpunkter så kommer vi inte kunna möta patientens behov.
Martin Rejler säger att Sverige har satsat på ett enda instrument, register, i strävan att förbättra kvaliteten vården. I nätverket ImproveCareNow satsar man på många instrument.
– Vi borde använda kvalitetsregistren som en del för att bygga en kultur om lärande med hjälp av många instrument.
