Nyhetsarkiv

Så påverkas sjukvården av nya statsbudgeten

Den största ökningen i budgeten för hälso- och sjukvård är anslaget till folkhälsopolitik. Där föreslås mer än dubbelt så stora anslag för 2014 som för 2013, en ökning från 286 till 642 miljoner kronor.

Den 1 januari nästa år öppnar den nya Folkhälsomyndigheten, och samtidigt upphör Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. I anslagsområdet ingår även bland annat insatser mot HIV/aids och andra smittsamma sjukdomar samt vaccinberedskap. Regeringen lägger i budgettexten vikt vid att kunskapsstyrningen i folkhälsoarbetet ska förstärkas, bland annat genom utveckla evidensgradering, rekommendationer och uppföljningssystem.

Stimulansbidrag

En nyhet i floran av stimulansbidrag på hälso- och sjukvårdens område är en satsning på vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom. Sammanlagt 450 miljoner kronor avsätts till detta område under åren 2014-2017. Regeringen ska ta fram en ny strategi på området. Områden som särskilt nämns är patientmedverkan i kvalitetsregister och kompetensförsörjning. En särskild utredare ska tillsättas för att föreslå en ändamålsenlig organisering av vården för långvarigt eller kroniskt sjuka patienter.

Kömiljarden ser ut att permanentas, med en miljard kronor per år så långt regeringens budgethorisont sträcker sig, till och med år 2017. Satsningen på de mest sjuka äldre fortsätter och patientsäkerhetssatsningen löper vidare enligt regeringens överenskommelse med SKL för åren 2011-2014. Knappt 850 miljoner kronor per år avsätts till psykiatrisatsningen de kommande åren. Socialstyrelsen har i uppdrag att tillsammans med SBU, TLV och Läkemedelsverket skapa en struktur för statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Här nämns särskilt behovet av kunskapsstyrning inom området ADHD och barn och unga med psykisk ohälsa.

Det särskilda bidraget för att utveckla vårdval i specialiserad vård har allt mer inriktats på projekt för att utveckla nya ersättningssystem. Ett av projekten ser över ersättningssystemens roll för bättre samverkan mellan slutenvård och primärvård och det andra projektet syftar till att utveckla process- och vårdepisodersättningar.

Läkemedel

Regeringen konstaterar att samhällets kostnader för läkemedel fortsätter att minska. Under år 2012 uppgick kostnaderna till 25,7 miljarder, en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) föreslås få ett ökat anslag om 18 miljoner kronor för att utveckla en ny takprismodell och värdebaserad prissättning. Takprismodellen innebär arbete för att sänka priset på äldre läkemedel genom överenskommelser med läkemedelsindustrin.

Ett nytt forum för ”horizon scanning” inom området nya läkemedel ska införas, med syftet att öka samsyn och samverkan i introduktionen av nya läkemedel, och regeringen skjuter till 40 miljoner kronor per år från och med år 2015 för detta arbete.

Under rubriken ”Förstärk läkares kunskap om läkemedelsanvändning” skriver regeringen att: ”I dag saknas angelägen kunskap om läkemedel och riktlinjer för läkemedelsbehandling av vissa patientgrupper. De grupper som ofta lyfts fram är äldre, multisjuka och barn.” Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla SK-kurser om läkemedel och läkemedelsanvändning för läkare under specialistutbildning. Dessutom ska Socialstyrelsen utveckla utbildningsmoduler om läkemedelsanvändning för läkare som inte påbörjat ST-utbildningen. Den första modulen, inriktad på äldre och läkemedel, beräknas kunna starta redan i december i år.

E-hälsa

Den nya E-hälsomyndigheten inrättas den 1 januari nästa år. Myndigheten ska ta över den verksamhet som Apotekens Service har i dag. Den största nyheten på området är utvecklingen av nya interaktiva hälsotjänster, en satsning som kallas HälsaFörMig. E-hälsomyndigheten får 100 miljoner kronor per år från och med 2014 för denna utveckling.

HälsaFörMig är personliga hälsokonton. Tanken är att varje medborgare ska kunna hämta in journalinformation om exempelvis läkemedel och vaccinationer till sitt hälsokonto och lägga till egen information, exempelvis föra hälsodagbok. Både både privata och offentliga aktörer ska kunna erbjuda nya interaktiva hälsotjänster, ”appar”, kopplade till HälsaFörMig. HälsaFörMig beräknas kunna lanseras under 2014.

Nationell patientöversikt, NPÖ, har införts i samtliga landsting men i praktiken kan många enheter i hälso- och sjukvården inte ta emot och dela uppgifter med andra vårdgivare och NPÖ används i liten utsträckning i dag. Projekt pågår för att dokumentera koder för ordinationsorsak i Pascal och nationell ordinationsdatabas (NOD).

Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg

Omstruktureringen av vårdens myndigheter innebär en omfördelning av ekonomiska resurser. Socialstyrelsens budget minskar från 741 miljoner kronor för 2013 till 471 miljoner nästa år. Inspektionen för vård och omsorg, som tog över tillsynsverksamheten från den 1 juli i år, får 654 miljoner nästa år.

Forskning

Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, tidigare FAS) får en ökning av anslagen från 500 miljoner i år till 541 miljoner nästa år. Regeringen anvisar att anslaget till forskning om åldrande och hälsa bör öka med 25 miljoner kronor per år och att anslagen till vårdforskning bör öka med 10 miljoner kronor per år.

Även Vetenskapsrådet får anslagsökning med 25 miljoner kronor för forskning om åldrande och hälsa, samt 35 miljoner kronor
2014 för forskning om infektion och antibiotika.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) får i enlighet med forskningspropositionen ökade anslag med totalt 200 miljoner för åren 2013-2016.

Vetenskapsrådet har sedan tidigare i uppdrag att inrätta ett program för stöd till klinisk behandlingsforskning och får 30 miljoner kronor i ökat anslag för detta ändamål för 2014.

ALF-avtalet kommenteras knapphändigt, troligen mot bakgrunden av de många problemen i förhandlingarna om ett nytt avtal.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera