Så ska den digitala assistenten hjälpa läkare – testas nu i höst
Nyheter
Den digitala läkarassistenten Alma varnar, påminner och underlättar arbetet för läkare, inte minst genom att leta efter potentiellt farliga kombinationer hos en patients diagnoser, provsvar, mätvärden och läkemedel i patientens elektroniska journal. Under hösten ska systemet, som kommer från professionshåll och initialt är utvecklat för primärvården, testas på Danderyds sjukhus.
– Systemet erbjuder en unik helhetslösning, som sparar både tid för läkarna och stärker patientsäkerheten. Det finns inget system inom sjukvården som använder robotisering och automatisering på samma sätt, säger Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare.
Utvecklingen av digitala beslutsstöd går framåt i rask takt. Ett system, som kommer från professionshåll och som har väckt stort professionellt intresse, är den digitala läkarassistenten Alma, som är mer än ett beslutsstöd.
Vid sidan av varningar och förslag på särskilda riktlinjer som bör efterlevas ger mjukvarusystemet även förslag på lämpliga åtgärder. Endast ett musklick behövs, så skrivs en färdig remiss till rätt instans, inklusive patientdata från journalen med uppgifter om aktuella besvär och tidigare sjukdomar.
Undersökningar och prover beställs, läkemedel sätts in, och läkaren kan fokusera mer på det mest centrala i det specifika fallet.
– Läkare ska, som jag ser det, använda hjärnorna till att lösa problem och vara kreativa. Men det är onödigt att läkare hela tiden ska kolla igenom att riktlinjer uppfylls och liknande. Det är onödigt, säger Fredrik Holmberg.
Alma är, annorlunda uttryckt, utvecklat för att minska antalet misstag och vårdskador som beror på läkares, men även sjuksköterskors och läkarsekreterares, fel och misstag. Idén är att varningar skräddarsys till specialitet, men också utbildningsnivå, hos läkare. En akutläkare kan exempelvis få en varning på skärmen om att ett specifikt läkemedel inte bör ges vid förhöjda provsvar på ett blodprov – till exempel diabetesläkemedlet Metformin vid förhöjt njurvärde (kreatinin) – och få förslag om att, om så för en kort tid, sätta ut det.
Varningarna kan också anpassas så att de även visas om patienten söker för något helt annat besvär. Problem som med andra ord riskerade att inte bli uppmärksammade i annat fall.
– Det är en av de största fördelarna, att det varnar för saker som på sikt kan vara potentiellt farliga. Men jag har även pratat med många läkare som framför allt ser möjligheter att tjäna tid vad gäller administrationen, säger Fredrik Holmberg.
Initialt är tekniken skapad för primärvården, där det just nu pågår utvärderingar av systemet, men under hösten ska det även testas på Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus.
Helge Brandberg, specialistläkare i internmedicin och ST-läkare i kardiologi på Hjärtkliniken, är en av tre projektansvariga på sjukhuset. Han betonar att tillämpningen av tekniken potentiellt sett kan ge möjliga hälsovinster för en stor patientgrupp. Bland annat genom stöd till patienter att uppnå optimerad behandling efter genomgången hjärtinfarkt eller för säkrare omvårdnad, däribland vad gäller identifiering av patienter med risk för trycksår.
Vi hoppas på många idéer på hur den här tekniken skulle kunna stödja oss i vårt arbete. Helge Brandberg, projektansvarig
– Vi hoppas kunna se att Alma tryggt kan användas i nuvarande system och ge uppenbara vinster för våra patienter. Projektgruppen består till största del av vårdpersonal och vi hoppas på många idéer på hur den här tekniken skulle kunna stödja oss i vårt arbete, framhåller han.
Rent tekniskt fungerar systemet i relation till det största journalsystemet i Region Stockholm, och kan med lite justeringar även integreras i, och enkelt tillämpas i relation till, alla andra journalsystem i landet. Några problem kopplat till säkerhetsregler och sekretess finns egentligen inte. Patientdata hanteras i arbetsminnet och försvinner direkt efter själva hanteringen.
Mycket av det Alma erbjuder finns och utvecklas även på annat håll. Exempelvis är Cambio CDS inne på en liknande linje. Till skillnad från exempelvis konkurrerande – och betydligt större – Cambios och Cerners system använder Alma dock robotisering på ett särskilt sätt för att underlätta administration och automatisera journalprocesser, enligt Fredrik Holmberg.
– Det är det enda system som man kan integrera helt utan att påverka nuvarande journalsystem. Det – och att på det här sättet använda robotisering – gör det unikt, säger han.
Det saknas dock inte nackdelar och risker. En farhåga som finns, och som diskuterats i olika forum en längre tid, handlar om olägenheterna med varningssystem som slår larm i tid och otid, även med varningar som inte är relevanta. I och med att man kan skräddarsy varningarna ska dessa problem dock gå att minimera.
Rätt använt kan ett sånt här system medföra att det blir mindre press på läkarna. Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare
En annan fråga gäller ansvarsbiten. Risken finns att läkare kan invaggas i en falsk trygghet. Men när varningar dyker upp måste man alltid dubbelkolla, säger Fredrik Holmberg. För att nämna ett exempel.
– Alma gör det möjligt att spara mycket tid. Min förhoppning är att det i sin tur ska ge mer luft i systemet för läkarna, så att de kan göra ett ännu bättre jobb. Men en farhåga är ju att man ovanifrån bara tar in fler patienter som läkarna ska ta hand om, säger han.
– Rätt använt kan ett sånt här system medföra att det blir mindre press på läkarna. Det är nog mycket därför som Läkarförbundet också är intresserat. Det handlar ju till stor del om läkares arbetsmiljö. Jag är ju själv läkare, och har utvecklat systemet utifrån behov – inte för att en politiker har fått en idé.
