• 14 oktober 2014
• 1
• AV: Malin Gavelin

– Jag hade funderingar på att dubbel­specialisera mig och sökte en tjänst på infektionskliniken. Det innebar att jag tjänst­gjorde på akuten ibland. Och där fick jag se väldigt många uppenbara primärvårdsfall. Patienter som inte hade fått tid hos någon distriktsläkare. De fick till och med införa en extra jourlinje på medicin­akuten kort därefter för att kunna hantera det ökade patienttrycket.

Hyrläkarstoppet var ett olyckligt beslut för hela landstinget, säger Carl Englund.

Under sina år som distriktsläkare i Östersund hade han upplevt ständiga nedskärningar. Belastningen började bli allt annat än rimlig och när politikerna fattade beslutet om att inga hyrläkare skulle få finnas kvar och avlasta Carl Englund och övriga kollegor kändes det som nådastöten för organisationen, beskriver han.

– Jag sa direkt till min närmaste chef att blir det här verklighet kan jag inte jobba kvar. Och det var ju rätt många som valde att flytta på sig precis som jag. Åtta stycken har jag fått det till.

Påverkar även sjukhuset

Förutom de många okvalificerade patienterna på akutmottagningen märktes hyrläkarstoppet och de många uppsägningarna bland distriktsläkarna av inne på sjukhuset på flera sätt, menar Carl Englund. Sämre röntgenremisser nämner han som ett exempel.

– Staffettläkare är kanske inte lika noga med anamnes och har ju inte möjlighet till samma patientkontakt. Så visst märktes konsekvenserna väldigt mycket inne på sjukhuset. Men samtidigt tyckte mina kollegor där att det var bra att vi hade reagerat och det stöttade mig i det. Ingen uttryckte att jag hade gjort fel.

Nya distriktsläkare var på väg in

Carl Englund själv hade också haft en önskan om att minska ner på antalet stafett­läkare genom åren. Tillsammans hade han och kollegorna kämpat för att komma tillrätta med bemanningen på olika sätt, berättar han. Bland annat genom att i så stor utsträckning som möjligt vara hand­ledare till blivande ST-läkare.

Men det var en process som hade behövt några år på sig innan den skulle ge resultat. Besvikelsen över bristen på kommunikation med politikerna inför hyrläkarstoppet är därför stor.

– Det hade kunnat lösa sig om man hade gett det mer tid och det hade vi kunnat förklara för dem. Jag var hand­ledare till fyra stycken blivande distrikts­läkare, men det tar ju fem år innan de är färdiga. Det kändes synd att säga upp sig av det skälet, men jag fortsatte i alla fall att handleda dem under tiden på infektionskliniken.

Rimlig arbetssituation

Personligen ångrar Carl Englund däremot inte sin uppsägning. Efter året på infektionskliniken bar det av söderut – till en vårdcentral i Lödde­köpinge utanför Lund där han återigen tjänstgör som distrikts­läkare, men med en helt annan möjlighet att hålla hög kvalitet i patientarbetet.

– Här har jag en rimlig arbetssituation i stället för en orimlig. Och jag kommer från Lund från början så jag trivs verkligen jättebra här nere.

Så påverkades Östersunds hälsocentraler av hyrläkarstoppet

Torvalla
Innan: 3 distrikts­läkare.
Nu: Inga distriktsläkare.
Hälsocentralen har fått byta namn till Hälsomottagning av detta skäl.

Odensala
Innan: 4,75 distriktsläkare.
Nu: 2,55 distriktsläkare.
Antalet listade patienter har under samma tidsperiod ökat från 11 000 till 15 000 då många Torvalla-patienter flyttats hit.

Brunflo
Innan: 2,3 distriktsläkare.
Nu: 0,3 distriktsläkare.

Frösön
Innan: 5 fasta distriktsläkare.
Nu: Oförändrat.

Z gränd
Innan: 5,6 distriktsläkare.
Nu: 2,6 distriktsläkare.

Lugnvik
Nu: Oförändrat läge men fler listade patienter.