• 14 juni 2014
• 0
• AV: Helene Thornblad

Det visade ländernas rapporter om sjukvårdens tillstånd då Sjukhusläkarna stod som värd för den fackliga EU-organisationen AEMH:s årliga möte.

I Tyskland storsatsar den nya koalitionsregeringen på kvalitet. I länder som Portugal, Bulgarien och Grekland sjunker folkhälsan och miljoner går utan sjukförsäkring.

PORTUGAL: Regeringen har förbjudit läkare att rapportera missförhållanden

Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Portugal. Som en följd av det har nedskärningarna inom sjukvården varit ”generella och blinda” enligt portugisiska Ordem dos Medicos.

Enheter som uppfyllt kriterierna för Centers of Excellence har stängts ned. Den omfattande arbetslösheten har lett till ”en massiv emigration” av unga med akademisk utbildning.

Ett nytt kollektivavtal förhandlades fram mellan läkarnas fackliga organisationer och regeringen 2012, men regeringen gör nu allt för att förhala implementeringen av det. Fackliga protester bemöts hårdhänt, på gränsen till förföljelser och en läkarfacklig representant har avskedats, enligt Ordem dos Medicos.

Ett regeringsbeslut har fattats om att läkare inte får rapportera missförhållanden i sjukvården till den nationella sjukvårdsmyndigheten (NHS).

BULGARIEN: Stora underskott och låga löner har lett till utbredd läkarflykt

Den ekonomiska krisen har inte lättat i Bulgarien och sjukhusens underskott når troligen upp till 40 procent mot slutet av 2014.

Läkarlönerna är låga, en vanlig lön ligger på under 1000 euro i månaden. Läkarflykt till andra länder inom EU är utbrett.

Den politiska situationen är instabil och debatten präglas av ofinansierade löften om lägre vårdavgifter och obegränsad tillgång till dyra läkemedel.

En mer stabil finansiering av sjukvården är en viktig fråga för Bulgarian Medical Association som annars arbetar mycket med att förbättra specialistutbildningen för läkare.

TYSKLAND: Kvalitetssatsar och debatterar läkares bonusersättningar efter transplantationsskandal

I höstas fick Tyskland en ny koalitionsregering mellan konservativa och socialdemokrater.

I ett gemensamt koalitionsdokument har nya mål satts upp för sjukvården. Bland annat inleds en satsning på kvalitetssäkring och revision av sjukvården.

Ett fristående revisionsorgan ska bildas för att bedöma kvalitet i sluten och öppen vård. Resultaten ska sedan kunna ligga till grund för beslut om sjukvården på olika nivåer, bland annat ska god kvalitet kunna ge bonus och låg kvalitet bestraffas ekonomiskt.

Checklistor för operation ska bli allmän standard i kvalitetsarbetet. Verband der Leitenden Krankenhausärzte Deutschlands har analyserat regeringens­ planer och kommer att fortsätta ge ”konstruktiva råd” under införandeprocessen.

År 2012 hade Tyskland en ”transplantationsskandal” där läkare anklagades för att ha gett felaktig bild av patienters medicinska tillstånd för att korta väntetiden till transplantation.

En av läkarna ställdes inför rätta för sitt agerande. Den rättsliga utredningen ledde vidare till en omfattande debatt om de ekonomiska ersättningssystemen i sjukvården, med bonusutbetalning till läkare för vissa medicinska åtgärder.

Regeringen har lagt ut uppdraget att utforma rekommendationer i dessa frågor på tyska läkarförbundet och deras motpart på arbetsgivarsidan. Syftet är att få bort målstyrda avtal som premierar vissa typer av sjukvårdsinsatser med ekonomiska medel.

KROATIEN: Regeringen försökte sänka strejkande läkares löner

Förra årets avtals­förhandlingar i Kroatien bröt samman och 70 procent av sjukhusläkarna gick ut i strejk.

Socialministeriet svarade med att sänka lönerna för alla strejkande läkare, vilket dock ogiltigförklarades efter ett avgörande i landets högsta domstol.

I januari 2014 avskaffades joursystemet på sjukhusen och ett system med skiftarbete för läkare infördes. Snabbt uppstod problem eftersom det inte fanns nog många läkare för att fylla schema­raderna, vilket till stor del beror på läkarflykten till andra EU-länder.

Implementeringen av EU:s arbetstidsdirektiv är även det ett bekymmer med en strikt tillämpning av arbetstidsbegränsningen till max 48 timmar per vecka. Enligt kroatisk arbetstidslag är det dessutom förbjudet att arbeta övertid mer än 180 timmar per år. Ännu ett bekymmer är att regeringen hotar att förhindra den lagliga rätten för sjukhusläkare att förlägga upp till en tredjedel av sin arbetstid till andra arbetsgivare, ofta privata kliniker.

Denna möjlighet har varit uppskattad av läkarna, som kunnat dryga ut sin inkomst och av de privata klinikerna som fått tillgång till bred kompetens för ett bra pris, enligt Croatian Medical Chamber.

Världsbanken har lagt ut uppdraget att utforma en ”Master Plan” för det kroatiska sjukvårdssystemet på ett franskt konsultbolag.

Planen, som bland annat går ut på fusioner av 21 sjukhus, har utformats helt utan samråd med kroatiska läkarorganisationer.

GREKLAND: Folkhälsan försämras

Sedan den ekonomiska krisens början, 2008, och fram till i dag har Grek­lands hälso- och sjuk­vårds­utgifter minskat med 18 procent, vilket kan jämföras med en
14-procentig ökning i OECD-länderna.

Tre miljoner greker står utanför sjukförsäkringen, och särskilt i denna grupp försämras nu folkhälsan kraftigt, enligt Panhellenic Medical Association. Fler insjuknar i infektionssjukdomar, i synnerhet hiv, fler spädbarn dör i samband med förlossning och den mentala ohälsan ökar. På de offentliga sjukhusen råder brist på läkemedel och medicinsk utrustning.

Läkarlönerna har sjunkit med ungefär 40 procent sedan 2008 och lönerna betalas ofta ut sent. Jourersättning betalas ut med 3-12 månaders fördröjning, eller inte alls. Arbetsvillkoren och svårigheten att alls få anställning i Grekland leder till att många unga läkare söker sig utomlands.

Situationen är något bättre på privatsjukhusen, men även där har krisen lett till att läkare arbetar fler timmar för lägre lön.

Panhellenic Medical Association arbetar för att alla ska ha rätt till sjukvård, även oförsäkrade och immigranter och att läkarutbildningen ska fungera trots nedskärningarna.

ÖSTERRIKE: Inför domstol för brott mot arbetstidslagen

EU-kommissionen har inlett process mot Österrike för brott mot arbetstidslagen när det gäller läkares arbetstid.

EU-kommissionen riktar in sin kritik mot att genomsnittliga arbetstider för läkare på vissa håll överstigit 48 timmar i veckan, att det inte är obligatoriskt att förlägga kompledighet i direkt anslutning till långa arbetspass och att komp­ledighet kan bytas ut mot ekonomisk ersättning.

Austrian Federal Body of Employed Doctors förbereder ett svar till EU-kommissionen med motkrav som de menar passar bättre för läkarna och sjukvården, exempelvis max 25 timmar långa arbetspass, obligatorisk kompledighet efter långa pass, flexibla arbetstids­modeller och medicinska kontroller av jourarbetande läkare.

EU-domstolen har nyligen fällt avgörande i ett intressant rättsfall som rör diskriminering av sjukvårdsanställda från andra länder.

Rättsfallet rör Salzburger Landeskliniken, som kopplade uppflyttning till högre lönesteg till anställningsperiodens längd hos de egna sjukhusen.

EU-domstolen ansåg att en sådan lönepolicy var indirekt diskriminerande eftersom den hindrar den fria rörligheten. EU-domstolens beslut innebär i praktiken att ”lojalitetspremier” knutna till anställningstid hos en arbetsgivare inte är förenliga med EU-rätten.

Patientdatafrågor är heta även i Österrike. Sedan 2006 pågår ett projekt för att etablera en nationell säker plattform för överföring av patientdata och elektronisk recepthantering.

Tanken är att systemet ska vara igång i januari 2015, men många frågor återstår att lösa, inklusive finansieringen av systemet.

ITALIEN: Ny lag ska stoppa ohållbar ökning av åtal

När den ekonomiska krisen slog till i Italien år 2009 stoppades alla löne­ökningar för läkare och anställnings­stopp infördes.

Löne- och anställningsstoppet fort­sätter även under 2014, och läkarkåren minskar i Italien eftersom det per 100 pensionerade läkare endast har ny­anställts 10 sedan 2009.

Antalet stämningar mot läkare i medicinska ärenden har fördubblats sedan år 1994. Som en följd av detta blir läkares ansvarsförsäkringar dyrare för varje år, med avgifter på upp till 28 000 euro årligen för de mest utsatta specialiteterna (gynekologer, kirurger och ortopeder).

Situationen har blivit allt mer ohållbar och ett nytt lagförslag förbereds för att begränsa rätten att väcka åtal till fall där en patient avlidit eller skadats allvarligt. Det ska inte vara möjligt att söka skadestånd för fall som inträffat mer än två år tillbaka i tiden. Ansvarsförsäkringen föreslås bli obligatorisk för alla sjukvårds­enheter, privata och offentliga.

AEMH:s italienska medlemsorganisation är en professionsorganisation som närmast kan jämföras med Läkaresällskapet i Sverige, men med regeringens uppdrag att handlägga beslut om återkallande av legitimationer och begränsningar i rätten att utöva yrket.

Italienska Federazione nazionale degli ordini dei medici chirurgici e degli odontoiatri organiserar även tandläkare och ansvarar för professionernas uppförande­koder och för läkareden.

En ny lag antagen i Italiens parlament i april i år introducerar en ny modell för anmälningsärenden mot yrkesutövare, där den utredande funktionen separeras från den juridiska.

SCHWEIZ: Läkare i skottgluggen efter sexförbrytares återfall

I Schweiz pågår en debatt om DRG men med helt andra förtecken än i Sverige, vilket sammanhänger med att sjukvårdens finansiering delvis sker via privata sjukvårdsförsäkringar och delvis med offentliga medel.

Det är obligatoriskt för schweiziska medborgare att teckna en grundläggande sjukförsäkring, och många tecknar dessutom tilläggsförsäkringar.

”SwissDRG” har rollen av en standardiserad taxa för försäkringsersättningar till sjukvården.

DRG infördes i Schweiz år 2008 och nya versioner av ersättningssystemet kommer varje år. Systemet blir allt mer detaljrikt med syftet att kunna ge en så rättvisande bild som möjligt av faktiska kostnader för olika insatser. Exempelvis siktar man nu på att inkludera investerings- och avskrivningskostnader i DRG-systemet.

En het fråga just nu är rehabiliterings­ersättning där försäkringsbolag systematiskt försenar utbetalningarna. Det har skapat ett behov av att tydligare definiera när tidig rehabilitering börjar och avslutas. Schwieziska Verbindung der Schweizer Ärztinnen und Ärzte är djupt engagerat i att påverka DRG-systemet på detaljnivå.

”Defensiv medicin” har blivit ett begrepp i Schweiz sedan antalet åtal mot läkare ökat. Nya patientorganisationer har vuxit fram, i vissa fall med uttalat syfte att initiera nya åtal.

Schweiziska läkarförbundet är bekymrat över utvecklingen, och anser att den kan leda till en defensiv hållning i läkarkåren som i sin förlängning kan hota patientsäkerhet och medicinsk utveckling.

Diskussionen kring läkarkårens ansvar har blivit mycket tillspetsad efter en skandal som skakat Schweiz. Det har visat sig att flera sexförbrytare återfallit i brott efter att ha avtjänat fängelsestraff, och allmänhetens ögon har vänts mot behandlande läkare med krav på ansvars­utkrävande om risken för återfall under­skattats.

Uppgiftsglidning som leder till att läkarrollen hotas är ett annat bekymmer för de schweiziska läkarna. Apotekare lobbar för att ta över läkares uppgifter vid ordinering av vaccinationer och för att fler läkemedel ska säljas receptfritt och det finns politiska förslag om att låta sjuksköterskor ta över andra läkaruppgifter.

NORGE: Nationell plan ska rädda de små sjukhusen

Småsjukhusens framtid har länge varit en het fråga i Norge, med sin vidsträckta och svårtillgängliga glesbygd.

Norska Overlegeforeningen har tagit initiativ till en nationell sjukhusplan och lagt fram förslag som väckt gehör hos regeringen.

Tre expertgrupper ska nu tillsättas för att arbeta med sjukhusplanen – fackliga representanter, patientorganisationer och externa resurspersoner.

Neddragningen av vårdplatser har gått långt i Norge, vilket har medfört kortare vårdtider och en ökad arbets­belastning jourtid. Centrala avtalsförhandlingar pågår nu i Norge, med arbetstids­avtalet som en central fråga.

Andra stora frågor för norska Overlegeforeningen just nu är att stärka det medicinska ledarskapet på sjukhusen med fler läkare som chefer och rätten till fast anställning för ST-läkare.

Norge har fått en egen ”samvets­debatt” i abortfrågan efter regeringsskiftet, där kristdemokraterna tagit plats i regeringen.

Ett regeringsförslag förbereddes om att ge distriktsläkare rätt att vägra att remittera vidare patienter som vill göra abort, men efter en omfattande debatt i medierna drogs det tillbaka.

DANMARK: Satsning på specialister i frontlinjen på akuten

De danska regionerna arbetar för ett mer enhetligt mottagande på akut­mottagningarna på Danmarks 21 akutsjukhus.

Målet är att ha specialister i frontlinjen på alla akutsjukhus, även om det i dag är svårt att rekrytera tillräckligt många för att täcka alla jourlinjer.
Utvecklingen stöds av danska Overlægeforeningen som i övrigt fokuserar på att minska mängden administration och registreringar i sjukvården, på att stärka psykiatrin och introducera en nationell modell för psykiatrisk behandling med fler läkare som chefer.

BELGIEN: Regionerna får ansvaret för sjukvården

En sjukvårdsreform som innebär regionalisering av sjukvården har röstats igenom i det belgiska parlamentet.

Regionaliseringen ska även omfatta det sociala trygghetssystemet. Region­indelningen i Belgien följer i stort sett språkområdena, med de tre regionerna Flandern (flamländsktalande), Vallonien (franskspråkigt) och Bryssel (den två­språkiga huvudstadsregionen).

Mycket är ännu oklart kring regionaliseringen, men troligen kommer rätten att besluta i vissa frågor som rör ersättningssystem och eutanasi för minder­åriga att vara kvar på den nationella nivån.

Möjligheten till dödshjälp för barn röstades igenom i det belgiska parlamentet i februari i år.

LUXEMBURG: Top-down-system ska begränsa läkarnas stora inflytande

I Luxemburg är den stora majoriteten sjukhusläkare egenföretagare med konsult­roller på sjukhusen.

Det innebär att kollektivavtalsförhandlingarna främst avgränsas till frågor som beloppsgränser för den egenavgift läkaren har rätt att ta ut av patienterna.

Länge har sjukhusen i Luxemburg letts efter en ”bottom-up-princip” där läkarna i praktiken haft stort inflytande över sjukvården. Nu introduceras allt mer ett ”top down-system” som begränsar läkares inflytande. Följden blir att läkarens ansvar kvarstår, men utan mandatet att fatta de nödvändiga besluten, enligt Association des Médecins et Médecins Dentistes du Grand Duché de Luxembourg.

I år introduceras en efterlängtad eHälsoplattform i Luxemburg, med möjligheter för både sjukvården och patienterna att ta del av informationen.

Luxemburg har fram till i dag varit helt beroende av läkarutbildningen i grannländer som Frankrike och Tyskland dit unga luxemburgier rest för att studera medicin för att sedan – kanske – återvända hem. Nu pågår diskussioner om att starta en egen läkarutbildning i Luxemburg.

FAKTA | SJUKVÅRDEN I EU

Förutom de ekonomiska villkoren så finns det stora skillnader mellan de europeiska sjukvårdssystemen och anställningsformerna för specialistläkare. I vissa länder är läkaren egenföretagare och fristående konsult i sitt dagliga arbete på sjukhuset och i andra länder anställd.

Mångfalden finns även bland Europas läkarorganisationer. Ofta finns flera organisationer i samma land, för anställda läkare, för ”konsulter”, ibland finns även en indelning efter språk – som i Schweiz där de schweizertyska läkarna har en egen förening.

Sjukhusläkarna är medlemmar i den europeiska överläkarorganisationen AEMH. Bland medlemsorganisationerna finns både professions- och fackliga organisationer. AEMH har ett nära samarbete med de anställda läkarnas europeiska organisation FEMS, vars medlemsorganisationer har en mer traditionell facklig prägel.