Nyhet

Så vill Alliansen kvalitetssäkra sjukvården

För lite mer än ett år sedan inrättades en arbetsgrupp på Socialdepartementet med uppgiften att lämna ett förslag på en ny oberoende och fristående granskningsmyndighet för hälso- och sjukvården. I oktober 2009 redovisades gruppens arbete, och därefter har förslaget gått ut på remiss.

Arbetsgruppen har hämtat inspiration från bland annat England, där man sedan 1997 infört omfattande reformer inom National Health Service (NHS). Inspiration har även hämtats från Danmark och Norge där man etablerat nya institutioner som följer upp och granskar vården enligt gemensamma nationella kriterier.

Utredningen konstaterar att det idag råder stora brister i insamling av data och i granskning och uppföljning av hälso- och sjukvården: ”Sverige saknar idag en oberoende aktör som kan bedriva en kvalificerad och systematisk uppföljning och utvärdering på hälsoområdet och som kan presentera resultaten på ett begripligt sätt för patienter, klienter och medborgare.”

Utredningen konstaterar vidare att: ”Trots indikationer på påtagliga kvalitetsskillnader mellan olika regioner och vårdenheter har man, kanske åtminstone mot bakgrund av det kommunala självstyret, inte vidtagit särskilt kraftiga åtgärder för att åtgärda skillnaderna. När åtgärder vidtagits har dessa främst handlat om relativt mjuka normeringar såsom framtagning av riktlinjer för vård och behandling.”

Det råder idag brist på lättillgängliga, oberoende jämförelser av väsentliga aspekter på vårdkvalitet, och det saknas nationella förutsättningar för djupare kvalitetsanalyser utifrån de data som finns.

Vissa områden, som till exempel primärvården och psykiatrin, täcks heller inte särskilt väl av de nationella kvalitetsregistren. Därför krävs en samlad statlig satsning.

Utredningen ställer sig kritisk till att de nationella uppföljningar av reformer och satsningar, som exempelvis vårdgarantin eller primärvårdssatsningen, genomförs av Socialstyrelsen i samverkan med sjukvårdshuvudmännen. Det medför, menar man, problem vad gäller objektivitet och kvalitet i utredningsarbetet.

”De berörda instansernas kompetens vad gäller metodik för uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvården kan också ifrågasättas”, heter det i utredningen.

Ett annat problem menar utredarna är att Socialstyrelsen samtidigt delvis ansvarar för implementeringen av reformerna och dessutom bär ett tungt ansvar för tillsynsverksamhet.
Utredningen föreslår därför att den nya myndigheten tar över flera av Socialstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter. Vilka verksamheter och funktioner som ska överflyttas eller hur många tjänster som ska överföras är inte preciserade.

Kritik riktas också mot Sveriges kommuner och landsting, samt Svenskt Näringsliv. Utredningen menar att den information som finns att tillgå ska ge en rättvis och tillförlitlig bild av kvaliteten i vården: ”Enligt vår mening kan vårdgivarna och deras representanter ifrågasättas som lämpliga informationsproducenter”, skriver utredarna.

Regeringen som har avsatt 42 miljoner kronor i årets budget för etableringen av en ny hälsomyndighet, kommer att ta ställning till utredningen och fatta beslut senare i vår.

Nytt institut ska granska kvaliteten inom vården

Här är utredarnas förslag i korthet.

▼ Myndigheten ska bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet med inriktning på uppföljning, utvärdering och redovisning av förhållanden i hälso- och sjukvården.

Institutet föreslås bestå av fyra verksamhetsgrenar:

• Uppföljning av hur väl hälso- och sjukvården totalt sett fungerar samt analys av effekter vad gäller satsningar och reformer inom hälso- och sjukvårdsområdet.
• Beskrivning och jämförande analys av kvaliteten på olika vårdenheter.
• Kommunikation med patienter och medborgare.
• Modell- och metodutveckling samt internationell samverkan.

Det finns även ett förslag att överföra vissa uppföljande och utvärderande uppgifter från Socialstyrelsen till det nya institutet. Även registerverksamheten vid Epidemiologiskt Centrum föreslås överföras till institutet.

Så tycker några remissinstanser



Sveriges Läkarförbund

▼ Förbundet är i huvudsak positivt, men påpekar att man bör vara försiktig med att skapa nya myndigheter som riskerar att ”komplicera systemet”.

Läkarförbundet menar att det saknas förslag till reella påtryckningsmedel för institutet.
Förbundet anser också att det är viktigt att tillräckliga ekonomiska resurser anslås för att institutet ska kunna utföra sina omfattande uppgifter på ett fullgott sätt.

Svenska Läkaresällskapet

▼ Organisationen menar att det finns starka demokratiska skäl att inrätta den nya myndigheten, och att en central uppgift bör vara metod- och modellutveckling. Läkaresällskapet anser att kvalitetsregistren inte bör ägas eller finansieras av myndigheten utan gemensamt av vårdproducenter.

Sveriges Kommuner och Landsting

▼ SKL är positiva till inrättande av en oberoende granskningsfunktion och till förslaget att institutet ska ha en hög forskningsinriktning, men kritik riktas mot flera av förslagen i utredningen:

Så här skriver SKL: ”Om samtliga förslag genomförs i sin helhet, skulle det innebära långtgående förändringar av den statliga styrningen och landstingens uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården, vilket SKL inte kan stödja”.

SKL stödjer inte heller förslaget att institutet ska bedriva egen datainsamling eller registerhållning.

SKL anser även att landstingen fortsättningsvis kan och bör ha ansvaret att informera patienter om vårdens kvalitet.

Läkemedelsindustriföreningen

▼ Läkemedelsindustriföreningen (LIF) välkomnar förslagen i utredningen och ser gärna en utvidgning av det nya institutets uppdrag och målsättning.

LIF vill att institutet även får till uppgift att utveckla modeller och metoder för kartläggning av hur mycket resurser olika sjukdomstillstånd tar i anspråk.

LIF tycker också att det är en god idé att flytta ansvaret för administration av de nationella kvalitetsregistren från Socialstyrelsen till det nya institutet och anser att det krävs en mer samlad resurs med forskarkompetens för att utvecklingen av de öppna jämförelserna ska gå både fortare och leda till mer framgångsrika resultat.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera