Nyhet

Så ska sjukskrivningsprocessen förbättras

Både Försäkringskassan och Riksrevisionen konstaterar i två av varandra oberoende utredningar, att kvaliteten i många medicinska underlag brister. Sammantagna resultat visar att endast cirka 26 procent av de granskade läkarintygen innehöll kompletta obligatoriska uppgifter. Övriga läkarintyg, cirka 74 procent saknade tillräckliga uppgifter på en eller flera punkter.

– Vi kan se att de tre viktigaste delarna i det medicinska underlaget som rör DFA-kedjan, Diagnos, Funktionsnedsättning samt Aktivitetsbegränsning, inte fylls i korrekt eller så saknas obligatoriska uppgifter helt. Med de nya sjukförsäkringsreglerna är kraven på de medicinska underlagen mycket högre än tidigare, säger Elinor Johansson, samverkansansvarig vid Försäkringskassan i Varberg.

Dialog och rutiner


Sedan november förra året arbetar en handläggare från Försäkringskassan på Varbergs sjukhus. Syftet är att utöka och förbättra dialogen och samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Syftet är också att förbättra rutinerna för avstämningsmöten och för andra kontakter mellan vårdgivare och Försäkringskassa.

En förmiddag i veckan får läkare och annan sjukvårdspersonal möjlighet att ställa frågor till handläggaren och diskutera ärenden som rör sjukskrivningsprocessen.

– Uppgifterna i läkarintyget är avgörande för i vilken utsträckning de kan vara underlag för beslut om sjukpenning. När läkarintygen brister i kvalitet krävs kompletteringar vilket leder till en ökad arbets­insats från såväl Försäkringskassan som för läkarna, dessutom förlorar man dagar i rehabiliteringskedjan, säger Elinor Johansson.

Samarbetet är ett projekt inom ramen för den så kallade ”sjukskrivningsmiljarden”, en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för att förbättra kvaliteten i de medicinska underlagen. Syftet är också att skapa förutsättningar så att medicinska underlag kan överföras elektroniskt mellan vården och Försäkringskassan och att beslut är baserade på rätt information. Tanken är att hanteringen av sjukskrivningsärenden ska ske snabbare och att processen blir likvärdig över landet.

– Handläggaren som finns tillgänglig på Varbergs sjukhus står till förfogande för hela sjukhuset, men finns för tillfället mest på ortopeden där behovet är som störst. Men det är också den specialitet som står för flest antal sjukskrivningar inom sjukhuset, säger Elinor Johansson.

”Klar diagnos” räcker inte


De största bristerna, menar hon, handlar om de frågor som rör bedömningar och beskrivningar från läkarens sida.

Att exempelvis skriva ”patienten opererad och klarar inte av att arbeta” eller ”klar diagnos” räcker inte som information. Om en läkare skriver att ”kan inte arbeta som städare” eller ”klarar inte av heltidsarbete som chaufför”, har läkaren inte tagit ställning till hur sjukdomen begränsar individens förmåga eller aktivitet.

– Generellt är ortopeder väldigt kortfattade i sina beskrivningar. Det räcker inte med att skriva diagnosen, vi vill ha en beskrivning av hela DFA-kedjan, hur diagnosen påverkar funktionen och arbetsförmågan och vilka begränsningar som finns. Vi vill ju gärna se att individen får hjälp att eventuellt hitta andra arbetsuppgifter och förhoppningsvis kunna vara kvar eller återvända till arbetslivet, säger Elinor Johansson.
Det ligger en hel del i den kritik som Försäkringskassan fört fram, menar Björn Jacobson, ortoped vid Varbergs sjukhus.

– Det finns helt klart obligatoriska uppgifter som vi missar och generellt har vi varit dåliga på att närmare beskriva, inte bara yrket, utan vad det innebär och hur det påverkar arbetsförmågan och den medicinska rehabiliteringen, säger Björn Jacobson.

Han uppskattar att Försäkringskassans handläggare är på plats och att det skapas förutsättningar för en personlig kontakt och dialog. När handläggaren inte finns på plats kan sjukvårdspersonalen skriva ned sina frågor eller funderingar och lägga dem i en låda som sedan handläggaren besvarar.

– Det är skillnad på att bedöma funktion och aktivitet. Och här kan vi bli bättre på att ta hjälp av sjukgymnast, arbetsterapeut och kuratorer för att bedöma aktivitet och restarbetsförmåga. Om en patient har ett funktionsbortfall på grund av exempelvis en partiell förlamning, så kan det ju ändå finnas en aktivitetsförmåga, säger Björn Jacobson.

Han tycker att kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassans handläggare förbättrats och att förståelsen för varandras kompetenser ökat.

Olika kulturer ska mötas


– Det är två olika kulturer som möts. Vi har blivit bättre på att förstå Försäkringskassans frågeställningar, och vår förhoppning är också den medicinska kompetensen hos handläggarna ska bli högre. I dag kan vi tycka att formulären är alltför standardiserade och strikt mallade, utrymmet för individuella variationer är ibland alltför begränsat. Kanske kan vi tillsammans utveckla ett intyg som fungerar bättre för samtliga parter, säger Björn Jacobson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera