Så många läkare har avskedats
Redan första kvartalet 2024 har tre läkare avskedats från sina tjänster runt om i landet. Det är lika många som det normalt brukar avskedas på ett helt år, visar Sjukhusläkarens granskning. Är det bara en slump – eller kan man ana en ny, tuffare inställning från arbetsgivarnas sida?
Misskötsam, illojalitet och samarbetsproblem. Det är några av orsakerna som arbetsgivaren anger till att läkare har avskedats från sina tjänster på sjukhusen i landets regioner de senaste tio åren. Extra mycket uppmärksamhet har fallet med överläkaren och förlossningschefen Karin Pettersson fått, som i februari blev avskedad från Karolinska på grund av det som arbetsgivaren beskrev som grov illojalitet. Detta efter att hon bland annat hade använt sin arbetsmejl i privata sammanhang och inte anmält sina bisysslor till arbetsgivaren på rätt sätt.
Att dra några tydliga slutsatser av att Karin Pettersson och ytterligare två läkare redan har hunnit avskedas i år är naturligtvis svårt eftersom underlaget är så litet, menar Louise Bringselius som är docent i organisation och ledning och verksam som forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Men hon tycker ändå att Karolinskas agerande i fallet med Karin Pettersson är oroande och säger en hel del om samtiden.
– Det kan tolkas som ett uttryck för en alltmer formalistisk och hårdför hållning gentemot medarbetare och chefer, där man straffar minsta fel och misstag. Här låter man något som jag uppfattar som småfel leda till avsked – och det är att ta i alldeles för mycket. Avsked är ett verktyg som arbetsgivaren ska vara väldigt försiktig med. Att använda mejlen privat kanske är olämpligt men det är inte gravt allvarligt.
Bristen på känsla för proportioner kan få långtgående konsekvenser och bidrar starkt till en tystnadskultur på arbetsplatsen, menar Louise Bringselius.
– Det här handlar om så mycket mer än bara ett avsked av en enskild läkare. Det får ringar på vattnet och skickar en tydlig signal till övrig personal. Plötsligt vet alla på arbetsplatsen att de lätt kan straffas. Det här kan nämligen också användas av arbetsgivaren som ett verktyg för att hämnas på kritiker, säger hon.
Men Karolinska är långt ifrån ensamma om den här typen av agerande, anser Louise Bringselius.
– Jag tycker mig se en hel del av det här i vården. Man jagar varandra med rödpenna för småfel, men tittar bort när det gäller de stora. Det finns en stor tonvikt mot compliance från ledningens sida. En del älskar att följa regler och de tenderar att bli just paragrafryttare och detaljstyra och utdela hårda straff för små misstag. Reglerna går helt enkelt före verkligheten.
I stället bör arbetsgivaren använda sitt omdöme och fundera över vilken skada som egentligen har uppkommit, menar Louise Bringselius.
– Man bör fråga sig vad man kan lösa tillsammans genom samtal och genom att vara mer konstruktiva och framåtblickande. Den attityden vill jag se mer av inom vården – för det är omöjligt att skapa ett system av regler som är perfekt. Även när det gäller vår lagstiftning så har vi ju faktiskt proportionalitetsprincipen som uppmanar oss att förhålla oss och se att vissa regler är superviktiga och andra inte är det.
Men vad beror då den nya formalistiska och hårdföra hållningen på? Var kommer den ifrån?
– Det här är ett fenomen som bli alltmer utbrett i västvärlden idag och som har sitt ursprung i Storbritannien. Det kommer i grunden från en misstro mot kärnprofessionerna där dessa har försvagats samtidigt som andra vill styra och kontrollera dem. När stödprofessionerna blir alltför inriktade på styrning och kontroll blir det väldigt svårt att vara läkare eller sjuksköterska och det skapar lätt rädsla och försiktighet hos de anställda.
Bakom detta ligger en idé om att man blir mer professionell om man är mer hårdför och distanserad och fokuserar på regelefterlevnad, berättar Louise Bringselius vidare. En tro om att ju mer distans vi har desto mer professionella blir vi.
Förutom den brittiska trenden inom management har även digitaliseringen påverkat utvecklingen på området, berättar Louise Bringselius.
– Den har gjort det möjligt för arbetsgivaren att kontrollera och jämföra anställda på ett annat sätt – som till exempel i fallet med Karin Pettersson där en konsultfirma har anlitats för att gå igenom hennes mejlkorg.
Även det hårda medieklimatet bidrar till en mer hårdför hållning från arbetsgivarens sida, menar Louise Bringselius.
– Man blir väldigt rädd för kritik offentligt och bakom det finns politiker och chefer som prioriterar att verksamheten inte får se illa ut. Just i det här senaste fallet på Karolinska har effekten dock snarare blivit den omvända – och det tror jag beror på att man inte har insett att vi även lever i en ny tid av hypertransperens. Därför fattar man beslut som helt går emot personalens vilja och blir sedan överraskad när det orsakar protester.
Hur bör då en arbetsgivare agera i den här typen av situationer i stället?
– Vi vet från forskning att omtanke, det personliga och förmågan att bygga tillit trumfar den hårdföra attityden. Då får man betydligt bättre resultat än om man har fokus på resultat och compliance. Omtanken och den psykologiska tryggheten måste finnas där också. Sedan är det självklart viktigt att arbetsgivaren agerar om en läkare konsekvent skulle missköta sig allvarligt mot kollegor eller patienter. Då är det tvärtom bra att man använder de kraftfulla verktygen och inte blundar för problemen. Fokus bör hela tiden ligga på patientens bästa.