Så ska cancersjuka få mer likvärdiga läkemedel
Tanken med den nya modellen är att en grupp av beslutsfattare, sakkunniga, etiker och representanter för patienter och läkemedelsbranschen ska ta ställning till nya cancerläkemedel inom 30 dagar efter att ett läkemedel godkänts av EU-kommissionen.
I den föreslagna modellen ingår också att följa upp de cancerläkemedel som introducerats.
Projektgruppen som kommit med förslaget har arbetat på uppdrag av Sveriges landstingsdirektörer. De har under drygt ett år arbetat med ett förslag på hur landstingen kan få en mer enhetlig syn på de nya cancerläkemedlen.
Ojämlik vård av cancerpatienter
Under flera år har kritiker pekat på att Sveriges sjukvård blir alltmer ojämlik, inte minst när det gäller vården av cancerpatienter. I ett landsting används det senaste läkemedlet medan patienterna i ett annat nekas samma behandling.
Jan Liliemark är professor, projektledare och ordförande i Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel vid SKL. Gruppen har till uppgift att granska förutsättningarna för mer enhetliga beslut.
Tanken är att skapa en samverkansstruktur, som snabbare än i dag kan arbeta fram både underlag och tydliga rekommendationer för användning av nya effektiva, men även kostsamma läkemedel.
Bakgrunden till arbetet är den nationella cancerstrategin. Där betonas betydelsen av att skapa en transparent och likvärdig cancervård i hela landet.
Pris ska stämma bättre med effekt
Med den som utgångspunkt har arbetsgruppen bland annat granskat prissättningen av läkemedel. Målet är att skapa en modell som gör att priset stämmer bättre överens med den effekt man får vid behandling. Det hoppas man ska driva en utveckling där patienterna får nya effektiva läkemedel snabbare än i dag samtidigt som mindre effektiva läkemedel inte används.
TLV är den statliga myndighet som tar beslut om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som ska omfattas av patientens högkostnadsskydd. Men om TLV tagit ett beslut att ett läkemedel inte ska ingå i förmånen kan det ändå vara värdefullt för patienten till rätt pris och då kan landstingen förhandla om rabatter för att använda läkemedlet i slutenvården.
– Arbetsgruppen har haft tre mål. De är att bidra till en mer jämlik vård, bättre resursanvändning och att landstingen ska avstå från läkemedel som inte är kostnadseffektiva, berättar Jan Liliemark.
Landstingen bestämmer
Han betonar att det fortfarande är landstingen som kommer att fatta beslut om vilka läkemedel som ska användas.
– Vi föreslår inte någon ny myndighet som ska fatta beslut åt landstingen. Men under den här tiden som vår arbetsgrupp har jobbat med frågan har vi uppfattat att landstingen verkligen vill ha stöd och råd för att fatta beslut.
Rapporten om hur en bättre samverkan kan ske när det gäller införandet av nya cancerläkemedel blev klar i månadsskiftet januari/februari. Jan Liliemark tror inte att en gemensam läkemedelsgrupp för landstingen automatiskt kommer att ta bort alla olikheter.
– Vissa olikheter kommer att bestå, kanske främst i hur snabbt man börjar använda de nya cancerläkemedlen. Med det decentraliserade system vi har i svensk sjukvård kan det aldrig bli exakt lika i alla landsting, konstaterar han.
Komplex fråga
Jan Liliemark är kritisk till många debattörer som han menar gör det enkelt för sig och inte ser hur komplex frågan är. Inte minst menar han att man undviker frågan om att landstingen har begränsade resurser och måste göra aktiva val när det gäller vård och behandling.
– Många aktörer ser bara sin egen del och saknar kunskap som rör helheten. Alla läkemedel är inte värda sitt pris, inte ens om de är livsförlängande. Betalar vi för högt pris för nya läkemedel med måttliga effekter så tvingas vi skära ner på något annat, som är mer prisvärt och effektivt, konstaterar, han.
Det arbete som genomförts på cancerområdet kommer även att ligga till grund för ett större arbete inom SKL som ska beröra läkemedel inom samtliga vårdområden men också andra behandlingar. Även detta arbete kommer att ledas av Jan Liliemark.
