Nyhetsarkiv

Röster om Richard Cook

Björn-Erik Erlandsson, professor och vice dekanus vid Kungliga Tekniska högskolan, vad var det som avgjorde att ni rekryterade Richard Cook till professuren?

– Vi var ute i en vid och öppen rekrytering av personer som hade kvalifikationer och han sökte och bedömdes av sakkunniga vara den bäst lämpade. Han är analytisk, visionär, internationellt erkänd.

Vilka är förväntningarna på professuren?

– Vetenskaplig excellens.

Vilka är de främsta utmaningarna anser du, när det gäller att förbättra patientsäkerheten i Sverige?
– Utmaningarna är att få ett systemsäkerhetsperspektiv där många olika professioner och aktörer ska samverka och samarbeta.

Hans Rutberg, överläkare, professor i utvärdering och hälsoekonomi, särskilt medicinsk kvalitetsutveckling och patientsäkerhet vid Hälsouniversitetet, Linköping. Vilka är Richard Cooks främsta styrkor?

– Richard har tillfört ett internationellt perspektiv på det svenska patientsäkerhets­arbetet. Richards forskning fokuserar på faktorer som gör att det inte blir fel, till skillnad från många andra forskare som studerar det som har gått fel. Richard är en mycket bra och inspirerande föreläsare som tycker om att framföra provokativa åsikter vilket jag personligen tycker är välgörande.

Vilka är de främsta utmaningarna anser du, när det gäller att förbättra patientsäkerheten i Sverige?

– En vårdskademätning av SKL, som publicerades november 2012 och som omfattade 4 000 granskade journaler, visade en skadefrekvens på 13,5 procent.

Vårdrelaterade infektioner är det absolut enskilt största skadeområdet och de förvärras av den ökande resistensutvecklingen hos bakterier. Två andra utmaningar är bristen på vårdplatser, samt icke optimalt fungerande elektroniska journalsystem.

Vilka är de högst prioriterade åtgärderna för att stärka patientsäkerheten i Sverige?

– SKL har tagit fram evidensbaserade åtgärdsprogram som täcker två tredjedelar av de skadeområden som identifierades vid vårdskademätning. Det är nu viktigt att fokusera på implementering av åtgärdsprogrammen, exempelvis för att minska antalet urinvägsinfektioner.
Vi vet vad vi ska göra, men vi gör det inte i tillräcklig omfattning. Detta gäller att ytterligare öka led­ningens engagemang, såväl den politiska ledningen som ledningen på landstings- och sjukhusnivå. Det behövs även mer forskning kring de ekonomiska konsekvenserna av vårdskador.

Tycker du att Sverige ska ha en nollvision för skador och dödsfall i sjukvården?

– Ur patientens perspektiv är något annat än en nollvision för undvikbara skador, vårdskador, otänkbart. För att möjliggöra att vi kan följa om vi är på rätt väg bör vi fokusera på allvarliga vårdskador som lättare kan mätas.

Synnöve Ödegård, före detta chef på avdelningen för Patientsäkerhet på KTH Teknik och hälsa. Vilka är förväntningarna på professuren?

– Det är framförallt att komma i gång med forskning med ett tydligt systemperspektiv. Professuren är ju inriktad mot systemsäkerhet i vårdorganisationer. Hittills har vi arbetat med att identifiera och utveckla kunskapsområdet, vilket vi har gjort genom den 15­- poängsutbildning som vi har haft sedan 2008.

Vilka är de främsta utmaningarna anser du, när det gäller att förbättra patientsäkerheten i Sverige?

– Den största utmaningen är att få dem som har inflytande över vårdens resurser och organisation att förstå och ta sitt ansvar för patientsäkerhetsfrågorna. Det är hög tid att tillföra området forskningsanslag.

Intresset är stort bland säkerhetsforskare för säkerheten i vården och det är kunskap som vården behöver.

Vilka är de högst prioriterade åtgärderna för att stärka patientsäkerheten i Sverige?

– Det är utan tvekan att förbättra förutsättningarna för läkare och sjuksköterskor och alla andra som arbetar i den patientnära verksamheten. Det handlar till exempel om personalförsörjningen på sikt, anställningsförhållanden, arbetsmiljöfrågor samt utbildnings- och kompetensfrågorna som får alldeles för lite uppmärksamhet.

Det blir också allt viktigare med kompetens inom patientsäkerhetsområdet även för dem som arbetar längre upp i systemet, exempelvis vid upphandling av såväl varor som tjänster. Dessutom måste naturligtvis det arbete som pågår och som är mer direkt riktat mot personalens agerande fortsätta.

Tycker du att Sverige ska ha en nollvision för skador och dödsfall i sjukvården?

– Självklart ska vi ha en nollvision för allvarliga skador och dödsfall som hade varit möjliga att förhindra. Noll­visionen handlar inte om noll fel eller noll skador! Det handlar om en vision som innebär att de skador som varit möjliga att förhindra inte ska inträffa och det är en viktig skillnad.

Jon Ahlberg, Chefläkare, Patientförsäk­ringen LÖF. Vilka är de främsta utmaningarna anser du, när det gäller att förbättra patientsäkerheten i Sverige?

– Det finns ett gap mellan våra kunskaper om hur vi bör göra och hur vi verkligen gör. Richard Cook pekar ofta på hur vi inom våra
specialiteter arbetar med stor expertis, men lämnar våra patienter åt sitt öde när de inte längre behöver specialisten.

Vilka är de högst prioriterade åtgärderna för att stärka patientsäkerheten i Sverige?

– Förbättrad kommunikation över de olika gränser som finns mellan enheter, vårdinrätt­ningar och professioner, som också inkluderar patienten och närstående. Det kan ske genom träning, en öppnare kultur och återföring av vårdens resultat.

Tycker du att Sverige ska ha en nollvision för skador och dödsfall i sjukvården?

– Enligt Wikipedia är en vision ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. Vilken annan vision än en nollvision skulle vi kunna ha? Att 1 eller 2 eller 5 procent av våra patienter avlider eller skadas till följd av fel eller misstag? Vi kanske aldrig når noll, men det är den enda rimliga vision vi kan ha vare sig vi tänker på patienter som grupp eller står inför de enskild patient.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera