• 09 september 2014
• 1
• AV: Christer Bark

Vårdplatsbristen skördar kontinuerligt liv på svenska sjukhus.

Det visar den granskning som Sjukhusläkaren gjort av de lex Maria-ärenden som avslutades 2013. Vi fann 17 dödsfall och nio allvarliga vårdskador där bristen på vårdplats spelat en avgörande roll för den tragiska utgången.

Det betyder att i genomsnitt avlider en patient var tredje vecka på grund av vårdplatsbrist på svenska sjukhus, om inte de lex Maria-ärenden som avslutades under 2013 utgjorde ett exceptionellt undantag.

I våras avslöjade Sveriges Radios Kaliber som granskat 585 lex Maria-beslut under 2013 att var tionde dödsfall och allvarlig vårdskada helt eller delvis orsakats av plats- eller personalbrist.
Kaliber fann 35 dödsfall och 24 allvarliga vårdskador.

Vårdplatsbristen avgörande i hälften av dödsfallen

Sjukhusläkaren har gått igenom samtliga händelseanalyser som gjordes efter de 35 dödsfallen och 24 allvarliga vårdskadorna för att se vilken betydelse just bristen på vårdplatser hade för den tragiska utgången.

Vår granskning visar att i hälften (17 stycken) av de 35 dödsfallen och i nio av de allvarliga vårdskadorna spelade bristen på vårdplatser en avgörande roll.

Sjukhusläkaren avslöjade i två nummer 2013 att 11 patienter dött på grund av brist på vårdplatser bara på Skånes universitetssjukhus under åren 2011-2013.

Ingen officiell statistik

Hur det såg ut i resten av landet kan ingen svara på. Idag finns ingen kunskap eller officiell statisk på hur farlig vårdplatsbristen är. Vare sig sjukhusen, land­s­tingen eller SKL har gjort några insatser värda namnet för att analysera följderna av vårdplatsbristen, trots åratals av larm från sjukvårdens anställda.

När IVO (Inspektionen för vård och omsorg) tog över tillsynen av Socialstyrelsen i juni 2013 fick man enligt IVO:s årsredovisning ta emot 1 347 oavslutade i stort sett osorterade lex Maria-ärenden, vilket enligt IVO:s analyschef Klas Öberg tvingar IVO att använda rena 1400-talsteknologin i sina analyser eftersom det inte finns något annat uppbyggt system. (Se artikeln ”Socialstyrelsen lämnade över 1400-talsteknologi”).

Ingen vet heller hur stort mörkertalet är.

Det finns ett mörkertal

För Kaliber berättade sjukvårdspersonal att inte alla vårdskador och dödsfall lex Maria-anmäls.

Av vår undersökning och av svaren i den enkät vi därefter sände ut till chefläkare och verksamhetschefer framgår också att orsakerna till bristen på vårdplatser i de 27 fall vi granskade till nästan 100 procent finns hos sjukhusen själva.

Patienter dör på grund av brist på övervakningsplatser eller isoleringsrum för infektionssmittade, som den vattkoppssmittade 2-årige pojken i Skåne som Sjukhusläkaren tidigare skrivit om.
Patienter dör på grund av brist på vanliga vårdplatser på förlossningsavdelningar, ortopedavdelningar, kirurgakuter, medicinakuter, neurokirurgiska vårdavdelningar, men framförallt på grund av brist på intermediärvårdsplatser, thoraxintensivvårdsplatser, centralintensivvårds­platser, neurointensivvårdsplatser och en lång rad andra intensivvårds­platser.

”Är problemet att kommunerna inte tar hem färdigbehandlade?”

I den sjukvårdspolitiska debatten framhålls allt som oftast från sjukhus- och landstingsledningar och SKL att orsakerna till vårdplatsbristen är att färdigbehandlade patienter blockerar vård­platser, att äldrevården eller primärvården fungerar dåligt eller att det råder brist på sjuksköterskor eller läkare.

Men hur sanna är de påståendena? För att få svaret genomförde vi en mejlenkät till samtliga chefläkare som varit an­svariga för att utreda de 27 lex Maria-fallen i vår granskning. Vi ställde fem frågor och bad även om egna kommentarer och svar på om åtgärderna som föreslogs i händelseanalyserna genomförts.

Vi fick svar på våra frågor i 15 av de 17 dödsfallen och i fem av de nio fallen där patienter vårdskadats.

Enkäten gick ut till 23 chefläkare. 17 chefläkare svarade. I tre fall svarade verksamhetschefen på kliniken.

Så här svarade chefläkarna och verksamhetscheferna:

Fråga 1: Hade den tragiska händelsen på något sätt samband med att det fanns färdigbehandlade patienter på sjukhuset som kommunerna inte tagit hem?

Svar: I 13 av dödsfallen var svaret nej. I två av dödsfallen svarade chefläkarna ”Eventuellt indirekt genom att skapa vårdplatsbrist på anestesi, op och Iva” och ”Ja, indirekt genom att skapa vård­platsbrist”

När det gällde de allvarliga vårdskadorna var svaret nej i fyra fall och ”Vet ej, men troligen” i ett fall.

Fråga 2: Hade den tragiska händelsen på något sätt att göra med en dåligt fungerande primärvård?

Svar: I fallen med dödlig utgång var svaret nej i samtliga fall.

När det gällde vårdskadorna var svaret nej i tre fall, ”vet ej” i ett fall och ”ja till viss del” i ett fall.

Fråga 3: Hade den tragiska händelsen kunnat undvikas med bättre fungerande äldrevård?

Svar: I 13 av dödsfallen var svaret nej. I två av fallen var svaret: ”Eventuellt indirekt”.

När det gällde vårdskadorna var svaret nej i samtliga fall.

Fråga 4: Berodde den tragiska händelsen på sjuksköterskebrist?

Svar: Här var svaret nej i samtliga fall.

I ett fall påpekade dock verksamhetschefen som svarat nej på frågan att det varit en oerfaren sjuksköterska (elev) som slagit larm och att man nu hade mer kompetens. I ett annat fall påpekades att händelsen inträffat under sommartid då det råder allmän brist på sjuksköterskor.

Fråga 5: Berodde den tragiska händelsen på läkarbrist?

Svar: I fallen med dödlig utgång var svaret nej i samtliga fall. I ett av svaren fanns dock en tilläggskommentar att kliniken fått eller sökte mer kompetenta läkare.

När det gällde vårdskadorna var svaret ja i ett fall och nej i fyra fall.

Övriga kommentarer

Under rubriken ”övriga kommentarer” fick vi de här svaren när det gällde dödsfallen i vår undersökning:

”Det inträffade belyser vikten av ökad tillgänglighet till högspecialiserade intensivvårdsplatser inom SLL”.

”Patienten vårdades under perioden 18-20 augusti som utlokaliserad på medicinavdelningen pga av vårdplatsbrist, men bedömdes och undersöktes dagligen av specialistläkare i kirurgi”.

”Det finns i NU-sjukvården ett behov av att på ett bättre sätt överföra förslag på åtgärder till en nivå där mandatet att genomföra dem finns, exempelvis kring IT-system och processer över organisationsgränser”.

”Huvudorsaken till att patienten inte låg på övervakningsplats var att läkarna hade mycket låg misstanke om att patienten hade hjärtinfarkt och därmed lågt behov av hjärtövervak­ning”.

”Bidragande till händelsen var dels ökad efterfrågan på thoraxintensiva ingrepp utan tillskott på resurser, samt att vid den aktuella tidpunkten vårdades fler patienter för influensa­komplikationer i ECMO, bland annat hade en patient tagits emot från Karolinska på grund av IVA-platsbrist där”.

Många åtgärder hade genomförts

Vi frågade också om klinikerna genomfört de åtgärder som före­slagits i händelseanalyserna.

Av chefläkarnas svar framgick att i glädjande många fall så hade en lång rad åtgärder vidtagits, i flera fall samtliga, även om vi också fick kommentaren att alla åtgärder som före­slagits genomförts, men att det inte innebar att problemen eliminerats.

I samtliga de 27 fall som vi granskat framkommer att förutom att vårdplatsbristen skapar kritiska situationer som leder fram till tragiska händelser, så sätter den organisationen på allt för svåra prov. Det kan handla om allt från att kommunikationen brakar samman, till problem med IT-system, oklara beslutsordningar, bristande kompetens eller alltför pressade arbetssituationer som blir fatala i det akuta skedet då det inte längre finns några marginaler.

SÅ GICK VÅR GRANSKNING TILL

Undersökningen är en uppföljning av Kalibers granskning av 585 lex Maria-ärenden som avslutades 2013 där Kaliber fann 35 dödsfall och 24 allvarliga vårdskador helt eller delvis orsakade av plats- eller personalbrist.

Vi ville se i hur många av dessa fall just vårdplatsbristen var en avgörande faktor.

Från vårdgivarna beställde vi ut samtliga händelseanalyser som gjordes efter de 35 dödsfallen och 24 allvarliga vårdskadorna.

Därefter gick vi vidare för att se vilken betydelse några av de vanligaste förklaringarna till vårdplatsbristen som förekommer i sjukvårdsdebatten hade i de 27 fallen vi granskade.

I en mejlenkät där vi berättade att tidningen Sjukhusläkaren följer upp tidigare artiklar om brist på vårdplatser och personal samt Kalibers reportageserie i Sveriges Radio, bad vi samtliga chefläkare som varit ansvariga för att händelserna utreddes på de tolv sjukhusen där de inträffat att svara på sex frågor för varje enskilt fall.

Enkäten gick ut till 23 chefläkare.

17 chefläkare svarade. I tre fall svarade verksamhetschefen på kliniken.

Vi fick svar på våra frågor i 15 av de 17 dödsfallen och i fem av de nio fallen där patienten vårdskadats allvarligt.

Fotnot: I vår undersökning ingår inga av de 11 dödsfall på Skånes universitetssjukhus som inträffade under 2011-2013 på grund av brist på vårdplatser som Sjukhusläkaren tidigare berättat om.