I Danmark drivs all primärvård av privata allmänläkare med egna kliniker och det är endast läkare som får tillstånd att köpa eller öppna nya.

• 15 juni 2021
• 0
• AV: Christer Bark

Utvecklingen går mot större kliniker. Sundhedsdatastyrelsens senaste statistik för 2021 visar att två tredjedelar av de privat­praktiserande allmänläkarna gått ihop i kompanjonskap där flera läkare samsas om en klinik och delar journalsystem, ekonomi, lokaler och personal. Läkarna kan då antingen ha sina egna patienter eller så har man tillsammans ansvar för alla patienter.

Bara 17 procent arbetar idag helt ensamma och 6 procent ensamma men i samarbete med någon eller några andra läkare.

Det är regionerna som delar ut tillstånd efter att ha rådgjort med den statliga Sundhedsstyrelsen och villkoren för att öppna eller köpa en klinik är hårt reglerade, men det finns även ett antal andra special­varianter på kliniker. Går det till exempel inte att få tag på en privatpraktiserande allmänläkare i området kan regionen öppna en egen klinik eller låta ett danskt eller utländskt vårdbolag att starta en för att se till medborgarnas vårdbehov.

Det råder idag viss brist på allmänläkare. Enligt PLO, de privat­praktiserande läkarnas organisation, borde det utbildas 400 om året mot dagens 350.

Bristen har lett till att regeringen föreslagit tjänsteplikt för nyutbildade läkare för att komma tillrätta med problemen i vissa områden, men förslaget drogs nyligen tillbaka efter starka protester från läkarorganisationerna, som fick en bred majoritet i det danska Folketinget att avfärda idén. Nya politiska förhandlingar ska nu inledas för att lösa bristen på allmänpraktiserande läkare.

En privatpraktiserande allmän­läkare har i genomsnitt mellan 1500 – 1700 patienter visar Sundhedsdatastyrelsens statistik, men det kan variera mycket mellan olika delar i landet.

Bristen på läkare i vissa områden har även fått till konsekvens att det kan vara svårt att byta läkare då kliniker tvingats säga nej till nya patienter då de är fulltecknade. Under senare år har det speciellt i Region Nordjylland och Region Själland blivit svårare att hitta en ny läkare då patientens läkare slutar, medan det blivit lättare de senaste två åren i Region Huvudstaden.

Allmänläkarna är precis som i Sverige gatekeepers och skriver remisser till övrig specialistvård.

Till vissa specialistkliniker som regionerna har avtal med, som exempelvis ortopedikirurgi, psykiatri och öron- näs och hals, kan patienterna dock söka vård utan remiss. På dessa, som framförallt ligger kring de större städerna, arbetar cirka 1 000 privata specialistläkare.

En nyligen gjord undersökning av PLO, de privatpraktiserande läkarnas organisation, där över 121.000 patienter tillfrågades visade att mer än nio av tio patienter var nöjda med vården. Mest nöjda var man med läkar-patientförhållandet där 97 procent tyckte att det var mycket bra eller bra.
Att bli privatpratpraktiseraande läkare med egen klinik lockar också många av de yngre kommande specialisterna i allmänmedicin. Över hälften föreställde sig att ha en egen klinik efter två år och 85 procent efter fem år i en undersökning utförd av PLO.

Utöver utvecklingen att fler och fler läkare går ihop i större kliniker så uppmuntras också samarbeten mellan de allmänpraktiserande läkarna.

Sedan 2018 finns en treårig överenskommelse att etablera ett kvalitetsprogram för de danska privatpraktiserande allmänläkarna som innebär att läkare inom ett geografiskt område går samman i kollegiala kluster för att arbeta med kvalitet utifrån lokalt definierade behov.

Programmet, som även ingår i en treårig forskningsstudie utformas och utvecklats underifrån i professionella kollegiala sällskap utan centraliserade kontrollmekanismer.