Så här kritiseras Försäkringskassan för att feltolka domar och EG-rätten
1. Punkterna 44 och 45 i Smits och Peerboomsdomen från 1999 ger visserligen varje medlemsstat rätt att utforma sitt sociala trygghetssystem i det egna landet, men har ingen betydelse när det gäller gemenskapsrätten, som ger EU-medborgarna rätt till vård i andra EU-länder som en tjänst.
I punkt 46 i Smits och Peerboomsdomen sägs att medlemsländerna inte kan utforma sina trygghetssystem utan att ta hänsyn till gemenskapsrätten som står över medlemsländernas lagar. Sverige får enligt Smits och Peerboomsdomen införa ett system där det krävs förhandstillstånd för sjukhusvård i andra EU-länder, men det har inte Sverige gjort.
2. Den svenska hälso- och sjukvårdslagen är underordnad EG-fördraget och gäller bara förhållandena inom Sverige.
3. Jelinek-domen hade ingenting med svenska vårdmetoder att göra utan slog fast att det fanns en annan väg för svenska patienter att få vård i andra EU-länder ersatt utan att begära förhandstillstånd grundad på EG-fördragets rätt att fritt tillhandahålla och erhålla tjänster inom EU. Behandlas sjukdomarna i Sverige och det finns andra metoder i andra EU-länder som uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet så har svenska patienter idag rätt att få dem ersatta enligt EG-fördraget.
4. Försäkringskassans hänvisningar till Smits och Peerboomsdomen och hälso- och sjukvårdslagen är märklig eftersom Smits och Peerboomsdomen kom 1999 och Regeringsrätten vägde in den när Regeringsrätten fem år senare gav Susanne Jelinek rätt till ersättning för en behandling med en vårdmetod som inte fanns i Sverige 2004 och som dåvarande Försäkringskassan, Riksförsäkringsverket, hävdade inte ingick i det allmänna svenska sjukvårdssystemet. Försäkringskassan förlorade målet och någon senare dom har inte tagits i Regeringsrätten som ändrat Jelinek-domen.
