År 2000 satte politikerna i Västerbottens läns landsting en minst sagt ambitiös vision: Västerbotten har världens bästa hälsa år 2020. Men under de första åtta åren hände inte mycket innan politikerna knackade på tjänstemännens dörr och undrade om något faktiskt var på gång. Regionen strävar fortsatt efter att nå sin målbild, men det är onekligen långt kvar. Inte ens i ett svenskt perspektiv ligger regionen i topp.

• 11 december 2019
• 0
• AV: Adam Öhman

Det var i juli år 2000 som landstingsfullmäktige antog visionen ”År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning”, men det skulle dröja lång tid innan det på allvar började att hända saker. Inga större projekt drogs i gång, ingen utvärdering genomfördes.

– Tjänstemannaledet blev lite blekt om nosen, och kände att ”vadå, bästa hälsan?”. Tänk dig själv, med den anda som finns här i Västerbotten… Vi västerbottningar säger inte ”det var fantastiskt bra”, vi säger ”det var inte dåligt”. Man ska inte göra sig förmer. Och sen sätter de ”bäst i hela världen” som vision, säger Maria Falck, enhetschef på folkhälsoenheten.

– Det var en tuff puck. Det var ingen annan som hade gjort det här, förutom Australien.

Levi Bergström, som i början och mitten av förra årtiondet var socialdemokratiskt landstingsråd, säger att många inom politiken upplevde att år 2020 låg långt fram i tiden. Många kände att det kanske inte var någon större brådska.

– Vi hade sedan 1980-talet haft våra hälsoundersökningar för 40-, 50- och 60-åringar. I övrigt var det inte tal om så mycket satsningar de första åren. Men det fanns en bred politisk vilja att nå långt, säger han.

Först år 2008 beslutade politikerna att göra en större specifik satsning utifrån visionen, den så kallade Hälsa 2020-processen, där Maria Falck blev ansvarig. Pengar sköts till på olika håll. Ett antal utpekade områden, däribland sexuell och psykisk hälsa, skulle prioriteras. Vid sidan av ordinarie folkhälsoanslag fick folkhälsoenheten särskilda visionsmedel, som bland annat har lagts på en webbportal med förebyggande råd och satsningen fysisk aktivitet på recept, FaR, där enheten har utbildat vårdpersonal som förskriver recepten. Budgeten för detta visionsarbete har legat på mellan drygt 11 miljoner kronor och närmare 2 miljoner kronor årligen. Totalt handlar det om cirka 84 miljoner kronor sedan 2008.

År 2008 bjöd landstinget även in forskare, samt företrädare för bland annat Världshälsoorganisationen, WHO, och Socialstyrelsen, för att hitta lämpliga definitioner, variabler och mätningar för att kunna följa och utvärdera befolkningens hälsa. Utifrån inriktningsmål, ansvarsområden och årliga utvärderingar som folkhälsoenheten håller i har den politiska ledningen därefter försökt att följa utvecklingen.

När man först talade om världens bästa hälsa blev man, om inte hånad – det är kanske ett väl starkt ord – så i alla fall kraftigt ifrågasatt för visionen. Peter Olofsson, regionråd

– När man först talade om världens bästa hälsa blev man, om inte hånad – det är kanske ett väl starkt ord – så i alla fall kraftigt ifrågasatt för visionen. Men den har tjänat oss väl, inte minst med det förebyggande arbetet, säger Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande.

Områden med svaga resultat har i vissa fall kunnat få extra insatser följande år. Exempelvis stack Västerbottens kvinnor ett år ut vad gäller riskbruk av alkohol. Året därefter satte landstinget in extra resurser för att utbilda vårdpersonal i frågan.

För sjukvårdens del finns sedan början av 2000-talet inriktningsmål som handlar om god och jämlik vård och hälsa, som inte minst regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och patientnämnden har ansvaret för. Utifrån regionplanen och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan är det sedan upp till varje basenhet, alltså varje klinik, att i praktiken göra verklighet av visionen. Det finns dock inga särskilt avsatta medel i detta sammanhang.

– Man gick ut med ett allmänt uppdrag till alla verksamhetschefer. Vi i ledningen skickade med anvisningar i samband med verksamhetsplanering, där cheferna ska fylla i hur man tänker arbeta mot visionen, säger Ann-Christin Sundberg, som vid mitten och slutet av 00-talet var ansvarig för området specialiserad sjukhusvård i länet.

Jag upplever att det fanns ett helt annat sätt att tänka kring folkhälsoarbete kring 2008–2009, än vad det hade gjort tidigare. Ann-Christin Sundberg, tidigare chef för specialiserad sjukhusvård

År 2009 startade exempelvis Hjärtcentrum ultraljudsscreening av pulsåderbråck i buken kopplat till de övergripande målen. På Neurocentrum tog i sin tur idéer om att upprätta en handlingsplan för sjukskrivningsprocessen form. Och Medicincentrum meddelade att man bland annat skulle ”uppnå målblodtryck och metabolkontroll hos riskgrupper”, som det heter i verksamhetsplanen.

– Jag upplever att det fanns ett helt annat sätt att tänka kring folkhälsoarbete kring 2008–2009, än vad det hade gjort tidigare. När man började satsa mer togs det emot väl, upplever jag, säger Ann-Christin Sundberg.

En viktig del i arbetet, enligt regionens folkhälsoenhet, är organisationens folkhälsopolitiska program, utifrån vilket hela regionen ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, samt de återkommande hälsoundersökningarna, VHU, som har i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Men när Sjukhusläkaren ställer frågor om den totala tidsåtgången och resurser kopplat till arbetet med att sträva mot visionen blir svaret från regionens folkhälsoenhet kort att organisationen har cirka 10 000 medarbetare, och att någon detaljerad sammanställning inte finns tillgänglig.

Region Västerbotten är samtidigt inte i närheten av att ha världens bästa hälsa år 2020, eller Sveriges bästa hälsa för den delen. I själva verket är regionen enbart bäst i landet vad gäller en av sina egna elva hälsoindikatorer för män och två för kvinnor.

* Befolkningen i Västerbotten ligger sämre till än riket för män och kvinnor i fråga om medellivslängd – 83,5 för kvinnor och 80,2 för män, att jämföra med 84,0 för kvinnor och 80,4 för män i riket, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

* Västerbottningarna ligger också sämre till än genomsnittet i riket i fråga om tandstatus (andel kariesfria, 19 år) – 34 procent för kvinnor och 29 procent för män – att jämföra med 39 procent för kvinnor i landet och 39 procent för män, enligt siffror från Socialstyrelsen.

* Kvinnor i Västerbotten ligger vidare sämst till i landet (67 procent) i fråga om självskattad god hälsa. Kvinnor i landet som helhet ligger på 69 procent. Och män ligger på samma nivå som rikssnittet (74 procent), enligt Folkhälsoenkäten, som också visar att män ligger något sämre till än rikssnittet i fråga om friska dagar den senaste månaden, kroppslig hälsa.

Regionrådet Peter Olofsson säger dock att det inte finns anledning att vara missnöjd. Även om Västerbotten ligger under rikssnittet på flera områden har flera värden förbättrats, sett över tid, exempelvis vad gäller medellivslängd och självskattad hälsa för män, men också vad gäller rökning under graviditet. Den senaste tiden har regionen också kunnat notera positiva resultat i fråga om exempelvis dödlighet i flera förebyggbara sjukdomar, däribland lungcancer, cancer i matstrupe och levercirros, enligt siffror från folkhälsoenheten.

– Vi kan konstatera att vi har flyttat fram positionerna på flera områden. Västerbotten var tidigare det län, där flest dog inom hjärt- och kärlsjukdomar och det gör man inte längre, säger Peter Olofsson.

– Sen är det väl så att om man uppnår en vision fullt ut är det väl ingen vision? Då är det väl snarare en målsättning? En vision är faktiskt just en vision.

Det hade känts konstigt att ha kvar den gamla, nu när vi har ett större uppdrag. Peter Olofsson, regionråd

Vid årsskiftet byter Region Västerbotten vision. Den tidigare formuleringen om världens bästa hälsa finns kvar, men har petats ner till förmån för ”Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor för alla”. I och med att landstinget numera är region och har det regionala utvecklingsansvaret ville det politiska styret se något nytt.

Bortsett från själva framtagandet av den nya visionen, vilket har skett inom ramen för den politiska processen, har det på tjänstemannasidan dock inte varit tal om någon större aktivitet kopplat till den nya visionen ännu.

– Det hade känts konstigt att ha kvar den gamla, nu när vi har ett större uppdrag. Vi behöver en vision som fångar hela vårt uppdrag. Det här är fortfarande i startgroparna. Det viktigaste är att vi håller ihop länet. Hur man mår skiljer sig från kust till inland. Det måste vi jobba med, säger Peter Olofsson.