Utomlands, i synnerhet i Asien och Afrika, är det vanligt att sjukvårds­ministern har en professionell bakgrund inom vården, ofta läkare eller forskare. – Men det är helt främmande i det skandinaviska systemet. Att vara minister är ett förtroendeuppdrag, du måste ha förtroende från aktörerna på området eftersom du genomför politiken genom att jobba tillsammans med dem, säger Ingela Thalén, som var sjukvårdsminister under två perioder på 1990-talet.

• 26 februari 2018
• 0
• AV: red

Sjukhusläkaren har pratat med några som vet vad det innebär att ha ett av landets mest komplexa ministerjobb.

Det har förstås förändrats sedan 1920 när socialministerjobbet inrättades,  precis som komplexiteten i både världen, svenska välfärdssystemet och ministerjobbet ökat. Flödet av information och forskningsrapporter är oerhört mycket större idag, menar Ingela Thalén.

– Det Gustav Möller fick på sitt bord under ett år på 50-talet får dagens minister på en månad, säger Ingela Thalén.

Läs mer: Hur blir man sjukvårdsminister?

I övrigt tror hon inte att kravet på sakkunskap har ökat på en sjukvårds­minister. Någon särskild sjukvårdskunskap­­ krävs alltså inte, däremot stor yrkesmässigt respektfylld och bra relation till aktörerna. Att kunna lyssna in, värdera och gallra i den kunskap från de professionella som kommer en till del från parterna, SKL, yrkesföreningar, forskningen, näringslivet, patientorganisationer, myndig­heter, med flera. Och att kunna samarbeta.

– Det är väldigt bra om sjukvårdsministern inte är för styv i korken, det gäller att vara ödmjuk inför uppdraget, säger hon.

Det är väldigt bra om sjukvårdsministern inte är för styv i korken, det gäller att vara ödmjuk inför uppdraget. Ingela Thalén

Samarbetsförmåga och politisk fingertoppskänsla är även vad Göran Hägglund, kristdemokrat och social­minister ett och ett halvt decennium senare i Reinfelds alliansregering, sätter högst på kvalifikationslistan för en sjukvårdsminister.

– Har du inte den politiska förmågan kommer du inte långt. Du måste kunna bygga relationer och hitta politiska öppningar. Då måste du veta när du ska lirka och när du ska vara tuff, säger han.

Som sjukvårdsminister har du inte heller samma makt över ditt ansvars­område som på andra politikområden.

– Landstingen är huvudmän för sjukvården. Det gör området speciellt. Du måste ta omvägen via SKL om du ska få något gjort.

Att omge sig med rätt medarbetare och ha allmänt gott omdöme har man också nytta av som sjukvårdsminister. Man måste kunna skilja på vad som är professionens roll och vad som är politikens.

Ett annat dilemma med just sjukvårdsministerjobbet är att man får klä skott för mycket man inte har makt över, i och med att landstinget är huvudman. Men landstingspolitikerna är betydligt mer anonyma än en minister så det blir ministern som får en mikrofon under näsan och sina ord i citatrubrik även när hen inte tagit beslut.

Ny teknik har också inneburit att medborgarna kan jämföra vård och läkemedel över hela världen på ett helt annat sätt. Dessutom ökar hastigheten i utvecklingen.

– Det räcker inte att vara en duktig genomförare, du måste också kunna berätta vad du gör, vara en god kommunikatör­­, säger Göran Hägglund.

Båda ministerveteranerna påpekar också en annan sak: sjukvårdspolitikens effekter slår rakt in i veka livet på oss. Det handlar om liv eller död för människor, då blir det väldigt berörande.

–  Om en person avlider i väntan på vård… Det kommer väldigt nära. Det är inte lika viktigt om ett vägbygge försenas, säger Göran Hägglund.

Landstingen är huvudmän för sjukvården. Det gör området speciellt. Du måste ta omvägen via SKL om du ska få något gjort. Göran Hägglund

Göran Stiernstedt är docent, statlig utredare och numera pensionär. Trots det har han precis fått ännu en statlig utredning i knät. Vid nästa årsskifte ska han lämna över ett förslag på hur man ska få ”Ordning och reda i vården” till socialminister Annika Strandhäll.

En stark ledare med god kommunikationsförmåga är vad han vill se hos en sjukvårdsminister.

– Hälso- och sjukvårdsområdet är extremt komplext. Man bör ha en hyfsad politisk erfarenhet av att styra och leda. Lite livserfarenhet är nog inte heller fel, säger han.

Hälso- och sjukvårdspolitiken styrs genom 21 landsting – med olika regionala förutsättningar och som kan ha olika politisk majoritet – och 290 kommuner med likadana förutsättningar.

Det styrmedel en minister har är i princip utredningar, lagförslag och en och annan miljard i olika satsningar, menar Göran Stiernstedt.

Utöver det får en sjukvårdsminister bygga sin makt utifrån ”en informell ledarskapsmodell” och aktörernas förtroende: vara en stark ledare, respektfullt lyssna på aktörerna med professionell politisk integritet, vara en god kommunikatör och – kanske viktigast – en god politisk förhandlare som kan överbrygga klyftor.

Bland alla egensinniga och ibland motstridiga viljor bland läkare, sjuksköterskor, forskare, landstingspolitiker, läkemedelsbolag måste en sjukvårds­minister alltid ha som yttersta mål att skapa hälsa, menar han.

– Man måste alltid tänka på patienten i första hand.

AV: Ulrika Fjällborg