• 12 april 2012
• 5
• AV: Helene Thornblad

Projekt Balans är i Västerbotten kanske mest känt för besparingar och nedskärningar, som det omstridda beslutet att dra in ambulanser från inlandet. Men bland de 14 delprojekten finns det även en ovanlig men spännande satsning på att ta bort onödig administration och låta andra avlasta läkarna från administrativt arbete.

Erik Bergström, professor i pediatrik vid Norrlands universitetssjukhus, har lett projektet:

– Bakgrunden är den diskussion om kompetensutnyttjande som förts inom landstinget. Arbetsinriktningen RAK – rätt använd kompetens – har funnits länge i landstinget, men det har då inte vänt sig till läkargruppen. I förlängningen är frågan om vi ska anställa fler läkare som ägnar sig åt administration, eller få ut mer produktion av de läkare vi har.

– De här tankarna har fått mycket positivt bemötande från läkarhåll. Läkare har varit frustrerade över att inte kunna råda över sin arbetssituation, då det läggs på administrativa arbetsuppgifter som de inte har kunnat påverka.

Bara en tredjedel av arbetstiden är direkt patientarbete

Tidsstudier under de senaste åren har visat att endast ungefär en tredjedel av läkares arbete är direkt patientarbete. Resterande arbetstid går till administration, varav ungefär hälften är patientrelaterad.

I den analys som gjorts i Västerbottens läns landsting sticker journalsystemet Systeam Cross ut som tidskrävande och svårt att hantera. Inom ramen för projektet har man även sett över dokumentationskrav, signeringstvång, intygsskrivande och annat administrativt arbete som jagande efter vårdplatser, beställningar av prover, tidsbokningar med mera.

– Vi har försökt hitta onödig administration som skulle kunna tas bort, men Patientdatalagen har många tvingande regler om vad som ska ingå i en journal. Det är oerhört mycket som ska dokumenteras i dag, det har vuxit så att man inte ser skogen för alla träd. Men även om staten och Socialstyrelsen har ålagt oss dessa krav är det ändå möjligt att kondensera informationen. Även omvårdnadsdokumentationen behöver ses över, den ska inte dubblera läkarens information, säger Erik Bergström.

– Vissa journalanteckningar kan undantas från signering. För att avgöra det behöver man komma ner på verkstadsgolvet på varje klinik och gå igenom vad som behöver och inte behöver signeras.

Kan det inte behövas centrala riktlinjer för att cheferna ska våga släppa på signeringstvånget?

– Jag har sett att vissa landsting har gjort sådana dokument och det kan säkert vara bra.

Egna teamsekreterare

Förutom en uppdatering av journalsystemet, till en ny version som utlovas som mer användarvänlig, är förstärkta sekreterarresurser en av de viktigaste komponenterna i förslaget för att avlasta läkare.

– Under 1990-talets besparingar drog man ner på personal. I första hand ville man försvara läkar- och sjuksköterskeresurserna, neddragningarna drabbade främst sekreterare och undersköterskor. Men de arbetsuppgifter de utförde försvinner inte.

– Läkarsekreterare har en helt annan utbildning i dag, de är vårdadministratörer. De skulle kunna bli något fler och knytas till ett medicinskt team och hålla i dess administration som teamsekreterare, istället för att sitta i skrivsalar.

Läkarsekreterarnas vilja att utnyttja hela sin kompetens passar hand i hand med läkares önskan att minska det administrativa arbetet, menar Erik Bergström.

– Däremot kan det finnas andra revirbeteenden, till exempel mellan läkare och sjuksköterskor. Men de borde kunna lösas i en dialog på varje klinik. Varje yrkesgrupp vill helt enkelt göra det man är utbildad för. Är det för enkelt blir man less och är det för svårt blir man stressad.

Projekthysteri slukar läkartid

Erik Bergström vill också mana till eftertanke innan nya projekt dras igång i landstinget och som tar läkarresurser i anspråk.

– Landstingsadministrationen kommer med initiativ som exempelvis patientsäkerhetsprojekt eller kvalitetssäkring, som utvecklas till omfattande projekt som lever sitt eget liv. De är var för sig vällovliga men genererar mycket administration, arbetsmöten och rapportering i förhållande till de åtgärder som faktiskt genomförs. Man måste tänka sig för och freda det kliniska arbetet. Vi ska göra allt vi kan för att värna mötet mellan läkaren och patienten.

– I samband med sådana här projekt får man ofta höra att doktorer är besvärliga och sätter sig på tvären. Men läkare är och ska vara ett kritiskt släkte och ofta är kritiken befogad.

Facket har en viktig roll

Projektet ”Vårdadministrativa resurser – läkaradministration” har lagt ett förslag till åtgärder som verkamhetsområdscheferna nu ansvarar för att genomföra.

– Det är inga enkla åtgärder att genomföra utan något som verksamhetscheferna måste ta. För att förverkliga förslagen kommer det att krävas uppföljning och att ledningen avkräver att det blir genomfört. Inte minst viktigt är det att facket driver på.

ÅTGÄRDSFÖRSLAGET I KORTHET

Landstingsnivå