Nyhetsarkiv

Så vill Göran Stiernstedt minska läkares administration

I höstas lämnade Göran Stiernstedt SKL för ett nytt regeringsuppdrag som nationell samordnare för ”ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården”. I klartext handlar det om att skapa mer tid för patient-läkarmötet genom att minska det administrativa arbetet.

I morse gav Stiernstedt en lägesrapport på ett frukostseminarium anordnat av Dagens Medicin. Arbetet sker efter tre huvudspår: Styrsystem, arbetsorganisation och e-hälsa/IT.

– Det förekommer mycket pinnräkning. Vi översköljs av parametrar. Jag frapperas över likheter med skolan när det gäller kraven på uppföljning, kontroll och detaljerade ersättningssystem, sa Stiernstedt.

Fler besök behöver inte vara effektivare

Han underströk att ökad effektivitet i sjukvården inte nödvändigtvis hänger samman med antalet läkarbesök. Tvärtom kan färre besök till en högre kostnad vara effektivare om många korta besök samlas till ett längre och om onödiga läkarbesök inte blir av.

Kraven på rapportering, uppföljning och kontroll kommer från flera håll i dag. Inte bara från staten och SKL utan även från landstingen, vårdgivarna och dessutom från professionen själv i form av kvalitetsregister och kunskapsstyrning. Stiernstedt har kontaktat några huvudmän för att initiera en kartläggning av helheten.

– Mitt perspektiv i utredningen är personalens. Det har gjorts många undersökningar om hur läkare disponerar sin tid och hur mycket som går åt till administration. Men vi vet inte så mycket om vilken administration det faktiskt handlar om, och på vems uppdrag det utförs.

– Vi kanske har en övertro på den vertikala kunskapsstyrningen från Socialstyrelsen och nedåt genom systemen. Samtidigt finns det tecken på att den styrning som är allra mest effektiv kommer från professionen själv. När exempelvis Svensk kardiologisk förening gör en rekommendation så kan förändringen gå ganska fort.

Fler undersköterskor och sekreterare

Göran Stiernstedt betonade att läkare är en dyr nyckelresurs i sjukvården och att effektivt resursutnyttjande innebär att utföra det arbete som absolut kräver en läkarinsats.

– Men jobbar vi så idag? I 1990-talets sparbeting drogs undersköterskor och sekreterare in. Är nästa sparbeting att minska antalet läkare och anställa fler undersköterskor och sekreterare? Vi ser i dag att privat vård är bättre än offentlig på att optimera fördelningen mellan yrkeskategorier.

Enligt Göran Stiernstedt finns det många myter om att lagstiftningen lägger hinder i vägen för en annan arbetsfördelning i sjukvården. I praktiken är det möjligt att göra stora förändringar, men det kräver ett starkt ledarskap.

Förtroendekris för vård-IT

Allra starkast betonade Göran Stiernstedt IT-frågorna. ”Vi har en förtroendekris när det gäller IT i vården”, sa han.

– Man har marknadsfört IT som ett medel för effektivisering, men det har blivit precis tvärtom. Vi behöver ett totalt omtag när det gäller vårdens IT-system för att stärka den nationella samordningen. Man saknar ”Koncernen Svensk vård AB” med en rejäl satsning, kanske en IT-miljard till sjukvården. Vi måste utmana huvudmännen, det är inte rimligt att endast 350 miljoner kronor om året går till nationella satsningar medan landstingen lägger sju miljarder.

– Många läkare ute i sjukvården efterlyser ett enda nationellt system för all sjukvård. jag säger att om vi inte ska ha ett nationellt system, så måste vi åtminstone kunna förklara varför vi inte vill ha det.

Signeringstvånget

Frågan om signeringstvånget ingår i utredningen om patientdatalagen, och där låter det på Göran Stiernstedt som att en förändring kan vara på gång.

– Det finns i dag möjligheter att göra undantag från signeringstvånget men när man där ute ska tolka det så blir man väldigt rädd. Jag tycker att man ska vända på det. Man behöver inte signera, men kan göra det.

– Jag betonar starkt att professionen måste involveras i utvecklingen av IT-systemen, inte minst för att undvika dubbeldokumentation.

Patientansvarig läkare

Avslutningsvis citerade Göran Stiernstedt delar av Britt-Marie Ahrnells öppna brev i förra numret av Sjukhusläkaren:

”Nej, jag kan inte mer än någon annan. Och egentligen finns ingen ansvarig läkare. Bokningen av läkartider här är inte baserad på kontinuitet. Och då allt om Rolf egentligen finns i journalen så spelar det ingen roll.
Jag kan ju försöka träffa dig igen. Men egentligen forskar jag så jag kommer nog inte ha tid.”

– Jag kan inte tänka mig bättre effektivitet i sjukvården än kontinuitet. Patientansvarig läkare hade vi ju i lagstiftningen för några år sedan.

Läkarförbundets vice ordförande Heidi Stensmyren kommenterade ansvarsfrågan:

– Vi har i dag ett regelerat yrkesansvar som legitimerad sjukvårdspersonal, samtidigt säger lagstiftningen också ”systemet ska ta hand om dig”. Det kanske inte var rätt att ta bort PAL (patientansvarig läkare). Vi skulle behöva ett system där man har ansvaret för helheten, inklusive läkemedelslistan.

Landstingen tillbaka ”i sina hålor”

Moderatorn Maja Florin frågade hur ”Koncernen Svensk sjukvård” ska kunna realiseras. Krävs en helt annan statlig styrning?

Göran Stiernstedt svarade:

– Den politiska diskussionen om regionfrågan är en annan fråga, vi kan inte vänta på de besluten innan vi gör något. Personligen tycker jag att det är svårare att få landstingen att samarbeta jämfört med kommunerna. Landstingssamarbetet har gått i stå. I dag kan man tjafsa om 3 miljoner kronor för ett nationellt IT-projekt. En samordning mellan landstingen var på gång för några år sedan, men nu har de dragit sig tillbaka i sina hålor igen.

Vård-IT ett internt slagfält i Stockholm

Helene Öberg, talesperson för sjukvårdsfrågor i Miljöpartiet, kommenterade diskussionen om vård-IT med ett exempel från Stockholm:

– Säkerhetsskandalen i Take Care har gett insyn i beslutsstrukturen. Makten över systemen ligger helt hos IT-teknikerna och inte i sjukvården. Det pågår en strid mellan IT-folket och sjukvården, där man är mer intresserade av att vinna över den ”andra sidan” än av vad som är bäst för patienten.

Göran Stiernstedt begärde ordet och underströk att politikerna är nyckeln till bättre IT-system i sjukvården.

– Ni politiker måste ställa krav, tänk mer nationellt och mindre lokalt!

Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkare, skickade med ett viktigt budskap till Göran Stiernstedt:

– I din uppdragsbeskrivning står det att läkare lägger för lite tid för patienterna och för mycket tid på annat – och där nämns forskning och utveckling som exempel. Det här ser jag som olyckligt. Med vilken effektivitet träffar vi patienterna i morgon om vi inte har tid till forskning och utveckling i dag?

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera