Nyhetsarkiv

Så fördelas ALF-medlen – allt fler satsar på fri konkurrens

Stockholm följer trenden

Från och med 2005 ökar Stockholm andelen ALF-medel till forskningsprojekt i öppen konkurrens. Tidigare fördelades merparten av medlen schablonmässigt som en aktivitetsersättning till klinikerna.

ALF-avtalet omfattar för år 2006, totalt 525 miljoner kronor. Av dessa går 220 miljoner kronor till verksamhetsfördelade medel och cirka 103 miljoner kronor till grundutbildning.
Britt Conninger, FoU-samordnare,
Stockholms läns landsting:

– Vi upplevde inte att ALF-månaderna användes tillräckligt effektivt. Genom konkurrensutsättning hoppas vi få ett större tryck i satsningarna. Det nya är att vi nu anslår 138 miljoner kronor till sökbara projektmedel. Det är en tuff konkurrens, det visar den senaste sökomgången. Då beviljades 282 av 680 ansökningar ALF-medel, säger Britt Conninger.

Bakgrunden till beslutet att successivt övergå till projektmedel är att uppnå:
• En tydligare konkurrensutsättning.
• Att kvaliteten på forskningen stärks.
• En ökad tvärvetenskap och ett större samarbete över professionsgränserna.
• Att stärka genusperspektivet och jämställdheten.
• Att öka kunskapsspridningen.

Behörig att söka är forskare med anställning vid Stockholms läns landsting, Karolinska institutet eller vid en vårdenhet med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting. Huvudsökande ska vara disputerad. Minst en medsökande ska ha sin anställning inom landstinget.

Storleken på anslagen har varierat mellan
200 000 kronor och 1 miljon kronor.

Ungefär 50 miljoner kronor av ALF-medlen går till särskilda satsningar. Det är till exempelvis ekonomiskt stöd till kvinnliga forskningsledare, genusmedicin och postdoktorala forskartjänster.

En annan nyhet i det regionala avtalet är att ALF-medlen och landstingens FoU-medel ska hanteras i samråd mellan Karolinska Institutet och landstingen på alla nivåer. Ett av syftena är att få en tydligare gruppering med lika många representanter från respektive organisation.

Britt Conninger önskar att det så småningom utvecklas ett nationellt system för bedömning av projekt som sökt anslag. Tidigare fanns stora problem med jävsituationer. I den nya modellen anlitas en expertgrupp med sakkunniga från olika fakulteter i landet. Gruppen bedömer projekten efter metodik, kvalitet och kompetens, patientnytta och tillämpning.

Skåne: Nästan alla medel söks i fri konkurrens – kravet att endast läkare får söka har slopats

Region Skåne får totalt 363,2 miljoner kronor. Nästan alla ALF-medel söks i konkurrrens. Inga pengar går direkt till klinikerna. Ett fåtal specialsatsningar görs. Kravet att endast läkare får söka har slopats.

Region Skåe har från och med i år infört ett nytt system. Kravet att den som söker ALF-medel måste vara kommunalt anställd läkare eller ha en kombinationstjänst har slopats. Nu räcker det med att vara anställd i Region Skåne eller på medicinska fakulteten. Även prekliniker och sjuksköterskor har nu rätt att få ALF-medel.

För första gången har också en sjuksköterska tilldelats ALF-medel till ett forskningsprojekt.

Hannie Lundgren FoU-strateg i koncernledningsstaben i FoU-enheten.
– Vi har haft en del bulvanprojekt, i och för sig bra ALF-projekt, där läkare stått för ansökan, när det egentligen varit prekliniker som varit projektledare. Vi märkte också att det blev väldigt många konstiga kombinationstjänster där prekliniker hade ett par timmar i vården för att kunna söka ALF-medel. Vi tycker att det är bättre att spela med öppna kort. Det är ärligare att man står för det man gör.
För oss är det viktigaste att det blir rätt typ av forskning och att den bedrivs i vår verksamhet, med regionens resurser och folk.

I och med att vi infört ett nytt system så kommer vi att kontrollera alla nya projekt, men även titta extra noga på äldre projekt med prekliniker. Vi kommer att granska deras budgetar så att de verkligen är trovärdiga och inne i sjukvården.

Med det har jag inte sagt att vi inte värdersätter preklinikernas forskning och att de inte ska få ALF-medel, men eftersom pengarna är en ersättning för intrång i sjukvården så måste vi se till att de delas ut till kliniskt inriktad medicinsk forskning med betoning på den patientnära forskningen. Vi är ju från vår sida intresserade av att det är våra doktorer som involveras.

Hur kontrollerar ni att det inte blir för få läkare som får ALF-medel?
I tidigare avtal var det inskrivet att minst ett antal timmar skulle gå till forskande läkare. Det är slopat i det nya avalet, men vi kommer att göra kontroller. Historiskt sett har antalet läkartimmar legat på mer än dubbelt så många timmar jämfört med ALF-avtalets miniminivå.

– Den grupp som förlorat på att alla ingår i samma system är faktiskt preklinikerna.

Det är ju fortfarande möjligt med bulvanprojekt. Hur ska ni förhindra det?
– Bulvanprojekt är möjliga, men i så fall måste verksamhetschefen sanktionera projektet eftersom verksamhetschefen ska skriva på både ansökan och budget.

Så här fördelas ALF-medlen i Skåne:
• Stora potten till forskning som söks i fri konkurrens: 202, miljoner kronor.

• Speciell satsning på yngre forskare, som har eller kommer att disputera, men inte har några chanser till postdoktorala tjänster för att de ska kunna bygga upp egna grupper: 23,8 miljoner kronor.

• Särskilda åtgärder – reserver: 28,4 miljoner kronor (kan vara pengar till centrumbildningar, teknikplattforma, mm).

• Reserv för nyrekryteringar: 4 miljoner kronor. (Till nya forskare som kommer in i systemet. Kan få pengar de tre första åren).

• ST-utrymme för läkare som vill kombinera forskning med klinik: 6 miljoner kronor.

• Små innovativa projekt: 1,5 miljoner kronor
(10 nyskapande mindre projekt får 150.000 kronor var).

• Infrastruktur: 30 miljoner kronor (8 miljoner kronor till grundutbildning, 22 miljoner kronor till forskning).

• Administration: 0,5 miljoner kronor (prioriteringskommittéernas ledamöter).

• Grundutbildning: 67 miljoner kronor (varav 62,5 miljoner kronor till läkare.)

Uppsala: Alla kliniker garanteras ALF-medel

Uppsala får drygt 323,2 miljoner kronor i ALF-medel av staten.
229,3 miljoner kronor fördelas inom Akademiska sjukhuset.
Cirka 2,9 miljoner kronor går till primärvården.

Uppsala har ett system där huvuddelen
(67 procent år 2005) av ALF-medlen först delas ut på kliniker eller sammanslagna kliniker, så kallade ALF-grupper, enligt vissa forskningsmerit-nycklar (antal professorer, doktorander, publikationer mm). År 2005 hade sjukhuset 28 sådana enheter.

När enheterna fått sina tilldelningar ska minst 60 procent av varje enhets ALF-medel fördelas mellan forskargrupperna inom enheten i öppen konkurrens.

Beslut om vilka forskargrupper som får vad fattas av klinikchefen i samråd med prefekten, som ska vara eniga. Till sin hjälp har de en rådgivande nämnd. Om klinikchefen och prefeken inte kommer överens får en ALF-nämnd avgöra frågan.

År 2005 fanns också en pott på drygt 25 miljoner kronor till riktade strategiska satsningar som forskarna kunde söka pengar från i fri konkurrens. Målsättningen är att öka de strategiska satsningarna från nuvarande 14 procent av ALF-medlen till 20-25 procent under de närmaste åren.

Uppsala-systemet garanterar att alla kliniker får ALF-medel. Trenden går dock mot att mer av ALF-medlen ska sökas i helt fri konkurrens.

Ulf Haglund, professor i kirurgi och FoU-direktör i sjukhusledningens stab:
– Fördelen med vårt system är att inga enheter utestängs från ALF-medel, vilket medför att sjukhuset har möjlighet att utvecklas väldigt brett forskningsmässigt.
– Vi har också satt igång en process för att identifiera områden som behöver stöd för att komma igång med forskning.

Lars Wiklund, prefekt för Institutionen
för kirurgiska vetenskaper:
”Lund är ett avskräckande exempel. Där har mycket av den patientnära kliniska forskningen strypts av vildsinta satsningar inom den teoretiska s.k.spjutspetsforskningen, ett förhållande som riskerar att försätta systemet i konkurs, vilket hotar inte bara den kliniska forskningens existens utan också finansieringen av medicinsk forskning i dess helhet.

Hittills har vi kliniker kunnat påverka prioriteringarna här i Uppsala, men fakultetsnämnden som domineras av teoretiker vill ha en enda fördelning som de kan styra. Fram till nu har vi kunnat stå emot.”

Så här fungerar systemet med forskningsmerit-nycklar:
Fördelningen av ALF-medlen mellan enheterna på Akademiska sjukhuset sker efter en modell där den akademiska nivån på enhetens anställda (kallad enhetens struktur) och forskningsaktiviteten poängsätts.

Enhetens ”struktur” ger 40 procent och aktiviteten 60 procent.

Så här fördelas strukturpoängen:
Först ugår 200.000 kr per utnämnd/befordrad professor förenad med överläkartjänst.

Sedan sker en poängfördelning där varje registrerad doktorand ger 1 poäng, varje disputerad 3 poäng, docent 4 poäng, klinisk lektor 6 poäng och professor/öl 8 poäng.
Vid fördelningen av aktivitetsmedel fördelas först medel för docenter och därefter resterande medel efter examina, vetenskapliga arbeten och externa forskningsmedel, med vikterna 40 procent 30 procent, och 30 procent.

För varje docent som fått full docentpoäng erhålls 100.000 kronor. Ersättningen ges under fyra år. Poängfördelningen för examina och vetenskapliga arbeten är utformad i detalj.

Maximipoängen för en doktorsexamen är 1 poäng, för externa induistridoktorer ges minst 0,15 poäng, licentiatexamen ger 0,5 poäng. Anställda inom sjukvården som avlägger medicine doktorsexamen premieras med faktorn 1,5 gånger examenspoäng för att uppmuntra sjukhuset medarbetare att disputera.

Likaså sker en snårig värdering av vetenskapliga arbeten där publikationer med impactfaktor mindre än 0,2 inte räknas, medan värdet för publikationer i tidskrifter med impactfacktor 1 eller mer får värdet kvadratroten ur impact för tidskriften.

De externa forskningsmedlen differentieras så att anslag från Vetenskaprådet, FORMAS, FAS och Cancerfonden får en omräkningsfaktor på 1 och övriga anslag 0,6.

Vilka beslutar om ALF-medlens fördelning till ALF-grupperna?
I Uppsala fattas beslut om ALF-medel av Alf-styrelsen. Den är sammansatt av representanter för universitet och landsting. Universitetet representeras av sin högsta ledning (rektor, universitetsdirektör) av ledande inom det medicinska området (vicerektor, dekanus) av en forskare och av en student.

Landstinget representeras av sin högsta ledning; tre landstingsråd varav en representerar oppositionen, landstingsdirektör, sjukhusdirektör och FoU-direktör).

Under denna styrelse finns en ALF-nämnd, som har beredande och verkställande uppgifter. I nämnden sitter ledande representanter från universitetet och landstinget

Så här fördelades ALF-pengarna inom
Akademiska sjukhuset 2005

• 52,5 miljoner kronor gick till grundutbildning.
• 179, 6 miljoner kronor till forskning och utveckling
Av dessa gick:
• 120,3 miljoner kronor till sjukhusets ALF-grupper (Se ovan).
• 25,3 miljoner krornor till strategiska satsningar.
• 34 miljoner kronor till hyror.

Göteborg: Hård konkurrens om 200 miljoner kronor – ingen skillnad görs på klinisk eller preklinisk forskning

Sedan i början av 90-talet har Sahlgrenska universitetssjukhuset haft ett system med ansökningsförfarande. Av de cirka 377 miljoner per år som fördelas i ALF-medel är 200 miljoner direkt konkurrensutsatta.

Medelbidraget är omkring 700 000 kronor, den lägsta tilldelningen är 300 000 kronor.

Man gör ingen skillnad mellan preklinisk och klinisk forskning, alla som har docentkompetens och är knuten till sjukvården i Västra Götalandsregionen och/eller medicinska fakulteten inom Sahlgrenska akademin, får ansöka om ALF-medel.

Conny Persson FoU-chef vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset i Göteborg
– Är man prekliniker behöver man göra en ansökan tillsammans med en medsökande som är landstingsanställd.

ALF-medlen kategoriseras i tre delar:
• Projektmedel. Fördelas efter ansökan och vetenskaplig värdering. Stödjer främst klinisk medicinsk forskning inom sjukvårdens organisation. För att ansökan ska vara giltig krävs att berörda verksamhetschefer stödjer och signerar ansökan.

Cirka 200 miljoner kronor per år anslås till projektansökningar.
• Starta-upp-bidrag. Kan sökas av nyligen disputerade specialistläkare som vill utveckla en egen forskningslinje som har klinisk relevans. Syftet är att stärka och bygga upp nya forskningsmiljöer. Bidraget är 250 000 kronor per år under två år och kombineras med en halvtids forskartjänst.
Cirka 4 miljoner kronor per år anslås till Starta upp bidrag.

• Program för mervärde. Syftet är att stärka befintliga eller nya forskningsmiljöer.
Det är Sahlgrenska univ
ersitetssjukhuset tillsammans med Sahlgrenska akademin som bedömer vilka strategiskt viktiga områden man vill satsa på.

Det kan till exempel vara satsningar på den fysiska miljön, utveckling av nya metoder, projektledning eller koordination av flera forskningsprojekt, program för seminarier och föreläsningsserier.
Projektmedlen är inte konkurrensutsatta och kan endast sökas av nytillkomna forskare, de forskare som inte erhöll anslag den senaste omgången samt emeriti med ettårigt projektanslag.

Cirka 40 miljoner kronor per år anslås till mervärdesprogrammen.
De medel som anslås till grundutbildning är cirka 62 miljoner kronor per år.

Göteborg använder sig av ett kritiserat bedömningssystem med olika skalor. Den första omgången värderas den vetenskapliga kvaliteten utifrån en femgradig skala, i ett andra steg bedöms sedan den kliniska relevansen.

– Vi har överlåtit åt Sahlgrenska akademin att göra de vetenskapliga bedömningarna. Vi har också tagit in externa bedömare i form av fyra professorer från Lund för att minska risken för jäv, säger Conny Persson.

Han tycker att nuvarande system fungerar bra och att det ger en frihet och stimulans till forskare att ta eget ansvar.
– Jag kan inte se några nackdelar, däremot kan vi alltid utveckla systemet och förbättra det, säger Conny Persson.

Östergötland använder kameral ”stuprörsmodell” för att fördela ALF-medlen

Östergötland utgår ifrån den så kallade ”stuprörsmodellen” vid fördelning av ALF- medel som totalt uppgår till cirka 162 miljoner kronor. Av dem går cirka 60 miljoner direkt till forskning.

– Stuprörsmodellen innebär att vi har en tydlig uppdelning och redovisning av de olika posterna. Den bygger på en modell som vi har haft sedan 1998. Systemet tycker vi fungerar bra, men visst, kanske har vi en något överdriven kameral inställning, säger Göran Atterfors, ordförande för ALF-gruppen Landstinget Östergötland
Nytt från och med 2006 är att ALF-medel kan fördelas och sökas över hela landstinget.

Medlen fördelas enligt följande modell:
Klinik: Två tredjedelar, cirka 45 miljoner kronor, fördelas mellan olika kliniska verksamheter enligt en särskild poängskala. Den värderar antalet avlagda avhandlingar och vetenskapliga publikationer.

Ansökan kan göras av disputerade landstingsanställda specialistläkare samt läkare med kombinationstjänster vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Det är projektledaren som ansvarar för redovisningen av tilldelade medel. Men både verksamhetschef samt ämnesföreträdare ska pröva projektansökan innan den kan godkännas.

Central pott: Av de 12,5 miljoner kronor som anslås går 10 miljoner till centralt sökbara projekt. Behöriga att ansöka är anställda som är disputerade vid Hälsouniversitetet eller inom Landstinget i Östergötland.

Både prekliniker och kliniker kan stå som huvudmän. Störst chans att få medel är de projekt som är kliniskt relevanta i ett långtidsperspektiv.

Resterande 2,5 miljoner går till nydisputerade forskare (0,5 miljoner), ALF-forskartjänster (1,6 miljoner) samt till forskningssvaga kliniker (0,4 miljoner).

Beslut om tilldelning av medel fattas av ”Samverkansberedningen” som utgår ifrån utlåtanden av externa sakkunniga.

Strategimedel: En ny satsning på fem strategiska områden som i konkurrens väljs ut av medicinska fakulteten samt landstinget i Östergötland. Totalt anslås 11 miljoner kronor per år till områden som ska vara tvärvetenskapliga, ämnesövergripande och prekliniskt övergripande.

Ansökningarna prioriteras utifrån såväl interna som externa bedömningar.
– Tidigare var det primärt läkare som kunde söka ALF-medel, men genom strategimedlen är även sjuksköterskor behöriga att ansöka, säger Göran Atterfors.

Han önskar att systemet med ALF-medel kunde bli än mer attraktivt i framtiden. Pengar är inte det huvudsakliga problemet, menar han, utan svårigheten att locka hälso- och sjukvårdsanställda till forskning.

– Det är en krass verklighet, det finns säkert en stark vilja att forska, men samtidigt är kraven från huvudmännen att producera sjukvård stora. Det här är en attityd- och ledningsfråga. Det behövs mer schemalagd tid för forskningsaktiviteter för att få en större kraft i systemet, säger Göran Atterfors.

Västerbotten: Kvinnor och yngre forskare missgynnas

Sedan 2005 avsätter Västerbottens läns landsting en mindre del av ALF-medlen till en central pott för projektansökningar. Genom konkurrensutsättning vill man höja kvaliteten i den ALF-finansierade kliniska forskningen.

Brita Erixon Enfält, Forskningsadministratör vid FoU-staben, Västerbottens läns landsting:
– Erfarenheten är tyvärr att seniora och etablerade forskare tog hem storpotten, vi såg också att unga forskare förfördelades och att det blev en snedfördelning mellan könen.

Det totala ALF-anslaget uppgår till cirka 209 miljoner kronor, av dem går cirka 70 miljoner direkt till forskning.
Sedan förra året använder man sig av två modeller.

Modell A omfattar cirka 60 miljoner kronor och fördelas i första hand till kliniker som bedriver kliniskt inriktad forskning med betoning på patientnära forskning.

Storleken på anslaget bestäms till två tredjedelar av redovisade forskningsaktiviteter föregående år, samt till en tredjedel av nyckeltal som baseras på andelen anställda lärare och universitetslärare med kliniska kombinationstjänster.

Endast forskarutbildade läkare vid den enhet som omfattas av ALF-avtalet kan stå som huvudsökande. Dit räknas även läkare med kombinationstjänster.

Vilka projekt som ska prioriteras utifrån Vetenskapsrådets kriterier, beslutas lokalt vid de olika klinikerna samt vid institutionerna.

Vid oenighet fattar ALF-kommittén beslut om prioritering
Fördelningen av ALF-medel beslutas sedan av den lokala ALF kommittén

Modell B omfattar cirka 10,6 miljoner kronor centralt sökbara ALF-medel. Behöriga att söka är disputerade läkare inom norra sjukvårdsregionen och verksam i forskning med anknytning till medicinska fakulteten vid Umeå universitet.

Anslagens storlek varierar från 150 000 till maximalt 750 000 kronor. Samtliga är ettårsanslag och omfattar inte preklinisk forskning.

Grupper med seniora forskare granskar ansökningarna och lämnar sedan förslag på vilka projektansökningar som bör prioriteras. De kriterier man använder vid bedömning utgår ifrån gruppens frågeställningar, metodik, kompetens enligt Vetenskapsrådets kriterier, samt relevans, det vill säga hur nära knuten projektet är till patientnära klinisk forskning.

Beslut om fördelning sker i den lokala ALF-kommittén.
Statistik visar att fördelningen av konkurrensutsatta ALF-medel missgynnade kvinnorna, trots att sex av femton ledamöter i prioriteringsgruppen var kvinnor. Endast 26 procent av ansökningarna med kvinnliga huvudsökanden beviljades anslag.

Jämförande siffra för män var 48 procent. Sämst utfall fick ansökningar från kvinnliga läkare med landstingsanställning.

– Det pågår nu diskussioner om hur man ska kunna styra pengarna bättre så att yngre forskare inte förfördelas.
Vi vill även komma tillrätta med den sneda könsfördelningen. En arbetsgrupp kommer att presentera ett förslag förhoppningsvis före sommaren, säger Britta Erixon Enfält.

 

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera