Så tänkte Sahlgrenskas nya sjukhusdirektör då hon stoppade införandet

– Det finns inget i rapporten som stödjer införandet av en tematiserad omorganisation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Värdebaserad vård framstår inte som vare sig bättre eller sämre än något annat, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg om varför hon stoppade storsatsningen på värdebaserad vård.
Våren 2013 fattade dåvarande sjukhusdirektören vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ett beslut om att införa värdebaserad vård som en övergripande strategi för sjukhusets verksamhets- och kvalitetsutveckling. Hösten 2016 tillträdde Ann-Marie Wennberg som ny sjukhusdirektör.
– En av de första frågorna som hamnade på mitt bord var vilken inriktning verksamheten skulle ha i fortsättningen. SU hade arbetat utifrån värdebaserad vård under drygt tre års tid och en stor övergripande omorganisation på hela sjukhuset hade initierats. Därför kändes det naturligt att ta reda på hur vi låg till och i vilken riktning kvalitetsarbetet gått, säger Ann-Marie Wennberg om den utredning hon beställde av professor Peter Lönnroth.
Efter att ha studerat rapporten konstaterar hon att inget i den stödjer införandet av en tematiserad omorganisation på SU. Evidens saknas och värdebaserad vård framstår inte som vare sig bättre eller sämre än något annat.
– SU föredrar ett samarbete med universitet och högskolor, framför ett med konsulter för att utveckla vård och forskning, säger Ann-Marie Wennberg och ger ett par exempel:
– Professorer på Handels som forskar i hälsoekonomi uppdaterar vår ledningsgrupp på de senaste rönen om organisationsteori. Av dem har vi fått lära oss att chefer ska lämna sina skrivbord och gå ut i verksamheten bland medarbetare och patienter. Vårt pågående samarbete med Chalmers kan eventuellt leda till nya professioner som kombinationen civilingenjör/läkare. Vi har redan gemensamma doktorander.
Den planerade omorganisationen är nu stoppad, men vilken roll kommer värdebaserad vård att ha på SU fortsättningsvis?
– Värdebaserad vård kommer att vara en av ett antal metoder för att bedriva förbättringsarbete och kvalificerat utvecklingsarbete. De som påbörjat ett arbete med värdebaserad vård får fortsätta om de vill, alternativt använda andra förbättringsmetoder. Det är upp till varje verksamhetschef att avgöra. Det vi säger är att en storlek inte passar alla. Hur verksamheten ser ut och vilka patienter den har avgör vilken metod som är bäst. Värdebaserad vård fungerar väl vid exempelvis bipolär sjukdom och vid vissa diagnoser inom ortopedi, men vid mer komplexa åkommor är det inte lika enkelt.
Påståendet att värdebaserad vård fokuserar mer på personcentrerad vård än andra metoder instämmer inte Ann-Marie Wennberg i.
– Värdebaserad vård har inte monopol på detta. Vi har länge arbetat med personcentrerad vård. Alla vi som en gång började i vården har haft och har detta som drivkraft; att göra gott och arbeta nära våra patienter, säger hon.
Ett exempel på detta är centrumbildningen för prostata, där läkare från medicin, kirurgi och onkologi jobbar gemensamt för patientens bästa.
– Det är viktigt att sy ihop vården runt patienten så sömlöst som möjligt, säger Ann-Marie Wennberg och tillägger att en liknande centrumbildning planeras för bröstcancerpatienter.
I stället för att organisera om, behåller SU klinikerna enligt internationell standard. Detta innebär en fördel, eftersom man då har samma organisation som Sahlgrenska akademin.
Ingemo Orstadius