Nyhet

Sa upp sig när kraven kom att bli ”löneadministratör”

Den växande administrativa bördan blev till slut droppen som fick bägaren att rinna över. När Sahlgrenska införde lönesystemet Heroma självservice fick Nenad Zeba, specialistläkare i handkirurgi, nog och lämnade sin tjänst och jobbar nu i privat verksamhet.

I dag tvingas läkare ägna en stor del av sin arbetstid åt att administrera sina löner, något som tidigare sköttes av löneadministratörer.

Inte bara läkare, utan samtliga vård­anställda, ska även fylla i exempelvis avvikelser från arbets­tiden, semester, byten, kompensationsledighet, jourstörningar, föräldra­ledighet, vård av sjukt barn, nedsatt sysselsättningsgrad, kurser och konferenser.

Massiv kritik bland läkare

Kritiken mot lönesystemet Heroma självservice är massiv bland de läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som Sjukhusläkaren har talat med.

– Jag blev desillusionerad. Istället för att ägna mig åt det jag är utbildad för, tvingas jag kämpa med en växande administration som hindrar mig från att vårda patienter som de bör vårdas. Till slut tröttnar man, säger Nenad Zeba.

Tiden motsvarade 320 mottagningsbesök

Efter tio år på Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbetar han i dag i privat verksamhet. Han är starkt tveksam till om han kommer att återvända till SU när tjänst­ledigheten löper ut vid årsskiftet.

– Det finns ingenting som tyder på att man vill minska administrationen, tvärtom ökar den. Vilken är vinsten för patienterna att vi läkare själva ska sitta och administrera löner, jourer och semestrar. Den frågan får jag inte svar på.

– Jag räknade ut att den tid som vi på kliniken skulle komma att lägga ned på att själva göra administrationen i självservice, motsvarade upp till cirka 320 mottagningsbesök i månaden.

Systemet är fyllt av begränsningar och det förstår inte hur läkare arbetar, menar Nenad Zeba. Om han exempelvis loggade ut en minut för sent fick han beskedet att han loggat ut på icke sanktionerad tid.

Byråkratisk karusell

I samma stund skapades det ett ärende som måste skickas vidare till ansvarig chef som i sin tur måste godkänna ärendet och sedan skicka tillbaka beslutet till berörd person.

– I dag sitter läkare och för in uppgifter i ett ofärdigt system med mängder av buggar, vilket stjäl enormt mycket tid och resurser från det som vi egentligen borde ägna oss åt. Det är lätt att bli cynisk och förbannad, säger Nenad Zeba.

Han får medhåll av Peter Axelsson, överläkare och studierektor för handkirurgi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ett av de stora problemen med Heroma självservice, menar han, är att systemet inte är intuitivt. Det krävs att man som användare lär sig alla de koder som krävs för att navigera i systemet. Men det räcker ändå inte.

– Jag får ofta ta hjälp av Heroma­ansvariga för att reda ut alla felmarkeringar, det kan handla om att jag stämplat ut för sent för att jag arbetat över, eller att jag inte stämplat ut alls för att jag gått direkt på jouren. Detta måste man i regel korrigera i efterhand och det är inte så enkelt som det verkar, säger Peter Axelsson.

På SU har det blivit ett internt skämt bland kollegor att stoltsera med att man lyckats arbeta en hel dag utan felmarkeringar, menar han.

Kontaktpunkten ökar arbetsbördan

Peter Axelsson menar att införandet av Heroma självservice bara är ett av flera exempel på tidsslukande system som stjäl tid från patienterna och minskar tillgängligheten. Han nämner även Kontaktpunkten, ett slags callcenter dit patienter kan vända sig för att få hjälp med olika ärenden som tidsbokning, förnyelse av recept och intyg, frågor om remisser samt sjuksköterskerådgivning.

– Från att vi tidigare har haft en nära kontakt med våra patienter och kunnat besvara och lösa frågor smidigt och enkelt, bestämde man plötsligt att alla patienter bara ska behöva ringa ett nummer som går till Kontaktpunkten.

Problemet är att de som arbetar där inte har den kunskap eller befogenhet som krävs för att kunna ta hand om ärendena. Istället slussas de vidare till ansvarig läkare som får hela sin mejlbox full av epost med frågor.

Forskningen försvåras

Peter Axelsson menar också att verksamheterna skiljer sig åt och att de prioriteringar som hela tiden måste göras, sköts bäst av ansvariga i den verksamhet som det gäller.

– Vid sidan av mitt kliniska arbete håller jag även på med protesforskning och vill gärna se patienterna inom en viss tid. Jag brukar kunna boka in dessa patienter utöver den ordinarie mottagnings­tiden, men det vet ju inte de som arbetar på callcenter. Så möjligheten att sköta mottagningsverksamheten och det kliniska forskningsarbetet försämras rejält med Kontaktpunkten, säger Peter Axelsson.

Slöseri med resurser

Michael Olausson (bilden), professor och verksamhetschef för Transplantations­centrum vid SU, menar att den ökande administrationen är ett slöseri med resurser.

– Data måste registreras flera gånger. Vi har idag ersatt en blankett med fyra blanketter utöver online-registrering. Dessutom har en av de mest seniora och duktigaste sjuksköterskorna fått ta över Heroma-registrering som ett heltidsjobb.

Kaos

När den ansvariga Heroma-sköterskan är ledig eller har semester blir ofta löneutbetalningarna fel och jourbytena riskerar att inte bli registrerade.

– Rapporterna är så komplicerade att samtliga högutbildade specialister vid enheten inte begriper vad de ska få i lön, trots supportutbildning, säger Michael Olausson.

P-O Blomqvist, chef för Sahlgrenska universitetssjukhusets HR-strategiska avdelning, menar att den kritik som finns mot systemet framförallt kommer från läkarkåren.

– Generellt så fungerar det väl. Vad jag förstår är det framförallt läkare som upplever att det är ett svårhanterligt system, pratar man med andra så är det inte ett lika stort problem. Men visst, jag kan se att det finns fog för en viss kritik. Samtidigt är det viktigt att understryka att vi fortfarande befinner oss i en införandefas.

Kanske läkare inte ska sköta administrationen?

Mycket resurser har lagts på utbildning och support, menar han. Det pågår även en ständig dialog med Regionservice som är leverantör av systemet, för att åtgärda buggar och andra brister.

– Vi har också anställt särskilda Heroma-rapportörer som ska hjälpa till med administrationen och backa upp chefer och annan personal när det uppstår problem.

– Det pågår diskussioner om det här är rätt användning av tiden och resurserna. Vi ska göra en utvärdering i slutet av året och beroende på resultaten från den ska vi sedan göra en eventuell förändring av organisationen. Det kan vara så att vi kommer fram till att läkare inte ska ägna sig åt rena administrativa uppgifter som kan skötas av andra, säger P-O Blomqvist.

En tidstjuv

Enligt Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Göteborgs sjukhusläkarförening, är det fortfarande stora problem med Heroma.

– Är man bakjour och stämplar ut senare än ordinarie arbetstid blir systemet grinigt och varnar. Det är likadant när det gäller ledigheter, enbart några minuters differens krävs för att systemet ska krångla. Systemet är en tidstjuv, det är alldeles för många funktioner som läkare måste göra själva.

Även om Heroma fortfarande är omgärdat av stora problem, pågår ett förbättringsarbete, menar Shokoufeh Manouchehrpour. På hennes klinik finns två Heroma-administratörer som stöttar personalen vid problem.

– Vi har fått lite bättre ordning och support med administratörer, men det kommer förstås att ta tid och skapa en hel del frustration även fortsättningsvis.

Sjukhusläkaren har kontaktat företaget CGI, som är leverantör av Heroma, för att få veta vilka landsting och hälsooch sjukvårdsregioner som CGI har tecknat avtal med vad gäller Heroma självservice.

Åsa Thoft, PR- och kommunikations ansvarig låter i ett mejl hälsa: ”Vi kommer tyvärr inte att uppge vilka landsting som har Heroma-självservice. Vilka system och tjänster som våra kunder har måste få stanna mellan oss och dem”.

Bilden: Till slut tröttnar man, säger Nenad Zeba: ”Jag vill vårda patienter, inte vara administratör.”
Foto: Cicci Jonsson

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera