• 17 februari 2014
• 0
• AV: Eva Nordin

Patienten får även skatta sina förmågor och symtom och en noggrann kartläggning görs av patientens resurser; funktionsnivå, boendesituation, sociala situation samt eventuella psykosociala faktorer som kan vara av betydelse för vård och behandling.

Patienten får redan från början fundera över om han eller hon behöver särskilda rehabiliteringsinsatser eller andra hjälpinsatser efter utskrivning från sjukhuset.

Kontakt tas tidigt med exempelvis arbetsterapeut, sjukgymnast samt ansvarig biståndshandläggare.

Resultatet från sjuksköterskans ankomstsamtal används sedan ihop med läkarens bedömning för att upprätta en vårdplan tillsammans med patienten. Detta görs inom ett dygn från inskrivning. I vårdplanen finns även ett preliminärt utskrivningsdatum.

Vårdplanen dokumenteras sedan i journalen som ett teambeslut och lämnas skriftligt till patienten. Här kan patienten själv läsa om kontaktorsak, planerad behandling och vilket eller vilka mål patienten har uppgett vad gäller funktions- och aktivitetsnivå, samt planerat datum för hemgång.

Utvärderingar visar att vårdformen resulterat i en högre omsättning av patienter och att medelvårdtiden successivt har sänkts.

GPCC har fått i uppdrag att leda europeiskt forskningsprojekt

Centrum för person­centrerad vård har nyligen fått ett uppdrag av EU-kommissionen att leda ett forskningsprojekt, WE-CARE, som ska undersöka hur Europas vårdkostnader kan hållas nere, samtidigt som man behåller eller till och med höjer kvaliteten på vården.

Projektet koordineras från Göteborg och inkluderar flera europeiska forskningsinstitut som Imperial College i London, organisationer som European Patient Forum samt IT-företag som IBM.

Några av de områden som kommer att omfattas av projektet är: patienten som partner, teknologins möjligheter att sänka vårdkostnader och förbättra vården, hur betalningssystem kan utformas för att premiera kvalitet och sänka vårdkostnader.

Läs mer: www.gpcc.gu.se