Robotsimulering ger skickligare kirurger och färre vårdskador
Allt mer komplicerad teknik används i dagens operationssalar vanligtvis utan krav på certifiering. Sedan början av 2012 finns Europas första robotsimulator av typen Ross på KTC, kliniskt träningscentrum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Det har ökat intresset för kursverksamheten inom robotkirurgi betydligt.
– Vi jobbar för att införa kirurgisk teknik på ett organiserat sätt med kurser för olika specialistområden. Robotsimulatorn är ett viktigt verktyg i den grundläggande färdighetsträningen inom robotassisterad kirurgi och riktar sig både till läkare på ST- och specialistnivå, säger Magnus Kjellman, ansvarig för kirurgisk simulering på KTC, Kliniskt träningscentrum vid KS i Solna och ordförande för SIKT, Svensk Förening för Innovativ Kirurgisk Teknologi.
Hundratals operationer varje år
Robotassisterad kirurgi har ökat drastiskt i Sverige de senaste tio åren. Hundratals operationer genomförs enbart på Karolinska Universitetssjukhuset varje år. De urologiska, gynekologiska och endokrinkirurgiska klinikerna är de som för närvarande använder metodiken. Nyligen genomfördes för första gången i Sverige robotassisterad kirurgi på patient med så kallad neuroendokrin tumör i bukspottkörteln genom ett samarbete mellan kirurger inom endokrinkirurgi och övre gastroenterologisk kirurgi.
– Ny avancerad teknik är oftast inte farlig när den introduceras av den skicklige och engagerade kirurgen. Det är när alla vi övriga, som sett hur enkelt det ser ut, ska göra likadant som riskerna uppstår. Vår uppgift på KTC är att träna bort den farliga första träningsfasen hos den stora massan av kirurger och implementera kirurgisk teknik på ett säkert sätt, förklarar Magnus Kjellman.
Sedan drygt ett år tillbaka kan man gå kurser i robotassisterad kirurgi på KTC. Kurserna utförs med så kallad progressiv inlärning där kursdeltagaren börjar med webbaserad teoretisk inlärning. Efter ett avklarat teoretiskt prov är nästa steg träning i successivt svårare träningsmiljöer, från virtuell träning i Ross-simulatorn till våtlabsövningar.
– Den nya virtuella robotsimulatorn på KTC har gjort tekniken lättillgänglig och varit till stor hjälp för de läkare som arbetar på Karolinska, säger Magnus Kjellman.
Använda färdigheterna genast
Ett problem när det gäller simuleringskurser är att det ofta riskerar att gå för lång tid mellan träning till att operatören får utöva sina kunskaper kliniskt. Magnus Kjellman poängterar att det är viktigt att det finns en planering för kursdeltagarna redan när de börjar träningen så att de får använda sina färdigheter på patienter under handledning, genast efter den mest avancerade kursen.
– Annars riskerar vi att kunskaperna snabbt rinner ut i sanden, säger han.
Robotassisterad kirurgi fungerar så att operatören sitter vid en konsol och tittar på bilden av operationsfältet. Instrument och kamera som sitter på roboten är kopplad till patienten. Med hjälp av fotpedaler och två joysticks som sitter på konsolen styr kirurgen instrumenten.
Bäst där laparoskopisk teknik har begränsad tillgänglighet
Robotassisterad kirurgi har visat sig fungera bäst vid operationer inom ett begränsat område där tillgängligheten för den traditionella laparoskopiska kirurgin är begränsad.
Därför har den varit framgångsrik inom prostata-, njur-, binjure- och gynekologiska tumörområdet. Ett annat område där den passar bra är inom ändtarmstumörer. Till hösten räknar man på KTC med att genomföra kurser i färdighetsträning även för dessa kirurger.
Några av fördelarna med tekniken är att instrumenten har vristfunktion. Det gör att de följer kirurgens handrörelser mer exakt. Kameran har 3D-funktion och HD-bild. Roboten kompenserar för eventuella skakningar och kirurgen sitter ergonomiskt riktigt. Men det finns också nackdelar, kirurgen känner exempelvis inte av motståndet i rörelserna utan måste lära sig det visuellt.
Tillskott till verktygslådan
Magnus Kjellman tror inte att robotarna kommer att ta över all typ av kirurgi. Det handlar snarare om en utökning av verktyg i kirurgens verktygslåda, menar han.
Inom kort får den traditionella laparoskopin 3D-skärmar med tillhörande glasögon som ger kirurgen djupkänsla. Med största sannolikhet kommer det att ske en parallell utveckling av de båda teknikerna.
– Alla kirurger som ska utnyttja teknikerna bör ha tillgång till färdighetsträning, innan de opererar på patienter. Vi som driver dessa utbildningar har som uppgift att visa på nyttan av den, inte bara att kirurgen blir bättre tekniskt, utan också att vårdskadorna minskar på sikt, säger Magnus Kjellman.
Fakta | 30.000 tränas varje år
KTC på Karolinska tar årligen emot cirka 30 000 besökande för olika färdighetsträningsövningar, varav hälften är personal och hälften studenter.
Ross virtuella simulator är utvecklad av det amerikanska bolaget Simulated Surgical Systems och levereras för närvarande med övningar för grundläggande färdighetsträning och procedurträning för urologi och gynekologi. Robotsimulatorn kostar cirka 1 miljon kronor.
Da Vinci-systemet, det vill säga den riktiga roboten som används på patienter, är utvecklad av Intuitive Surgical och är ännu så länge det enda bolag som finns på marknaden. Roboten kostar mellan 10-20 miljoner kronor beroende på typ.
Läs mer på:
http://www.karolinska.se/Forskning/Utbildning/Utbildningscentra/KTC—Kliniskt-traningscentrum
