”Rent lotteri hur de nya läkemedlen fungerar”
Det säger Roger Henriksson professor i experimentell onkologi och chef för Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.
Under många år har läkemedelsindustrin och akademin talat om de nya individanpassade cancerläkemedlen. Men ännu har man inte riktigt lyckats leva upp till våra stora förväntningar, menar Roger Henriksson (bilden).
Han konstaterar att det sker både en över- och underanvändning av de nya cancerläkemedlen, mycket på grund av osäkerheten för vilka patienter de nya läkemedlen är verksamma. Den stora utmaningen för läkemedelsindustrin, menar han, är att skräddarsy läkemedel med större precision än i dag. Först då blir det riktigt användbara.
Mer jämlik sjukvård
Roger Henriksson hoppas att en gemensam läkemedelsgrupp för alla landsting ska göra att patienterna i hela Sverige snabbare ska få tillgång till de läkemedel som godkänns och dessutom bidra till en mer rättvis och jämlik sjukvård.
– Att alla cancerpatienter inte får tillgång till nya mediciner är inte bara en fråga om ekonomi utan handlar lika mycket om att undvika en onödig behandling och onödigt lidande för många patienter. Men för att vi ska kunna göra det valet måste vi veta för vilka de är verksamma, säger Roger Henriksson.
Han pekar på att flera nya läkemedel mot t ex prostatacancer och mot malignt melanom tillhör gruppen läkemedel där markörer saknas.
– Det blir rena lotteriet, vi kan inte ge dem till alla patienter och hoppas att de ska ge effekt, säger Roger Henriksson.
Inte tillräckligt bra markörer
Han betonar dock att det finns några läkemedel där man mer eller mindre säkert vet för vilka patienter de fungerar. Det gäller exempelvis antiöstrogen, som funnits länge på marknaden. Där kan man plocka ut de bröstcancerpatienter som uttrycker östrogenreceptorer. Det gäller också det nya läkemedlet Herceptin vid bröstcancer, Glivec vid leukemi och Zelboraf vid malignt melanom.
– Där kan vi plocka bort stora grupper av patienter som inte ska ha dessa mediciner. Men de har ändå inte tillräckligt bra markörer. Bara hälften av patienterna med markör för Herceptin svarar exempelvis på behandlingen, berättar Roger Henriksson.
Lågprisalternativet acetylsalicylsyra i lågdos som en möjlig räddare mot död i cancer menar han inte är tillräckligt utrett ännu. Visserligen finns det studier som kan tala för att acetylsalicylsyra i lågdos minskar risken att drabbas av cancer och att de kan bidra till en bättre behandlingseffekt. Men studierna har inte haft tillräckligt hög kvalitet menar Roger Henriksson. Han betonar också att det inte heller här kan bli fråga om någon massbehandling.
– Den målmolekyl som acetylsalicylsyra verkar på finns inte i alla tumörceller, vilka kan man ännu inte se av de studier som gjorts, säger han.
Egentligen tycker han att läkemedel fått för mycket fokus i förhållande till all annan cancerbehandling som strålbehandling, kirurgi och omvårdnad.
Roger Henriksson pekar också på att livsstilen, motion och lagom mycket mat och att undvika rökning inte bara är viktig för att undvika cancer.
– En optimal livsstil efter att man drabbats av cancer påverkar också utgången av behandlingen, konstaterar Roger Henriksson.
