Sahlgrenska i startgroparna för världsunika livmodertransplantationer
Tanken är att den transplanterade livmodern ska sitta på plats i ett år innan kvinnan försöker bli gravid. Efter en eller två graviditeter kan livmodern sedan avlägsnas och kvinnan kan därmed upphöra med immundämpande medicin.
Michael Olausson, professor vid Sahlgrenska Akademin och överläkare vid Transplantationscentrum är förhoppningsfull. Han har nyligen återvänt från Miami, USA, där han transplanterat en livmoder på en babian.
Transplantationscentrum samarbetar med professor Andreas Tzakis, verksam vid University of Miami. Teamet visade för tre år sedan, i en annan djurmodell, att en transplanterad livmoder från en individ till en annan kan överleva under lång tid då individen, (i det här fallet en gris) medicineras med vanlig immundämpande medicin.
– Vi är i slutfasen av arbetet både med sjukhusets Etiska Forum som funnits med under de två år vi förberett oss för de här operationerna, och den medicinsk etiska kommittén, där vi har lämnat in kompletterande uppgifter och snart hoppas få svar, säger Michael Olausson.
Kärlen i bäckenområdet är små och metoden har krävt omfattande studier och förberedelser för att minimera riskerna för blodproppar hos donatorn. Totalt ska 8-10 kvinnor opereras, två kvinnor åt gången, berättar han.
Det handlar om världsunika operationer. Hittills har bara två transplantationer av livmoder genomförts i världen, varav en misslyckats och den andra gjordes med en död donator för åtta månader sedan.
Men vid Sahlgrenska är man vana vid att vara världsunika.
Förra året framställde forskarna vid Sahlgrenska Akademin för första gången i världen ett blodkärl av stamceller, som sedan användes när en tioårig flicka opererades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Flickan hade en propp i ett kärl som för blod från tarmen till levern, vilket är ett allvarligt tillstånd med risk för livshotande blödning. Genom transplantationen lyckades man leda blodet rätt, tillbaka in i levern.
– Vi använde blodkärl från en avliden donator. Kärlet behandlades kemiskt för att rengöras från celler och arvsmassa, därefter fyllde vi det tomma kärlet med stamceller från flickans benmärg, berättar Michael Olausson.
Det tog fyra veckor för ett nytt kärl att växa fram och det användes sedan vid operationen för att skapa en ny förbindelse mellan tarmen och levern.
– Flickan mår bra i dag, alternativet hade varit en levertransplantation. Men med den här tekniken slipper patienten vänta på organ och äta immundämpande mediciner livet ut. Dessutom spar samhället en massa pengar, säger Michael Olausson.
Han konstaterar att det känns sporrande att fortsätta arbetet och berättar att man förra våren transplanterade en luftstrupe, som odlats fram med hjälp av patientens egna stamceller.
– Tyvärr dog patienten en månad efter operationen av hjärtbesvär, som inte hade med transplantationen att göra. Men transplantationen var lyckad och vi kommer att fortsätta det arbetet, säger han.
Michael Olausson tror att utvecklingen av artärer ur stamceller snart kan bli verklighet och därmed ersätta de konstgjorda grafer som används i dag vid operationer.
– Vi kan specialtillverka blodkärl som är kroppsegna och kan på så sätt slippa en massa komplikationer vid hjärtkirurgi, dialysbehandling och vid operationer i buken.
Redan idag har man lyckats odla fram hjärtan till små djur och Michael Olausson är säker på att det snart också kommer att vara möjligt att tillverka komplexa organ.
Det man satsar på vid Sahlgrenska Akademin är framförallt att odla fram blodkärl, luftrör och lungor. Njurar är också ett organ som står på listan och som det är stort behov av.
– Lever tillhör de organ som vi lyckats tillverka, men bara i miniformat. Struphuvud är ett annat. Det är fascinerande att se att allt finns där, muskler, nerver och brosk, säger han.
Michael Olausson konstaterar att andra forskare är inne på att använda nanoteknologi, polymerer och cellulosastruktur för att skapa organ. Men han menar att människan är en komplicerad skapelse som tagit fem miljarder år att utveckla. Därför tycker han att det känns mer tilltalande att använda sig av det mänskliga materialet för att komma åt grundstrukturen.
– Jag jobbar hellre med något som redan finns och försöker återskapa det. Vi kommer att arbeta vidare med levande organ som mall. Sannolikt finns små adresslappar inprogrammerade i blodkärlen som talar om var de hör hemma i kroppen och där finns troligen också tillväxtfaktorn för att forma kärlen.
Nästa steg Michael Olausson vill ta är att använda organ från djur som modell. Han betonar att de flesta organ är väldigt lika när det gäller djur och människa. Redan i dag används vävnader från gris vid transplantationer, exempelvis klaffar.
Fakta | Så går en livmodertransplantation till
- Kvinnor som är intresserade av livmodertransplantation utreds utifrån kriterier som ålder och sjukdom. Patienten behöver en donator, bäst lämpad är mamma, moster/faster eller äldre syster, som också utreds.
- Donationen och transplantationen sker samtidigt med hjälp av två operationsteam. Den nya livmodern kopplas ihop med kärl och vagina. Operationerna tar ungefär tre-fyra timmar. Efter transplantation behöver patienten ta immunhämmande medicinering för att undvika avstötning.
- Efter cirka ett år kan ett befruktat ägg föras in i den nya livmodern. IVF-behandling med nedfrysning av embryon bör ha gjorts en tid innan transplantation, för att se att befruktning fungerar inom paret.
Heja läkarna
Äntligen kan par där det är kvinnan som inte kan få barn få lika rättigheter.
Om mannen inte kan få barn kan spermiedonation ske men om kvinnan saknar livmoder då finns det inget alternativ.
Mannen kan bli pappa genom surrogatmamma och mamman kan ev. adoptera barnet men detta är inte lagligt i Sverige.
Nu blir det kanske en förändring!!!
Då jag ej längre kan få barn efter livmoderhalscancer känns detta som ett bra alternativ.Har ni kollat på hur en adoption går till?
Det är så många krav från länderna att uppfylla.Dessutom blir inhemska adoptioner vanligare så färre barn finns att tillgå.Det är en enorm välsignelse att kunna skapa liv…Något jag sörjer oerhört att inte längre kunna med denna kropp som den är.
Har man diskuterat med oss obstetriker hur man skall övervaka en kommande graviditet? På vilka indikationer skall man agera? Betapred för lungmognad, när? Flödesmätning via Dopplerkontroller? ASA? Trombosprofylax? CTG övervakning? Övervakning på sjukhus? Mm mm. Ulla Kjellberg
Att få biologiskt egna barn är inte en mänsklig rättighet. Det är viktigare att de liv som redan finns behandlas väl eller inte släcks. En halv värld är fattig eller svälter, andra halvan går på knäna ekonomiskt. Mängder av barn hoppas på att adopteras till en familj som kan älska dem. Är oetiskt ett för starkt ord?
Redan IVF kan i så fall kritiseras och gjordes också vid införande. Nu har man givit Nobelpris för behandlingsalternativet och barnlöshet är ett erkänt problem. Alternativet adoption finns och används men accepteras inte av alla par. Det är lätt som man att avfärda problemet som du gör.
Jaha, ytterligare ett exempel på klåfingriga män med gudskomplex. Kvinnor reduceras till objekt vars främsta uppgift är att föda, och är man då defekt i detta avseende ska man ”uppgraderas” för att kunna fullgöra sin uppgift.
Alltmer sofistikerad reproduktionsteknologi medför att fertilitetsproblem ärvs vidare till kommande generationer. Det gäller ju att motivera sin existens och säkra en framtida marknad och – sannolikt – god avkastning.
Det är inte en rättighet att bli förälder. Dessutom finns det många barn redan som inte har föräldrar, och adoption är alternativ som alltmer tycks komma i skymundan.
Transplanterade livmödrar och sen IVF ? Är ändå inte detta misshushållning med begränsade allmänna resurser? Även ur ett globalt perspektiv känns det oetiskt att använda resurserna på friska.
[…] Tidningen Sjukhusläkaren […]