Riskfyllt att vara skiftarbetare
Kort sömn, mindre än 6 timmar, ger i sin tur insulinintolerens, förhöjda blodfetter och sänkt immunförsvar.Skiftarbete medför också en ökning av hjärt-/kärlsjukdom, mag-/tarmsjukdom och sociala störningar.
Nattarbete ger även 50 procents ökad olycksrisk framförallt under sen natt och morgon.
Det berättade Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska Institutet, vid arbetstidskonferensen ”Bättre läkartid”. Konferensen anordnades för en tid sedan av Läkarförbundets arbetslivsgrupp.
Torbjörn Åkerstedt bedriver sömn och stressforskning vid Institutet för Psykosocial medicin och har gjort en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen beträffande effekter av arbetstider på hälsa och säkerhet.
Enligt denna sammanställning har en tredjedel av befolkningen någon form av udda arbetstider och 8 procent har nattarbete. Drygt hälften av alla läkare har jourarbete vilket vanligen innebär 28 timmars arbete, ibland med möjlighet till en kortare sömn.
Man vet att prestationsförmågan under natten och tidiga morgonen är tydligt nedsatt, i vissa fall motsvarande 0,8 promilles alkoholberusning eller en normaldos sömnmedel.
Blir man väckt vid 4-tiden på natten tar det cirka 20 minuter att ”nyktra till”.
Outforskat område
Konstigt nog har ingen undersökt effekterna av detta på patientsäkerheten och inte heller på läkares hälsa. Indikationer finns nu att anestesiologer dör tidigare än läkare i andra specialiteter.
Skall man nödvändigtvis arbeta nattetid skall erfarenhetsmässigt arbetspassen vara få i rad, förskjutas medsols och starta senare dag för dag.
Minst 11 timmars vilotid behövs per dygn vilket sammanfaller med EU:s arbetstidsdirektiv men hur lång återhämtningsperiod som krävs varierar mycket med ålder och en äldre läkare behöver väsentligen längre återhämtningsperiod efter en nattjour än en yngre.
När det gäller arbetspassens längd verkar arbetspass upp till 12 timmar inte ha några negativa effekter för grupper med lätt, självstyrt arbete med tillfälle till spontana vilopauser och strategiskt utlagda återhämtningsdygn.
Graden av inflytande över det egna arbetet påverkar kraftigt inställningen till arbetstiderna och arbetssituationen i sin helhet.
Professor Åkerstedt som anser sjukvården vara klart ”underbeforskad” efterlyser vidare forskning såsom prospektiva studier kring hälsomässiga konsekvenser av arbetstider och effekter av jourarbete på patientsäkerhet och läkares hälsa.
Det finns en stark trend i samhället mot försämrade, produktionsanpassade arbetstider och arbetstagare tenderar att välja sämre arbetstider för att få bättre ledigheter.
Vad gör läkarna?
Till sist visade Anders Anell från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, vad läkarna gör!
Läkarresurser är begränsade och kostsamma. Läkarna kostar 20 miljarder kronor och kunde man frigöra 2 procent av läkararbetstiden skulle det motsvara ett tillskott på 500 nya läkare.
IHE ( Institutet för Hälsa och Ekonomi ) gjorde förra året en kartläggning av 328 läkares arbetstidsfördelning inom specialiteterna allmänmedicin, kirurgi, intermedicin och radiologi.
En tidsstudie visade att läkarna de senaste fem åren lägger mer tid på medicinsk och administrativ dokumentation och mindre tid på direkt patientarbete, utbildning och forskning.
En kompletterande enkät talade om att 50-65 procent av läkarna ofta eller ganska ofta arbetar under oacceptabel tidspress och har aldrig eller sällan möjlighet att arbeta ostört. Trots denna tidspress och otillfredsställande arbetssituation uppger en majoritet av dem som svarat att de finner arbetet som läkare intellektuellt stimulerande och meningsfullt.