Nyhet

Så arbetar finalisterna med sjukhusmaten

Doris Johansson,
verksamhetschef för kost och restauranger, Landstinget Kronoberg:

– Vi har kockar som vill laga mat från grunden. Vi använder inte pulver utan bryner lök och kryddor för att få fram grunden till en god sås, knäcker alla ägg och blandar med kryddor och 120 kilo köttfärs för att göra en god köttfärsrätt.

– Vi har också ordnat en heldagsutbildning för vård­personalen. Där hade vi bland annat den kände krögaren Per Bengtsson som berättade att maten på tallriken bara står för 40 procent av måltidsupp­levelsen. 60 procent är allt annat runt omkring, som att presentera maten fint och hjälpa patienten att sätta sig upp och lägga fram servetten. Alla länkar kring maten är lika viktiga.

Landstinget Kronoberg har tidigare uppmärksammats för sin sjukhusmat. i SKL:s mätningar 2012 rankades landstinget som nummer ett. Hur går ni vidare för att bli bättre?

– Det är viktigt att vara rädd om det som fungerar bra och därifrån gå små steg framåt. Man måste kunna ta vara på de olika styrkor som finns lokalt. I Ljungby som är ett litet lasarett kan man exempelvis koka sin egen sylt medan man har andra styrkor på ett större sjukhus.

Två glada finalister:
Linda Haglund, teamchef för tillagningsköket och Birgit Pallin, driftchef för kostservice, Falu lasarett.

Birgit Pallin:

– Vi vill inte ta den bekvämaste vägen i matlagningen utan har gjort en storsatsning i syfte att laga mer mat från grunden. Det bästa med vår mat är helt enkelt att den smakar gott. Vi får många bevis på det, tackbrev och små hälsningar som patienterna skriver på servetterna. Det känns bra, en bekräftelse på att vi är på rätt väg.

– Vi har välutbildade kockar med bakgrund i restaurangbranschen. De har yrkesstolthet och vill utnyttja hela sin kompetens i jobbet. Det handlar om glädjen i att laga mat. Inte plocka upp färdigt ur paket, det kan vem som helst göra.

Falu lasarett storsatsade på maten under 2012 med bland annat utbildning av läkare och annan sjukvårdspersonal i nutrition och all kökspersonal vidareutbildades på Yrkesakademin i Falun.

– Vi har en bra grund att stå på, men utbildningen gav en injektion, till exempel vad gäller att göra desserter. Vi jobbar också med att förnya oss och har en menygrupp som ser till att utveckla nya rätter.

Anna Stubbendorff,
dietist på lasarettet i Ystad:
– Jag tror att det som är extra positivt med vår mat helt enkelt är att den tilltalar våra patienter. De tycker om husmanskost. Vi lagar traditionell mat, även om vi vågar smaksätta den mer eller lite annorlunda. Det är mat som patienterna är vana vid, inga nymodigheter.
– Yngre patienter får om de vill beställa från en särskild barnmeny, där det till exempel finns pizza och hamburgare. Där är oftast främsta fokus inte näringstäthet och näringsvärde utan att de ska få i sig något överhuvudtaget.
Närheten mellan köket och sjukhusavdelningarna gör att det finns en flexibilitet som även kan innebära att köket gör det lilla extra:
– Om en patient på palliativa enheten önskar att få något speciellt kan personalen cykla ut på stan och skaffa det om det behövs. Det kan ju vara den personens sista måltid det handlar om. Den närhet mellan kök och sjukvård vi har här tror jag blir svår på ett större sjukhus.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera