Så påverkas sjukvården av nya statsbudgeten
Den största ökningen i budgeten för hälso- och sjukvård är anslaget till folkhälsopolitik. Där föreslås mer än dubbelt så stora anslag för 2014 som för 2013, en ökning från 286 till 642 miljoner kronor.
Den 1 januari nästa år öppnar den nya Folkhälsomyndigheten, och samtidigt upphör Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. I anslagsområdet ingår även bland annat insatser mot HIV/aids och andra smittsamma sjukdomar samt vaccinberedskap. Regeringen lägger i budgettexten vikt vid att kunskapsstyrningen i folkhälsoarbetet ska förstärkas, bland annat genom utveckla evidensgradering, rekommendationer och uppföljningssystem.
Stimulansbidrag
En nyhet i floran av stimulansbidrag på hälso- och sjukvårdens område är en satsning på vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom. Sammanlagt 450 miljoner kronor avsätts till detta område under åren 2014-2017. Regeringen ska ta fram en ny strategi på området. Områden som särskilt nämns är patientmedverkan i kvalitetsregister och kompetensförsörjning. En särskild utredare ska tillsättas för att föreslå en ändamålsenlig organisering av vården för långvarigt eller kroniskt sjuka patienter.
Kömiljarden ser ut att permanentas, med en miljard kronor per år så långt regeringens budgethorisont sträcker sig, till och med år 2017. Satsningen på de mest sjuka äldre fortsätter och patientsäkerhetssatsningen löper vidare enligt regeringens överenskommelse med SKL för åren 2011-2014. Knappt 850 miljoner kronor per år avsätts till psykiatrisatsningen de kommande åren. Socialstyrelsen har i uppdrag att tillsammans med SBU, TLV och Läkemedelsverket skapa en struktur för statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Här nämns särskilt behovet av kunskapsstyrning inom området ADHD och barn och unga med psykisk ohälsa.
Det särskilda bidraget för att utveckla vårdval i specialiserad vård har allt mer inriktats på projekt för att utveckla nya ersättningssystem. Ett av projekten ser över ersättningssystemens roll för bättre samverkan mellan slutenvård och primärvård och det andra projektet syftar till att utveckla process- och vårdepisodersättningar.
Läkemedel
Regeringen konstaterar att samhällets kostnader för läkemedel fortsätter att minska. Under år 2012 uppgick kostnaderna till 25,7 miljarder, en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) föreslås få ett ökat anslag om 18 miljoner kronor för att utveckla en ny takprismodell och värdebaserad prissättning. Takprismodellen innebär arbete för att sänka priset på äldre läkemedel genom överenskommelser med läkemedelsindustrin.
Ett nytt forum för ”horizon scanning” inom området nya läkemedel ska införas, med syftet att öka samsyn och samverkan i introduktionen av nya läkemedel, och regeringen skjuter till 40 miljoner kronor per år från och med år 2015 för detta arbete.
Under rubriken ”Förstärk läkares kunskap om läkemedelsanvändning” skriver regeringen att: ”I dag saknas angelägen kunskap om läkemedel och riktlinjer för läkemedelsbehandling av vissa patientgrupper. De grupper som ofta lyfts fram är äldre, multisjuka och barn.” Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla SK-kurser om läkemedel och läkemedelsanvändning för läkare under specialistutbildning. Dessutom ska Socialstyrelsen utveckla utbildningsmoduler om läkemedelsanvändning för läkare som inte påbörjat ST-utbildningen. Den första modulen, inriktad på äldre och läkemedel, beräknas kunna starta redan i december i år.
E-hälsa
Den nya E-hälsomyndigheten inrättas den 1 januari nästa år. Myndigheten ska ta över den verksamhet som Apotekens Service har i dag. Den största nyheten på området är utvecklingen av nya interaktiva hälsotjänster, en satsning som kallas HälsaFörMig. E-hälsomyndigheten får 100 miljoner kronor per år från och med 2014 för denna utveckling.
HälsaFörMig är personliga hälsokonton. Tanken är att varje medborgare ska kunna hämta in journalinformation om exempelvis läkemedel och vaccinationer till sitt hälsokonto och lägga till egen information, exempelvis föra hälsodagbok. Både både privata och offentliga aktörer ska kunna erbjuda nya interaktiva hälsotjänster, ”appar”, kopplade till HälsaFörMig. HälsaFörMig beräknas kunna lanseras under 2014.
Nationell patientöversikt, NPÖ, har införts i samtliga landsting men i praktiken kan många enheter i hälso- och sjukvården inte ta emot och dela uppgifter med andra vårdgivare och NPÖ används i liten utsträckning i dag. Projekt pågår för att dokumentera koder för ordinationsorsak i Pascal och nationell ordinationsdatabas (NOD).
Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg
Omstruktureringen av vårdens myndigheter innebär en omfördelning av ekonomiska resurser. Socialstyrelsens budget minskar från 741 miljoner kronor för 2013 till 471 miljoner nästa år. Inspektionen för vård och omsorg, som tog över tillsynsverksamheten från den 1 juli i år, får 654 miljoner nästa år.
Forskning
Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, tidigare FAS) får en ökning av anslagen från 500 miljoner i år till 541 miljoner nästa år. Regeringen anvisar att anslaget till forskning om åldrande och hälsa bör öka med 25 miljoner kronor per år och att anslagen till vårdforskning bör öka med 10 miljoner kronor per år.
Även Vetenskapsrådet får anslagsökning med 25 miljoner kronor för forskning om åldrande och hälsa, samt 35 miljoner kronor
2014 för forskning om infektion och antibiotika.
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) får i enlighet med forskningspropositionen ökade anslag med totalt 200 miljoner för åren 2013-2016.
Vetenskapsrådet har sedan tidigare i uppdrag att inrätta ett program för stöd till klinisk behandlingsforskning och får 30 miljoner kronor i ökat anslag för detta ändamål för 2014.
ALF-avtalet kommenteras knapphändigt, troligen mot bakgrunden av de många problemen i förhandlingarna om ett nytt avtal.
Läkaren Britt
Gisselberg och Verklighetens sjukvård i Sverige för Jerry Persson
Det är på gång Ommöbleringen av sjukvårdens myndigheter bl.a. egna hälsokonton
för medborgarna.
Men hur kommer det sig att
sjukhusläkarna i Sverige, därmed också Läkarförbundet, icke alls värnat
utvecklingen för landstingsskattebetalarna, allmänheten dvs. kunderna,
uppenbart är att så har icke alls skett över tid.
Vems sida är dessa ”stora
aktörer” Sjukhusläkarna och Läkarförbundet och SKL egentligen på, följ
pengarna, eller hur?
Verkligheten är att för allmänheten, de som ni alla lever på, vård
Sverige(landstingen) är skattefinansierat och således skall fokus vara på vad
allmänheten är enligt lagstiftning berättigade till, dvs. vad sedan tidigare är
beslutat av Sveriges riksdag!
Spelet bakom kulisserna som blir
verkligheten för allmänheten.
Läkaren Britt Gisselberg fick bättre/effektivare vård i Tyskland ersatt och
betalat av Försäkringskassan, även då ersättning för resor och merkostnader.
För samma vård i Tyskland vägrades Jerry Persson ersättning av
försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna ända upp till högsta
förvaltningsdomstolen. Om detta kan du läsa mera om via denna länk
http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/2013/09/19/2013-09-19-till-journalistforbundets-styrelse-och-medlemmar/
Det finns alltså en markant skillnad på
vilka som erkänns bättre/effektivare vård, läkaren Britt Gisselberg fick ersättning för bättre/effektivare vård
utanför Sverige men inom EU/EES, samma vård som Jerry Persson nekades
ersättning för, dvs. Jerry fick inte alls samma bättre/effektivare vård som
läkaren Britt Gisselberg fått ersättning för.
Denna skillnad beror på något, den ene
av dessa är läkare och den andre är inte läkare, en ”klass skillnad”,
enligt många som undertecknad vidtalat, som är fullständigt horribelt utifrån
att samma förutsättningar och samma lagstiftning beslutat av Sveriges riksdag
gäller i båda fallen.
Sjukhusläkare och Läkarförbundets medlemmar,
tag ert ansvar!
Patientsäkerheten, rättssäkerheten och
demokratin är således därmed i fokus och nu delgivet er alla, är det sjukhusläkarnas/läkarförbundets
mening att lyfta upp verkligheten till debatten, eller är det så att dessa
parter, som har påverkande makt, endast värnar sig själva och den
maktställning som sjukhusläkarna/läkarförbundet uppenbart besitter?
Om det finns inom dessa organisationer någon form av humaniora torde dessa
exempel lyftas till granskning och rapporteras om till era läsare inom
sjukhusläkare och läkarförbundets tidning. Tillföra debatten verkligheten!
Sjukhusläkarnas ordförande Thomas
Zilling och läkarförbundets ordförande Marie Wedin bör taga ställning för en
demokratisk utveckling av rättssäkerhet, patientsäkerhet och EU-rättigheten
till bättre/effektivare vård, särskilt utifrån att uppenbart fungerar icke
patientsäkerhet/rättssäkerhet för allmänheten och därtill då uppenbart finnes inte
lika in för lagen för ”vanligt” folk, dvs. huvuddelen av de som ni
möter i ert dagliga arbete, de som ni kallar för ”patienten”!
Trovärdighet & ANSVAR
Om Läkarförbundet och Sjukhusläkarna alls skall vara trovärdiga bör ni
sammantaget värna om era kunder, det ni kallar för ”patienten”, dvs.
de som konsumerar vård och särskilt då de som är huvuddelen av ers kunder den
breda kategorin av vårdkonsumenterna, vanligt folk!
Ni kan sammantaget självklart vara med att påverka, Zilling delger via
publicerat, citat;
Dags att skrota landstingen(9
september 2013 i sjukhusläkaren via nätet)
Slut citat
Finns inställningen till att sätta vårdkonsumenterna, era kunder, i fokus inom
Sjukhusläkarna och Läkarförbundet?
Zilling och Wedin, om dessa skall vara trovärdiga, skall delge deras
uppfattning om det som ovan omnämnts, och bevisligen har hänt, och därtill
delge läsarna om varför icke alls landstingen via läkare/sjukhusläkare
vårdkonsumenterna informerats över tid, åtminstone sedan år 2004, det som
EU-rättsprofessor Ulf Bernitz delgav via Läkartidningen, som går att läsa via
denna länk
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28943.pdf
Särskilt då följande;
Landstingens informations och upplysningsplikt
Via denna länk http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28943.pdf
redan 2004 delgav EU-rättsprofessor Ulf
Bernitz, citat;
Vilken roll bör ankomma på svenska läkare
och annan sjukvårdspersonal?
I egenskap av patientens rådgivare, och i många lägen talesman, bör behandlande
läkare och
annan vårdpersonal alltid sätta patientens välbefinnande och hälsa i första
rummet.
Eftersom de allra flesta patienter varken har kunskap eller möjlighet att vara
aktiva vårdkonsumenter, torde det följaktligen vara vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av tillgängliga behandlings-
och valmöjligheter, inklusive möjligheten att söka sig till ett annat
EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även effektivare vård.
Denna förmedlande roll, och detta
ansvar, ter sig extra viktig i dagens situation. Det förefaller finnas en brist
på tillräcklig information från ansvariga myndigheters sida om den nya
situationen.
Slut citat.
OBS Förestående implementering av
patientrörlighetsdirektivet i svensk lag, 1 oktober 2013, kommer icke alls
förändra något utifrån att direktverkande EU-rättspraxis på området
gränsöverskridande bättre/effektivare vård redan idag gäller som svensk
direktverkande lag.
Hotet, emot allmänheten, är ett generellt och systematiskt hot, ett hot emot
rättssäkerhet, patientsäkerhet och EU-rättighet till bättre/effektivare vård,
tills motsatsen är bevisad och ställt bortom all rimlig tvivel är det
allmänhetens uppfattning. Ett hot då utifrån att läkarna icke alls informerat
generellt och systematiskt om vad EU-rättsprofessor Ulf Bernitz delgav via
Läkartidningen redan 2004, och bör tagas på största allvar av hela Sveriges
läkarkår, som bl.a. är organiserade inom Sjukhusläkarna och Läkarförbundet!
Dvs. om den bättre/effektivare vård och behandling som bevisligen finns, den
fanns för läkaren Britt Gisselberg, men den fanns inte att får ersättning för
till Jerry Persson!
Hälso- och sjukvårds lag(HSL) bör era organiserade medlemmar kunna, så även ni
i i respektive Sjukhusläkarna och Läkarförbundet.
HSL ger vid handen skyldigheter till vård Sverige, som:
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i
samråd med patienten
Informeras om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns,
och sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt
finansierade hälso- och sjukvården
Uppenbart har era medlemmar, tills motsatsen är bevisad och ställt bortom all
rimlig tvivel, undanhållit, underlåtit och aktivt förhindrat att det som av
EU-rättsprofessor Bernitz redan 2004 i Läkartidningen delgavs.
Thomas Zilling och Marie Wedin, för att kunna alls vara trovärdiga och deltaga
i en demokratisk utveckling, lyft debatten och för upp till debatten den
verklighet som ni alla varit del i, tiden är inne för att lära läkare av den
historia som läkare varit med att skapa!
Ansvarstagandet, var tog det vägen i förhållandet till den makt och
myndighetsutövande ställning läkare uppenbart har?
Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU
http://eueeshealthcare.bloggproffs.se
PS Läs gärna publicerat 2013-09-20
Kan svenska folket åter resa sig och återtaga ansvaret för sitt liv och hälsa
och demokrati och rättssäkerhet/patientsäkerhet?
Du läser via denna länk
http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/2013/09/20/2013-09-20-kan-svenska-folket-ater-resa-sig-och-atertaga-ansvaret-for-sitt-liv-och-halsa-och-demokrati-och-rattssakerhetpatientsakerhet/
DS