En bra dialog med personalen och ett gott samarbete inom länet löste bemanningssituationen på IVA i Örebro. ”Annars hade vi inte klarat av sommaren”, säger verksamhetschefen Åsa Eriksson Nordesjö.

• 24 september 2019
• 0
• AV: red

Under den gångna våren larmade såväl läkare som specialistsjuksköterskor på IVA vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) om att patientsäkerheten var äventyrad. 268 läkare skrev i ett öppet brev till regionens hälso- och sjukvårdsnämnd att de saknade förtroende för densamma, bland annat på grund av dess bristande medicinska kompetens. Det fanns således all anledning för sjukhuspersonalen att bäva inför sommaren. Så hur blev den?

– Sommaren har varit bra. Vi har haft det ganska lugnt under långa perioder, med ett par toppar i början och slutet av säsongen. Situationen blev inte så illa som en del befarade, säger Åsa Eriksson Nordesjö, verksamhetschef på IVA i Örebro sedan ett år tillbaka.

Förklaringen ligger i den noggranna inventering som gjordes i våras, då det framkom att sköterskorna inte orkade längre och hade fått nog.

– Vi lyssnade på dem och hade en konstruktiv dialog om olika lösningar. Efter att ha fått till en bra överenskommelse med sjuksköterskegruppen tog folk extra-pass. De jobbade 110-120 procent och vi slapp anställa vikarier. Som kompensation erbjöd vi pengar och en timbank, säger Åsa Eriksson Nordesjö.

Intentionen är att ha åtta IVA-platser öppna under veckorna på USÖ. Men sedan mars i år har endast sex av dem varit bemannade. I Örebro län finns också två länsdelssjukhus, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett, med totalt sex IVA-platser.

Timbanken, som började gälla i juni, bygger på att utnyttja tillgången på personal i länet på bästa sätt. Måndag till fredag finns vanligtvis många sköterskor på plats på IVA USÖ, medan helgerna är svårare att bemanna. Att erbjuda personalen att ta ledigt under veckorna på vår och höst var en lösning. Medan det är brist på specialistsjuksköterskor i Örebro, finns det gott om dem i Karlskoga och Lindesberg. Att förmå sköterskor därifrån att arbeta på USÖ var en annan lösning. Genom att låta personal rotera, förstärks den allmänna kunskapsnivån, vilket Åsa Eriksson Nordesjö ser som en bonus.

– Efter höstens utbildningsinsats kan vi ha dialyskrävande patienter på länsdelssjukhusen; det kunde vi inte tidigare. Så intensivvården kommer att uppgraderas där, vilket är positivt. Alla sköterskor vill inte bo i Örebro. Nu kan de i stället jobba på hemorten i Karlskoga eller Lindesberg. Vi måste fråga oss ”Var finns personalen och hur utnyttjas den bäst?” Vi kan inte flytta all personal, men vi kan flytta några patienter, säger hon och tillägger att lokalpolitikerna gärna vill behålla de små sjukhusen.

Vi måste fråga oss ”Var finns personalen och hur utnyttjas den bäst?” Vi kan inte flytta all personal, men vi kan flytta några patienter. Åsa Eriksson Nordesjö, verksamhetschef på IVA i Örebro

Att antalet vårdplatser på IVA USÖ under våren minskat med 25 procent, syns i Svenska Intensivvårdsregistrets statistik. I april var andelen flyttar på grund av resursbrist endast 1,85 procent, medan den i maj var hela 10,2 procent.

Sedan i april/maj flyttas patienter från USÖ tidigare till rätt vårdnivå än förut, när så bedöms lämpligt. Detta innebär att de transporteras till Karlskoga eller Lindesberg som båda har IVA nivå 1. De i sin tur skickar sina svårast sjuka patienter till USÖ.

– Genom att ”byta patienter” undviker vi överfyllnad i Örebro, som har IVA nivå 3.

Förfarandet är en nödvändig lösning för att utnyttja resurserna i länet på bästa sätt, men det är inte optimalt ur patientsäkerhetssynpunkt, menar Åsa Eriksson Nordesjö.

– Alla förflyttningar innebär vissa risker; det kan vi inte sticka under stol med. Dessutom tar de mycket tid och resurser i anspråk. Ibland har vi belastningstoppar som orsakar svårlösta problem. Detta tär hårt på personalen, vilket i sin tur kan innebära ökade risker för patienterna.
Att inflödet av patienter till IVA är större under semestertider, är givetvis ett bekymmer.

– På sommaren har vi många trauman och drunkningar, runt jul är det svåra infektioner. Slumpen spelar också in. Om behoven gick att förutsäga, skulle det vara lättare att bemanna kliniken därefter. Men vi har en dedikerad och lojal personal, som går in och jobbar extra när det behövs. De vet att ingen annan kan lösa uppgiften. Under midsommaren var vi tvungna att kalla in sköterskor för att lösa en akut situation med överbeläggning. Vi valde att göra detta för att slippa flytta de patienter som vi bedömde inte var tillräckligt friska för en flytt, säger Åsa Eriksson Nordesjö.

Om behoven gick att förutsäga, skulle det vara lättare att bemanna kliniken därefter. Men vi har en dedikerad och lojal personal, som går in och jobbar extra när det behövs. Åsa Eriksson Nordesjö

Enligt henne beror inte bristen på specialistsjuksköterskor i första hand på löner.

–Det är svårt att locka sjuksköterskor att gå specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska, eftersom arbetsvillkoren i stort sett är desamma med dygnetruntvård och allt vad det innebär. Den som utbildar sig, gör det för att få bättre arbetstider och ett annat innehåll, inte för att gå tillbaka till ett liknande jobb. Att arbeta på IVA är tungt både psykiskt och fysiskt; något som vi märker på vår personal. Långsiktigt har vi bemanningsproblem som är komplicerade att lösa. Endast en av alla anställda sjuksköterskor i Örebro går den betalda specialistutbildningen just nu.

Av: Ingemo Orstadius