Nyhetsarkiv

Sahlgrenska: Parvården avskaffad

Hur minskar vi sjukvårdspersonalens administrativa börda? Hur gör vi de dagliga ronderna smidigare? Och hur ska arbetsfördelningen se ut för att alla ska trivas och räcka till? 

På ”Framtidens vårdavdelning” på Sahlgrenska testar man sig fram till nya vinnande koncept.

Det ser ut som vilken nyrenoverad vårdavdelning som helst. Gröna väggar med blommig bård. En patient som kämpar på med mobiliseringen längs korridorens blanka sjukhusgolv. Sjuksköterskor mitt i en överlämning och en grönklädd överläkare som väntar på att det när som helst ringer i fickan från operationssalen där han snart ska infinna sig.

Men något är ändå annorlunda – för här, på ”Framtidens vårdavdelning”, är det inte självklart att morgondagens rond går till på precis samma sätt som i dag. Det här är avdelningen där nya metoder ska testas och etableras – för att sedan kunna komma hela sjukhus­organisationen till del.

– Indirekt är det ju sjuksköterske­bristen som är anledningen till att vi startade det här projektet, säger Yvonne Berger som är projektledare för ”Framtidens vårdavdelning”. Varför stannar inte sjuksköterskorna kvar? Vad är det vi behöver göra för att de ska känna att arbetet är stimulerande, attraherande och kul? Sahlgrenska universitetssjukhuset är en så pass stor organisation att vi behöver ha en sådan här avdelning med lite friare tyglar för att kunna vara innovativa och testa olika saker.

– Kanske är det så att sjuksköterske­bristen inte finns egentligen? inflikar Göran Kurlberg som är överläkare på avdelningen. Vi jobbar bara fel. I bland är det mer personal än patienter på avdelningarna, men ändå upplever man det som stressigt.

Framtidens vårdavdelning, som är en kolorektalavdelning, men kunde ha varit i stort sett vilken kirurgisk eller medicinsk vårdavdelning som helst, har än så länge bara varit igång ett halvår. Men man har redan identifierat ett flertal tidstjuvar och onödiga arbetsmoment.

– Den traditionella parvården har vi till exempel helt gått i från. Den bygger på att sjuksköterskorna ska göra allt kring patienten tillsammans med undersköterskorna och det skapar mycket stress. Både för sjuksköterskan som ständigt måste springa ifrån för att tala med anhöriga, ringa kommunen eller plocka fram mediciner. Men också för undersköterskan, som får stå och vänta under tiden, säger Yvonne Berger.

Därför är det undersköterskorna som nu helt och hållet står för patienternas allmänna dagliga omvårdnad på avdelningen. En av dem har fått titeln ”Avdelningsvärdinna” med patienternas mat och transporter i fokus.
Men även sättet att ronda har förändrats på ett sätt som Göran Kurlberg tror att många läkare skulle uppleva som en klar förbättring av arbetssituationen.

– Sjuksköterskorna har delat upp arbets­uppgifterna mellan sig så jag rondar alla 14 patienter med en och samma sjuksköterska. Nu behöver jag inte springa och leta upp fyra sjuksköterskor en efter en varje dag för att kunna gå runt till alla patienter. Det underlättar enormt.

Även dubbeldokumentationen läkare och sjuksköterskor emellan har man gjort sitt bästa för att komma åt. Under veckans båda större ronder finns en medicinsk sekreterare med och sköter all dokumentation i en gemensam rondanteckning för de båda yrkeskategorierna.

– Innan hade vi ronden och sedan gick sjuksköterskan till sin dator och skrev och läkaren dikterade på sitt håll. Väldigt mycket av det som skrevs var samma sak. Vårt mål är att minska ner den sammanlagda administrationen för både sjuk­sköterskor och läkare med 50 procent. Man vinner väldigt mycket på att lämna dessa enorma romaner bakom sig, säger Yvonne Berger.

– Och att sjuksköterskornas dokumentation minskar är något som underlättar även för oss läkare, säger Göran Kurlberg. Jag är nog inte den enda som har tyckt att sjuksköterskornas dokumentation haft en tendens att svämma över. Sedan hittade man inte det som faktiskt var viktigt i anteckningarna när det var dags för utskrivning. Kan patienten klara sig själv i hemmet? Det visste ibland varken jag eller sjuksköterskan.

Att sekreterarna integreras mer i ronder och övrigt patientarbete gör också att de får en mer naturlig relation till läkarna och sjuksköterskorna, menar Yvonne Berger. Innan fick de bara ett diktat i öronen, men nu är de på plats och hör hur diskussionerna går. De kan direkt prioritera den där remissen som det var bråttom med och skjuta på arbetsuppgifter av mindre brådskande karaktär.

Just nu hoppas Göran Kurlberg mycket på att avdelningen även ska kunna få fram ett digitalt rondverktyg som ironiskt nog påminner om det ”man hade förr” – med tydliga staplar och diagram över patientens temperatur och vätskebalans.

– Vi skulle kunna ha det framme på en iPad under ronden och snabbt få en överblick över patientens status, säger han.

Men när det gäller just nya idéer som involverar IT har ”Framtidens vård­avdelning” stött på patrull. Organisationen på VGR-IT saknar helt personer som har möjlighet att jobba med den typ av snabba puckar som projektet hade behövt, berättar Yvonne Berger.

– Det handlar inte om ovilja, utan deras organisation är uppbyggda på ett annat sätt. De jobbar i långa processer där vi kanske pratar tre år från idé till resultat.

Men några tre år varken kan eller vill man vänta för att få till stånd verktyg som underlättar arbetet på ”Framtidens vårdavdelning”. Därför har man legat på ihärdigt för att få till stånd en förändring på IT-avdelningen.

– Vi har ju möjlighet och resurser till att knacka på och ligga på i sådana här frågor till skillnad från en vanlig vård­avdelning. Det ingår i vårt koncept. Så sedan en månad tillbaka har de faktiskt tillsatt en projektledare som ska hålla i ett annat projekt som vi har initierat; en inmatningsfunktion som undersköter­skorna ska använda när de matar in patienternas vitala parametrar som blodtryck och temperatur varenda morgon. Så fort värdet är inmatat dyker de upp i journalen så att läkarna och sjuksköterskorna har det i tid till ronden, säger Yvonne Berger.

Inmatningsfunktionen utvecklades direkt i samarbete med Siemens som ligger bakom journalsystemet Melior och var färdig redan i december. Men själva driftsättningen måste skötas av VGR-IT. Tills den processen är i hamn får undersköterskorna vänta med att använda den nya tekniken och i stället skriva upp värdena i sina block i fickan och mata in dem i journalsystemet manuellt när de får tid över som på vilken vårdavdelning som helst.

Läkarna på ”Framtidens vårdavdelning” är de som jobbar ”minst annorlunda” enligt Göran Kurlberg. Trots det har han stött på ett visst motstånd från kollegorna att komma ner och jobba på ”Framtidens vårdavdelning”.

– Jag hade gärna sett ett större samarbete med andra kliniker till exempel onkologen men jag upplever att det finns ett motstånd inom kåren att förändra sina rutiner. Det kan säkert ha att göra med att det här med organisation, management och ledarskap utgör en så pass liten del av vår utbildning. Det finns en slags innovationsobenägenhet när det kommer till andra saker än det medicinska. Men också att upplevelsen från läkarhåll ofta är att man informeras för sent och inte inkluderas i processen – och det skapar irritation.

Själv var han också skeptiskt till en början och ställde en rad obekväma frågor till Yvonne Berger på det där första informationsmötet om ”Framtidens vårdavdelning” i maj förra året, berättar han.

– Sedan frågade hon om vi inte skulle ta en lunch. Under det samtalet slog det mig att vi verkligen behöver effektivisera och att vi läkare behöver vara en del i den processen. Vi behöver ta fram en annan vårdarbetesmodell och för mig som har varit med ett tag påminner det vi gör här på ”Framtidens vårdavdelning” mycket om det man gjorde förr.

– Men vi har bara varit igång ett halvår och befinner oss bara i början av förändringsarbetet, säger Yvonne Berger. Det här med att ställa om sitt arbetssätt är något som måste få ta tid. Traditionellt tänker vi i händer och fötter men det går snart inte längre för så många vårdanställda finns inte. Ändrar vi inte själva arbetssättet och effektiviserar verksamheten så räcker inte resurserna till.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera