Nyhetsarkiv

Så tycker läsarna att läkarens arbetsklädsel bör vara

Bo Westman, överläkare i kirurgi på Södertälje sjukhus, föreslår tvångströja. ”Det är nog så vår arbetsgivare helst ser oss”. Annars tycker Bo Westman, med många andra, att läkarrocken ”som är läkarens signum bör få vara kvar, dock ej vid direkt patientarbete då kortärmat passar bättre”. Smittskyddsvärdet med kortärmat delar Sjukhusläkarens läsare i två läger, liksom bussarongen.

Maria Böhme på hudkliniken på Karolinska är för bussarong. Så här skriver hon:

”Hej, jag skulle vilja ha vita långbyxor plus kortärmad bussarong med rejäla fickor! För identifikationen skulle man kunna ha antingen olika färg på bussarongen för olika personalkategorier eller texten LÄKARE skrivet på framsidan från ena axeln och lodrät neråt.”

Erik Backhaus på infektionskliniken på Kärnsjukhuset i Skövde vill däremot inte ha bussarong. Så här skriver han:

”Som infektionsläkare måste jag vara ett föredöme vad gäller vårdhygien. Jag får verkligen inte gå runt i långärmad rock när ingen annan får göra det, men bussarong vill jag inte ha. Tar man på sig en bussarong av sköterskemodell sprids alla pinaler på golvet varje gång man drar den över huvudet och den är så vid i halsen att halva bröstkorgen syns. Det jag saknar är följande: Ett kortärmat vitt kavajliknande plagg med enkelknäppning. Som en läkarrock där man kortat av både armar och skört. Till detta ett par vita byxor, gärna med benfickor. Jag tänker mig det som en sorts ledig tropikuniform i vitt i stället för i khaki. Och utan gradbeteckningar.”

Sorna Rajan är inne på samma tankegångar och föreslår en Safarijacka-modell.

Anna Blomqvist, överläkare på Arbets- och miljömedicin, Länssjukhuset i Halmstad, skriver att hon som yrkesmedicinare grunnat på läkarens arbetsdräkt länge:

”Detta har jag kommit fram till: Piké och byxor är OK. Dessutom ett snickarbälte där man kan förvara alla utensilier, såsom stetoskop, ficklampa, kompendium, reflexhammare och annat smått och gott som inte alltid finns vare sig i huvudet eller på undersökningsrummen. Snickarbältet ska vara lätt avtagbart t ex i akuta situationer. Ett alternativ, som kanske är ännu bättre vore en snickarväst med lite specialdesignade fickor”.

Mall Kriisa vill avskaffa läkarrocken:

”Jag är nybliven vårdhygieniker. Erfarenheter av rådgivning kring smittspårning, förstärker min åsikt att läkare skall följa de klädregler som även gäller all annan vårdpersonal, dvs kortärmad arbetsdräkt (underförstått inga stora utstående fickor med diverse prylar, som åker upp och ner och uppkavlade ärmar, som kan falla ner) och dagliga klädbyten. Personligen tycker jag att läkarrocken i det närmaste kan försvinna ur klädsortimentet inom vården. För mig är det ofattbart varför de klädregler som fastställts i de flesta landsting har blivit så ifrågasatta inom läkarkåren. Ett ständigt tjatande, finns det verkligen evidens? Min fråga är: Vågar vi vägra följa klädreglerna, noggrann handdesinfektion, i vissa situationer skyddande plastförkläde för att riskera ökad smittspridning av MRSA, VRE, ESBL osv?”

Hans Walter, chefläkare på Röda Korsets sjukhus i Stockholm skriver att han har ingen kunskap om design men att det är ett oeftergivligt krav med korta ärmar.

”Jag jobbar intensivt med att få läkargruppen att börja med det mest basala att ta av sig ringarna och klockorna, men de ”vägrar” och hänvisar till att MRSA spridningen ej beror på det”.

Den enda skillnaden i funktion när det gäller arbetsdräkten jämfört med övriga yrkesgrupper är att läkaren kan behöva ett mobilt kontor, tycker han och föreslår vita byxor och bussarong, kanske med en speciellt färg för läkarkåren. ”Bussarong används på op/anestesi, men då i grönt och då går det bra. Varför kan den inte användas överallt”. frågar han sig samtidigt som även han påpekar olägenheten att ”allt ramlar ur fickorna varje gång man ska dra den över huvudet”.

Branka Samolov, specialistläkare på S:t Eriks ögonsjukhus ställer frågan:

”Varför komplicera? Det är klart att vi skall ha vår rock kvar. Korta ner ärmarna till den längd som anses OK av smittskyddsexperterna.”

Caroline Lundgren, överläkare på Radiumhemmet på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna delar Branka Samolovs åsikt:

”Läkarrocken är bra med sina fickor för det man behöver. Kan man inte bara korta ärmarna till strax nedom armbågen? Många kavlar ju ändå upp den till ungefär den längden. Det borde väl tillfredställa Socialstyrelsen?”

Lena Liljekvist uttrycker saken kort och koncist:

”Klipp av ärmarna på dom befintliga! Behåll längden. De nya kan ha en liten ståkrage i stället. Sjuksköterskeskjortor har för få och för små fickor.”

Arne Stenstedt, överläkare och psykiater, skriver så här:

”Kul tävling, men, såsom den presenteras uppfattar jag en stark sekterism och okunnighet om läkares arbetsdräkt idag. Ni visar två elegant, civilklädda personer med traditionell läkarrock över. Det har jag bara sett på invärtesmedicinare på 80-talet. Vissa envisas med denna klädsel än idag men jag inbillar mig att den blir allmer ovanlig. Själv är jag psykiater i öppenvård och mitt släkte la av läkarrocken redan på 70-talet. Min hustru är gynekologisk kirurg och har ”pyjamas” på jobbet. Personligen tycker jag att det är löjeväckande att man ska behöva svassa omkring i läkarrock för att känna att andra verkligen förstår att man är läkare. Vid behov bär man väl namnskylt. Förslaget från mig blir således att läkare får klä sig precis som dom vill med hänsyn taget till den funktion kläderna ska ha och de hygienregler som stadgats.”

– Jag kommer att frysa i kortärmat, skriver Kristina Teär Fahnehjelm och får medhåll av många, bland annat Catharina Keller som skriver:

”Hej! Jag tycker att man bör behålla nuvarande dräkt men med krav att man ska kavla upp ärmarna eller att det finns rockar med halvkorta ärmar, så att man kan ha en kofta under. Jag är mycket frusen och ser med oro på en arbetsdräkt som gör att man jämt fryser. Om man fryser är händerna iskalla vilket är obehagligt också för patienterna vid undersökning.”

Göran Stjärnholm vill inte ha vita kläder. Han skriver:

”Hej, nu kommer ett förslag. Byxor modell sjukvård med fickor på sidan, plats för handdator och mobil. Tröja-t-shirts med kliniklogga, sedan bussarong-blus eller tenniströja med fickor, plats för passerrkort. Allt i bomull, mjukt, skönt, svalt, antirynkbehandlat. Färger ska finnas alla möjliga, helst inte vita. Med vänlig hälsning Göran Stjärnholm, barnläkare på barnkliniken Sunderby Sjukhus i Luleå, i vit byxa med muddar, med bra snickarfickor på sidorna samt bussarong, med kort ärm, allt i vitt , allt i syntet…”

Gunnar Nordenstam, vikariereande överläkare i Gjøvik i Norge som arbetat en hel del utomlands skriver så här:

”Hej, Jag har arbetat i Storbritannien under 3,5 år. Där plågades jag av recidiverande dermatomycoser. Som röntgenläkare utförde jag naturligtvis ultraljudsundersökningar. Eftersom man i Storbritannien arbetar civilklädd och då gör ultraljud med uppkavlad skjortärm så blev jag smittad av bönderna som hade svampsporer på sig från sina får, kor och hästar. När man läser på om terapi av dermatomycoser så är det viktigt att förebygga recidiv med lämplig klädsel. I vårt fall så är det naturligtvis läkarrocken med lång ärm. I Sverige har jag aldrig drabbats av någon svampinfektion trots att jag kört ultraljud periodvis på heltid. Idag arbtetar jag i Norge, eftersom arbetsförhållandena i Sverige är så dåliga. Där har man också lång ärm.”

Satish Jeswan, legitimerad läkare, Alingsås:

”Hej! Kortare ärmar på läkarrocken låter hygieniskt. Men jag tycker tyget kan gå ner till armbågen eller strax nedanför den. Viktigt att kunna tvätta händer och en bit till på armarna ordentligt. Har under mina verksamhetsår i sjukvården sett alltför många halvrena rockärmar. Hur ska det då inte vara med händerna? Dags för en ny Semmelweiss?”

Tore Torjusson, konsult, skriver så här:

”Som norsk-amerikansk specialist i infektionsmedicin anses jag att läkarrocken är en av de största upphoven til nosokomial smitta. Därför: Bort med läkarrocken och slipsen!”

Katarina Helgeson, handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro:

”Hej! Mitt förslag till ”läkarrock” är en läkarväst. Själv klippte jag redan för decennier sedan av ärmarna helt på mina rockar, och förvandlade dem till långvästar. Då har jag kvar de rymliga praktiska fickorna samtidigt som jag inte blir alltför varm – och slipper solka ner ärmarna.”

Gunnar Rafn Jonsson kan tänka sig “kortärmat plagg ” bara det är stora fickor på sidorna och Lars Lundin, överläkare på palliativa teamet, medicinkliniken, SÄS-Skene tycker kortärmade vita läkarrockar är utmärkt. Han använder själv den vita läkarrocken, men med uppkavlade ärmar, skriver han i sitt mail.

Pål Svendsen menar att det är viktigt att patienten vet om han eller hon talar med en läkare;

”Som 71-åring som har varit patient vill jag starkt rekomendera att patienter skall veta att man talar med läkare och inte med andra yrkesgrupper i sjukvården. Alla behövs, men man talar annorlunda till sin läkare än till andra, t.ex. sköterskor. Namnskylten bör vara tydlig och ge besked om att man är läkare. Jag tycker inte om att det står ”underläkare” eller ”AT-läkare”. Det räcker med ”läkare”, ”överläkare” eller ”professor”.”

Pål Svendsen, docent (och socialdemokrat skriver han) från Göteborg tycker så här:

”Hej, kanske är läkarens arbetsplagg i viss mån specialitetsspecifika. Själv är jag under arbete nästan alltid iförd min väl ingångna manchesterkavaj – helt perfekt, med utrymme för en massa pennor, två stora nyckelknippor, lappar, sökare, mobiltelefon och almanacka. På bröstfickan monterar jag namnbrickan väl synlig och tillgänglig, bra eftersom den ska plockas ur sin hållare flera gånger per dag och dras genom diverse kortläsare, och bra så att patienerna kan se vad jag heter och vilket jobb jag har.”

Gunnie Bäckström, ögonläkare i Örnsköldsvik:

”Hej! Jag tycker att vi redan har ett utmärkt plagg i vår läkarrock. Socialstyrelsens kritik gäller väl hygienaspekten. Den kan lösas genom att man har kortärmat under rocken och sedan ”kavlar upp ärmarna”! Sedan är det inte något problem att sprita händer och underarmar för att föhindra infektioner.”

Elisabeth Epstein tycker dagens kläder inte passar kvinnorna:

”Jag jobbar som specialistläkare på KK i Lund. Idag är allt för stort och sitter helt fel. Det är så bedrövligt att våra kläder inte passar kvinnor. Jag skulle gärna jobba i en snygg piké-tröja och ett par välsittande byxor. Läkarrocken är inget måste för mig, den är bara ivägen i den kliniska vardagen. Kolla in den kvinnliga läkaren i ”House” på TV 4 – den sitter bra och är snygg. Bort med alla fula, opraktiska, klumpiga kläder från vården!!”

Hans Åkesson i Blekinge har ett förslag inifrån och ut:

”1. T-shirt, alternativt mjuk kortärmad sportskjorta/blus med krage!. Kragen skyddar nacken (mot Stetoskopslangen) och ser trevlig ut, dessutom kan den som önskar bära slips eller fluga som i så fall skyddas under nästa plagg.

2. Väst med många fickor. Knäppt fram.

3. Långbyxor (eller kjol) med ordentliga fickor.

4. Traditionell vit rock ytterst, med stora fickor.”

Maggie Granstrand på Elvinggårdens Läkarmottagning i Domsjö skriver att hon verkligen har synpunkter på läkares klädsel efter en lång karriär i den offentliga vården:

”Jag minns -60-talets klädsel, vi läkare hade välstrukna bomullsrockar med slejf och kvinliga doktorer mycket praktiska klänningar under rocken, samma modell på mottagningen som operation, men de senare var gröna. Jag föreslår för kvinliga läkare vit (på operation grön) rak bomullsklänning (struken) av den typ, som fanns på 60- och -70-talet på alla sjukhus, något utsvängd kjol, kort ärm och V-ringad, med två små fickor, en till vänster på bröstet och en ficka nedom midjan. Till detta gärna skärp och enkla men bekväma pumps. Läkarrocken behövs självklart också och kan ju tas av vid behov. Var ska man annars ha receptblanketter och stetoskop? Beträffande männen lämpligen bomullsbyxor med raka ben (ej mudd och en rak utanpåskjorta V-ringad med två fickor strax nedom midjehöjd.”

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera