Det uppstod tidigt en omfattande kulturkrock mellan de amerikanska Cernerkonsulterna och de läkare som var projektanställda i Millennium-projektet. Diskrepansen mellan medarbetares behov och vad konsulterna ansåg vara möjligt att lösa och leverera var omfattande. Nu finns en stark oro inför implementeringen av ett omoget och ofärdigt system, menar överläkarna Johan Linderoth och Sofus Rabow samt de fackliga företrädarna Karin Filipsson och Olof Lindqvist i Region Skåne.

• 20 september 2023
• 1
• AV: Eva Nordin

Johan Linderoth, onkolog vid Skånes universitetssjukhus i Lund

– Jag blev utsedd av vår verksamhetschef eftersom jag är en erfaren kliniker och har en god kunskap om vår organisation. Jag var med under upphandlingsperioden för att titta på olika journalsystem. Vi fick reda på att det var jättebråttom. Regionen utsåg många medarbetare från alla yrkeskategorier som under ett par månader i workshops, ledda av externa konsulter, arbetade med att modifiera redan bestämda kravspecifikationer.

– Efter ett par månader var alla med i en stor hearing där de tre utvalda företagen presenterade sina lösningsförslag. Epic fick klart flest poäng, men något hände i slutprocessen och regionledningen gick därefter ut offentligt och berättade att Millennium vunnit med det allra bästa och mest moderna journalsystemet, något som de flesta medarbetarna i upphandlingen nog inte kunde skriva under på.

Johan menar att det uppstod en omfattande kulturkrock mellan de amerikanska Cernerkonsulterna och de läkare som var projektanställda i SDV (där Millennium ingår)

– Vi hade en lång period där vi ordnade sessioner och studiebesök för Cerners medarbetare och där vi presenterade hur vår sjukvård fungerar. Konsulterna från Cerner verkade dock inte alls ta till sig detta och vilka behov vi egentligen hade. Vi lade ned massor med tid på att försöka förklara, men jag uppfattade aldrig att man var det minsta intresserad att på allvar anpassa systemet efter oss, det kändes snarare tvärtom. Jag upplevde att vi som var projektanställda läkare hamnade i en gisslansituation. Projektledningen ville gärna lyfta fram att projektet var medarbetardrivet, men det har jag svårt att hålla med om.

Johan gav till slut upp och lämnade projektet.

– Projektet handlade bland annat om programmering av cytostatikaregimer där vi läkare och sköterskor skulle fylla i matriser som sedan flera gånger visade sig vara felaktigt konstruerade. Jag hade inte den kompetens som krävdes för att hantera programmeringsfrågor och ersattes av en konsult med rätt kompetens för sådant.

Det fanns en stor diskrepans mellan våra behov och vad konsulterna ansåg vara möjligt att lösa och leverera Johan Linderoth, onkolog och tidigare projektmedarbetare

– Jag gick in i projektet för att jag ville förbättra journalsystemet för läkare som arbetar med medicinsk behandling av cancerpatienter: onkologer, hematologer, lungmedicinare och barnonkologer. I lite vidare bemärkelse även kvalitetsregistrering och nya arbetssätt som exempelvis videosamtal med patienterna i hemmet, men så blev det inte. Det fanns en stor diskrepans mellan våra behov och vad konsulterna ansåg vara möjligt att lösa och leverera.

– Under den tid jag var inblandad i projektet bad jag upprepade gånger att vi skulle få se dokumentation av mera komplexa patientfall i vårdprocesser som pågått under en tid, men det fick vi aldrig se.

En stor fördel menar Johan, som lämnade projektet 2019, är att vårdcentralerna ingår i journalsystemet.

– Däremot har jag hört att kommunerna står utanför Millennium och då missar man en hel del i samordningsvinster gentemot hemsjukvården. Vi måste nog vara beredda på att det kommer att ta massor av tid innan vi får detta att fungera. Och produktiviteten kommer knappast att öka.

Sofus Rabow, specialist i anestesi och intensivvård vid Skånes universitetssjukhus i Lund

– Min chef undrade om jag ville vara med och utveckla ett nytt digitalt journalsystem för förlossningsvården. Det ville jag gärna. Men sedan förstod jag att det handlade om upphandling av ett nytt digitalt vårdsystem. Jag halkade in på ett bananskal och var tidigt med i processen. Själva upphandlingen upplevde jag som märklig och det fanns flera frågetecken kring den som vi inte fick svar på, bland annat hur Millennium kunde vinna anbudet, trots att alla från professionen verkade överens om att de andra systemen var bättre.

När de första stegen mot implementeringen av Millennium skulle påbörjas 2019 ingick Sofus Rabow i en arbetsgrupp på cirka 20 personer. Den bestod av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från regionen.

– Jag tycker att samarbetet fungerade bra, men jag upplevde tidigt att Millennium var ett omodernt amerikanskt system som skiljde sig åt från hur vi arbetar inom den svenska hälso- och sjukvården. Det fanns många tekniska behov hos oss som Cerner inte klarade av att möta. Det uppstod tidigt många besvikelser, inte minst när det gäller medicintekniska lösningar som har med läkemedel och sprutpumpar att göra. Det fanns inget system i Millennium som var kompatibelt med vårt sätt att arbeta. I synnerhet som vi redan hade ett digitalt vårdsystem på IVA i Lund som hade en betydligt bättre funktionalitet.

– Mycket har säkert förbättrats, men det har varit en lång och resurskrävande resa. Man kan fråga sig hur mycket detta kostar Region Skåne och varför regionens skattebetalare ska finansiera ett amerikanskt företags utvecklingsarbete.

Karin Filipsson, överläkare i endokrinologi, facklig företrädare för Sjukhusläkarna

– Ett minimumkrav i upphandlingen borde vara funktionalitet utifrån vårdens och patienternas behov. Det har funnits många röda flaggor längs vägen och man borde ha fokuserat mer på att lyfta fram användarvänlighet. Vi har skilda uppfattningar om hur processen gått till. I stället för att se den fackliga samverkansgruppen som en resurs har våra frågor och inspel i regel mötts med tystnad. Vi har betraktats som bakåtsträvare och tjatiga motståndare av arbetsgivaren när vi lyft fram frågor om användarvänlighet och arbetsmiljö.

– Vi har velat ha en mycket större insyn och delaktighet än vad vi har fått, tyvärr. Sent i våras, efter fler års påstötningar, fick vi till slut under knappt två timmar ta del av en enkel fragmentarisk demoversion som inte alls speglar den komplexitet som finns i vården med patienter med samsjuklighet samt ovanliga och kroniska sjukdomar. Att arbetsgivaren inte velat ha en bättre dialog med oss är djupt olyckligt.

Karin hade gärna velat se att arbetsgivaren bistått med information om hur arbetsbelastningen kommer att påverkas efter införandet. Och på sikt; kommer effektiviteten att bli bättre eller kommer det framöver att krävas fler för att kunna producera samma mängd sjukvård?

– Vi har frågat arbetsgivaren, men får inga tydliga svar. Arbetsgivaren har inte presenterat om de siktar på att öka bemanningen inför införandet eller om Millennium kommer att ge oss större möjlighet till att ägna oss till vår kärnverksamhet: medicinsk vård och patientkontakter.

Karin Filipsson menar att glappet mellan chefer och medarbetare inom SDV-projektet är stort.

– Vi har försökt lyfta allvarliga brister till ledningen, utan större gehör. Chefer berättar om hur bra det går med Millennium medan medarbetare som hört av sig berättar om hur de stångas mot en betongvägg i sina försök att lösa viktiga problem och patientsäkerhetsrisker. Vår uppfattning är att SDV-projektet präglats av ja-sägare och en tystnadskultur. Det har inte tillåtits kritik, vilket flera medarbetare vittnat om.

Nu ska ett fyrkantigt system som bygger på standardiseringar implementeras trots att mycket inte är löst Karin Filipsson, Sjukhusläkarna

Det finns nu en djup oro bland fackliga företrädare inför implementeringen som startar våren 2025.

– När Finland införde Epic, som är ett liknande system som Millennium, sjönk produktiviteten med cirka 30 procent. Många av de problem som Finland har brottats med var välkända inför upphandlingen av Millennium.

När det gäller att utkräva ansvar är det svårt, menar Karin. Många som var med från början har slutat, gått i pension eller lämnat regionen.

– Det är en stor svaghet. Vår upplevelse är att politikerna litar blint på tjänstemännen, trots att så mycket gått fel och projektet drabbats av flera års förseningar. Nu ska ett fyrkantigt system som bygger på standardiseringar implementeras trots att mycket inte är löst. Millennium är ett prestigeprojekt som kostar miljarder och som sannolikt kommer att gå ut över medarbetares arbetsmiljö och riskera patienternas säkerhet.

Olof Lindqvist, specialistläkare i allmänmedicin och sitter i styrelsen för Läkarförbundet Skåne

– Vi har fått mycket liten insyn i systemet. Från 2016 när Millenium skulle upphandlas har vi från den fackliga sidan försökt att bli delaktiga i processen utan framgång. Vi har gjort flera framstötar vid våra regionala samverkansmöten, men inte förrän i april 2023 blev vi kallade till ett demomöte av projektledningen. Jag ville då ta med en läkarkollega som är systemkunnig och väldigt väl insatt i Millennium. Men dagen innan fick vi beskedet att demomötet skulle ställas in om hen medverkade.

– Millenium går inte att koppla till olika databaser som rör exempelvis kvalitetsregister och läkemedel. Det finns också besvärande begränsningar, exempelvis när det gäller labbprover. Det är inte enkelt att se vilka prover som har tagits utan att veta exakt var patienten varit inlagd. En patient med allvarlig hjärtåkomma kan ju hamna på olika avdelningar beroende på tillgången på vårdplatser.

Det finns även stora problem inom IVA och perioperativ vård, men också delen som avser obstetrik och endoskopi. Det finns även en avsaknad av funktionalitet för ögonsjukvården, menar Olof Lindvist.

– Vi har tagit upp dessa delar upprepat med arbetsgivaren sedan över ett år tillbaka, men har fortfarande inte fått svar mer än att man tittar på det. Det har även utlovats demovisningar som ännu inte blivit av. I Västra Götaland, som också köpt Millennium, identifierades så stora patientsäkerhetsrisker att IVA och perioperativ vård valt att stå helt utanför och upphandlar därför eget system.

Hundratals medarbetare i vården, däribland cirka 50 läkare, har varit anställda i SDV–projektet och arbetat i åratal för att försöka systemanpassa Millennium till sjukvårdens behov.

– Många har vittnat om en tystnadskultur. Viktiga argument och synpunkter har nonchalerats, därför har också avhoppen varit många.

Innan upphandlingen av ett nytt huvudjournalsystem startade, diskuterade Olof Lindquist och andra fackliga företrädare med regiondirektören i Skåne om vilka krav som borde ställas.

Vi befarar också att det kommer att bli svårt att docka in Millennium till den nationella digitala strukturen Olof Lindqvist, Läkarförbundet Skåne

–   Vi ville ha ett modernt system anpassat till vårdens behov och med god interoperabilitet så att systemen skulle kunna kommunicera med varandra. Så har det inte blivit. Att man inte kan anpassa systemet sägs bero på att det är ett föråldrat system byggt på 90-talet, vilket även namnet Millennium antyder. Vi befarar också att det kommer att bli svårt att docka in Millennium till den nationella digitala strukturen.

Avtalet med Oracle, som förvärvat Cerner, löper ut först 2034.

– Kostnaderna vågar jag inte ens tänka på. Hittills har regionledningen investerat många miljarder. Vad slutsumman hamnar på vet ingen. På våren 2025 ska ett i högsta grad ofärdigt system börja implementeras, trots alla stora brister som identifierats. Arbetet med fortsatta justeringar och anpassningar kommer att ske till mycket höga kostnader, det handlar troligtvis om ytterligare många miljarder.