Så vill Göran Stiernstedt minska läkares administration
Nyheter
I höstas lämnade Göran Stiernstedt SKL för ett nytt regeringsuppdrag som nationell samordnare för ”ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården”. I klartext handlar det om att skapa mer tid för patient-läkarmötet genom att minska det administrativa arbetet.
I morse gav Stiernstedt en lägesrapport på ett frukostseminarium anordnat av Dagens Medicin. Arbetet sker efter tre huvudspår: Styrsystem, arbetsorganisation och e-hälsa/IT.
– Det förekommer mycket pinnräkning. Vi översköljs av parametrar. Jag frapperas över likheter med skolan när det gäller kraven på uppföljning, kontroll och detaljerade ersättningssystem, sa Stiernstedt.
Fler besök behöver inte vara effektivare
Han underströk att ökad effektivitet i sjukvården inte nödvändigtvis hänger samman med antalet läkarbesök. Tvärtom kan färre besök till en högre kostnad vara effektivare om många korta besök samlas till ett längre och om onödiga läkarbesök inte blir av.
Kraven på rapportering, uppföljning och kontroll kommer från flera håll i dag. Inte bara från staten och SKL utan även från landstingen, vårdgivarna och dessutom från professionen själv i form av kvalitetsregister och kunskapsstyrning. Stiernstedt har kontaktat några huvudmän för att initiera en kartläggning av helheten.
– Mitt perspektiv i utredningen är personalens. Det har gjorts många undersökningar om hur läkare disponerar sin tid och hur mycket som går åt till administration. Men vi vet inte så mycket om vilken administration det faktiskt handlar om, och på vems uppdrag det utförs.
– Vi kanske har en övertro på den vertikala kunskapsstyrningen från Socialstyrelsen och nedåt genom systemen. Samtidigt finns det tecken på att den styrning som är allra mest effektiv kommer från professionen själv. När exempelvis Svensk kardiologisk förening gör en rekommendation så kan förändringen gå ganska fort.
Fler undersköterskor och sekreterare
Göran Stiernstedt betonade att läkare är en dyr nyckelresurs i sjukvården och att effektivt resursutnyttjande innebär att utföra det arbete som absolut kräver en läkarinsats.
– Men jobbar vi så idag? I 1990-talets sparbeting drogs undersköterskor och sekreterare in. Är nästa sparbeting att minska antalet läkare och anställa fler undersköterskor och sekreterare? Vi ser i dag att privat vård är bättre än offentlig på att optimera fördelningen mellan yrkeskategorier.
Enligt Göran Stiernstedt finns det många myter om att lagstiftningen lägger hinder i vägen för en annan arbetsfördelning i sjukvården. I praktiken är det möjligt att göra stora förändringar, men det kräver ett starkt ledarskap.
Förtroendekris för vård-IT
Allra starkast betonade Göran Stiernstedt IT-frågorna. ”Vi har en förtroendekris när det gäller IT i vården”, sa han.
– Man har marknadsfört IT som ett medel för effektivisering, men det har blivit precis tvärtom. Vi behöver ett totalt omtag när det gäller vårdens IT-system för att stärka den nationella samordningen. Man saknar ”Koncernen Svensk vård AB” med en rejäl satsning, kanske en IT-miljard till sjukvården. Vi måste utmana huvudmännen, det är inte rimligt att endast 350 miljoner kronor om året går till nationella satsningar medan landstingen lägger sju miljarder.
– Många läkare ute i sjukvården efterlyser ett enda nationellt system för all sjukvård. jag säger att om vi inte ska ha ett nationellt system, så måste vi åtminstone kunna förklara varför vi inte vill ha det.
Signeringstvånget
Frågan om signeringstvånget ingår i utredningen om patientdatalagen, och där låter det på Göran Stiernstedt som att en förändring kan vara på gång.
– Det finns i dag möjligheter att göra undantag från signeringstvånget men när man där ute ska tolka det så blir man väldigt rädd. Jag tycker att man ska vända på det. Man behöver inte signera, men kan göra det.
– Jag betonar starkt att professionen måste involveras i utvecklingen av IT-systemen, inte minst för att undvika dubbeldokumentation.
Patientansvarig läkare
Avslutningsvis citerade Göran Stiernstedt delar av Britt-Marie Ahrnells öppna brev i förra numret av Sjukhusläkaren:
”Nej, jag kan inte mer än någon annan. Och egentligen finns ingen ansvarig läkare. Bokningen av läkartider här är inte baserad på kontinuitet. Och då allt om Rolf egentligen finns i journalen så spelar det ingen roll.
Jag kan ju försöka träffa dig igen. Men egentligen forskar jag så jag kommer nog inte ha tid.”
– Jag kan inte tänka mig bättre effektivitet i sjukvården än kontinuitet. Patientansvarig läkare hade vi ju i lagstiftningen för några år sedan.
Läkarförbundets vice ordförande Heidi Stensmyren kommenterade ansvarsfrågan:
– Vi har i dag ett regelerat yrkesansvar som legitimerad sjukvårdspersonal, samtidigt säger lagstiftningen också ”systemet ska ta hand om dig”. Det kanske inte var rätt att ta bort PAL (patientansvarig läkare). Vi skulle behöva ett system där man har ansvaret för helheten, inklusive läkemedelslistan.
Landstingen tillbaka ”i sina hålor”
Moderatorn Maja Florin frågade hur ”Koncernen Svensk sjukvård” ska kunna realiseras. Krävs en helt annan statlig styrning?
Göran Stiernstedt svarade:
– Den politiska diskussionen om regionfrågan är en annan fråga, vi kan inte vänta på de besluten innan vi gör något. Personligen tycker jag att det är svårare att få landstingen att samarbeta jämfört med kommunerna. Landstingssamarbetet har gått i stå. I dag kan man tjafsa om 3 miljoner kronor för ett nationellt IT-projekt. En samordning mellan landstingen var på gång för några år sedan, men nu har de dragit sig tillbaka i sina hålor igen.
Vård-IT ett internt slagfält i Stockholm
Helene Öberg, talesperson för sjukvårdsfrågor i Miljöpartiet, kommenterade diskussionen om vård-IT med ett exempel från Stockholm:
– Säkerhetsskandalen i Take Care har gett insyn i beslutsstrukturen. Makten över systemen ligger helt hos IT-teknikerna och inte i sjukvården. Det pågår en strid mellan IT-folket och sjukvården, där man är mer intresserade av att vinna över den ”andra sidan” än av vad som är bäst för patienten.
Göran Stiernstedt begärde ordet och underströk att politikerna är nyckeln till bättre IT-system i sjukvården.
– Ni politiker måste ställa krav, tänk mer nationellt och mindre lokalt!
Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkare, skickade med ett viktigt budskap till Göran Stiernstedt:
– I din uppdragsbeskrivning står det att läkare lägger för lite tid för patienterna och för mycket tid på annat – och där nämns forskning och utveckling som exempel. Det här ser jag som olyckligt. Med vilken effektivitet träffar vi patienterna i morgon om vi inte har tid till forskning och utveckling i dag?
Det går inte att dokumentera ner all kunskap och man kan definitivt inte dokumentera ner ett förtroende till patienten. Det finns en övertro ofta på IT-system på bägge dessa punkter. De är bra till vad man säger till dem att göra men är den underliggande processen dålig så blir det inte bättre av ett system som stödjer den. En process som inte tar hänsyn till att försöka behålla kopplingen läkare – patient i det här fallet är sannolikt inte värd att använda. Själv jobbar jag med just system som mina ”patienter” men problemet är faktiskt snarlikt även här. Det går inte att dokumentera ner all kunskap och den lilla effektivitetsvinst man tror sig vinna genom kreativ schemaläggning äts upp utav förlusten av det vi kallar ”domän”-kunskap vid personalrotation. Då har vi inte ens räknat in parametern förtroende i ekvationen. Så fundera på det nästa gång ni vill ”effektivisera” genom att försöka göra alla utbytbara. Går på vissa fabriksjobb…men sällan någon annanstans…
Daniel Ovaska – IT-arkitekt
[…] det har blivit precis tvärtom. Vi behöver ett totalt omtag när det gäller vårdens it-system. (Så vill Göran Stiernstedt minska läkares administration, Sjukhusläkaren 11 feb 2014. Min […]
[…] ett totalt omtag när det gäller vårdens it-system, säger han till tidningen Sjukhusläkaren (Så vill Göran Stiernstedt minska läkares administration (11 feb […]
De problem som beskrivs är helt korrekta. Det som förundrar mig är det faktum att man blir förvånad. Har man ansvar för frågor av denna art, vare sig det är som IT-ansvarig, verksamhetsansvarig eller ansvarig inom någon annan organisation, så borde man vara påläst. Det finns sedan ett par decennier att antal olika forskningsprojekt och andra studier och utredningar som pekat på alla dessa problem. Men det verkar inte som om man bryr sig om att ta del av detta. I debatten har det påpekats om och om igen. Dessutom har forskningen tydligt visat också på lösningar, något som också verkar ha förbigått de ansvariga. Förhoppningsvis blir insikten om problemen och dess konsekvenser nu så tydliga att något händer.
Bengt Sandblad
Professor i människa-datorinteraktion, IT-institutionen
Uppsala universitet
Den administration eller insamling av pinnar, statistik, resultat, nämn det som ”vad du vill” som inte återkopplas till professionerna är inte värd att samla in av det enkla skäl att den inte kommer att överlev. Data kommer att blir utspädd och det initiala syftet, att kunna skapa en bättre vård försvinner helt i kritiken av att vara alltför administrativt och tungrott. Vad gäller IT system är det precis samma gordiska knut, ett brett engagemang baserat på kvalitetsförbättring, patientsäkerhet och uppföljning av viktiga klinikspecifika data, kan få ett stort genomslag och inte alls ses som speciellt belastande eftersom de återkopplas till den egna kliniken med regelbundenhet och en successiv förbättring sker i samråd med den egna läkargruppen, patientföreträdare och andra vårdgivare. It systemet byggs för att kunna ge dessa datasammanställningar som efterfrågas kliniskt, likväl som administrativt. De utdata som man vill ha finns redan med vid inmatande av indata och IT systemet blir ett stöd i det långsiktiga arbetet. Givetvis måste även vårdens IT system vara av sådan karaktär att de uppmanar till användande, det vill säga användarvänliga, och i den bästa av världar (en värld som gemensamt går att beställa) så har it systemen en gemensam bas för att kunna jämföra data. Jag reser varje månad till Intermountain Helath Care och varje gång så får jag en liten tår i ögat över hur fint de har löst vissa av de frågor vi slåss med…fast såklart, de är kontextberoende, Vi måste ändra vår kultur först. För varför vill man ändra något om man redan är bra?
Ingen är förvånad över slutsatsen. Detta är en viktig debatt men nu måste vi bli konkreta! Vården måste bli effektivare och billigare. Resurserna finns men vi använder dem på fel sätt.