Nyhetsarkiv

”Reptilhjärnan styr många av sjukvårdens beslut”

Det menar Katarina Gospic, läkare, fysiolog och hjärnforskare som på heltid ägnar sig åt att föra ut kunskap om hur vi skapar miljöer som underlättar för människor att hålla sig friska och jobba smart.

Trots sin läkarutbildning har Katarina Gospic valt att inte arbeta i sjukvården. Istället har hon startat konsultföretaget Brainbow Labs och arbetar med företag och organisationer som vill jobba smartare ur ett vetenskapligt perspektiv.

– Jag känner att genom att föra ut kunskap om hur kroppen och hjärnan fungerar och vad man kan göra för att främja prestation, hälsa och välmående så kan jag påverka sjukvården och samhället, säger hon.

Efter att ha tillägnat sig tre olika utbildningar som läkare, fysiolog och disputerat på vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut, vill hon nu koppla samman dessa kunskaper för att fylla en viktig kunskapslucka i dagens samhälle.

– Det är kanske inte lätt för en politiker att veta att hos alla däggdjur finns en inre klocka, en kärna av nervceller i ett avgränsat litet område i främre delen av hjärnan. Utifrån den kärnan styrs dygnsrytmen, där koordineras alla enzymer som ser till att kroppen jobbar i takt och gör vad den ska vid rätt tillfälle. När den sätts ur spel kan vi bli sjuka.

Katarina Gospic menar att det egentligen handlar om att föra ut basal kunskap om vårt behov av ett regelbundet liv, att äta, träna sova i lagom mängd i rätt tid, goda sociala kontakter och mycket kärlek. Det är det som håller människor friska.

Få sjukdomar kan skyllas på våra gener

– Bara några få procent av de sjukdomar vi har i dag kan vi skylla på våra gener. Alla andra sjukdomar kan vi undvika genom att förändra vårt sätt att leva, menar hon. Hon förklarar att varje gen kan uttryckas på 2000 sätt och med tanke på att vi har 20 000 gener så finns det stora möjligheter till förbättring.

Idag ställer vi frågan hur vi ska få mer resurser till sjukvården. Det är fel fråga, säger hon.

– Vi borde istället fråga oss hur vi ger friskvård. Om vi tillämpar den vetenskapliga kunskap vi har i dag skulle en stor del av patienterna försvinna från sjukvården och vi skulle kunna ägna oss åt de som har haft otur med sina gener, säger hon.

Att exempelvis bara ge en deprimerad patient läkemedel och hoppas att det löser problemet är ett arbetssätt som gör att patienter kommer att återkomma gång på gång och till slut är så kallade hopplösa fall.

Se på livsstilen

Hon betonar att hon inte ogillar läkemedel, men menar att vi redan från början också borde titta på patientens livsstil och arbetssituation för att öka möjligheten att bota depressionen.

Det är också ofattbart, anser hon, att sjukvården i dag inte använder den kunskap som finns om placeboeffekten som är vetenskapligt belagd, det är dessutom till glädje både för patienterna och för personalen.

– Att ägna en halvtimme åt att samtala med patienten kanske verkar larvigt och ineffektivt om man inte har kunskap om hur det påverkar patienten. Placeboeffekten är otroligt kraftfull, vanligtvis mellan 50-60 procent. Men i extrema fall har man vid Harvard rapporterat om 85-procentiga effekter.

God spiral

Att göra gott för någon annan person ökar välbefinnande och hälsa hos dem som jobbar i sjukvården. Det blir en god spiral som påverkar hela arbetsmiljön.

– Det är sorgligt att man inte tar tillvara alla godhjärtade människor och den kompetens som finns bland de anställda.

Sjukvården har blivit för mycket produktion där man bara ägnar sig åt en kroppsdel i taget.

Man konstaterar ett fel och sätter in en åtgärd, men har knappt tid för någon mänsklig kontakt. Samtidigt vet vi att kontinuitet och mänsklig kontakt är av största vikt för att främja hälsa hos både patienter och personal.

Vården inte anpassad för äldre

Trots att en stor del av patienterna är äldre är vården inte anpassad för dem. Många olika korta möten med många olika människor och snabba beslut gör att de har svårt att hänga med och delta i egna beslut. Detta trots att vi vet att patienter som är delaktiga i beslut om sin vård mår betydligt bättre än de som inte gör det.

Att jobba så långsiktigt som möjligt och att ge tid till patienterna är de enkla, men samtidigt så svåra råd hon vill ge till sjukvården i dag.

Men hon betonar att sjukvården inte kan ta hela ansvaret. Problemet är politiskt och organisatoriskt och förändringarna måste komma i hela samhället.

Minimera stressfällor

Vi måste minimera de stressfällor som finns och som ligger bakom en stor del av sjukligheten ibland annat hjärt/kärlsjukdomar, betonar hon.

Hon vill också ge människor möjlighet att vistas i tysta miljöer. Ljudföroreningar finns överallt i samhället och ökar på stressen. Många storstadsbor vet knappt hur tystnaden låter. Redan på förskolan förekommer för höga ljudnivåer och vi använder ljud i form av musik för att stänga ute andra ljud.

Ljudstress

För mycket ljud gör att frontalloben fokuserar på att stänga ute det störande ljudet och inte klarar av att ägna sig åt exempelvis problemlösningar i skolarbetet eller på arbetsplatsen. Det gör oss som individer stressade och mindre effektiva.

En förändring av sjukvården till friskvård menar hon kräver ett övergripande samarbete mellan många olika aktörer i samhället. Tyvärr motarbetas sådana initiativ av hjärnan. Reptilhjärnan vill se snabba beslut och motarbetar stora långsiktiga förändringar. Den uppmuntrar oss dessutom att undvika ”jobbiga” lösningar och att ta tag i problem från grunden eftersom det inducerar obehag.

– Detta innebär även att de ledare i sjukvården och i samhället som försöker genomföra förändringar automatiskt kan komma att bli ogillade, på kort sikt, då de föreslår förändringar som innebär ansträngningar och ett visst obehag, även om det innebär en bättre sjukvård på lång sikt, säger Katarina Gospic.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera