När är det jag som enskild medarbetare som måste göra en polisanmälan och när ligger detta på arbetsgivaren? Och om jag gör en polisanmälan – kommer mina personuppgifter bli kända för den jag anmäler då? Sjukhusläkaren frågade en regionjurist och en säkerhetsstrateg om vad som gäller.

• 27 februari 2023
• 0
• AV: Malin Gavelin

Sjukhusläkaren bad Paul Yifter Svensson, regionjurist i Region Skåne, att reda ut några vanliga frågor på temat hot och våld. Fråga 6 och 7 har besvarats av Marie Jensen, säkerhetsstrateg på Skånes universitetssjukhus.

1. Vad krävs för att det ska räknas som att jag som läkare har utsatts för ett regelrätt hot av en patient? 

– För att det rent rättsligt ska räknas som att en läkare eller någon annan person har utsatts för ett hot måste rekvisiten i 4 kap. 5 § brottsbalken vara uppfyllda. Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot. Så för att det enligt brottsbalken ska räknas som olaga hot krävs alltså att man blir hotad med att bli utsatt för en brottslig gärning, till exempel misshandel, och att detta är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för till exempel den hotades egen säkerhet. / Paul Yifter Svensson

2. Om jag blir utsatt för hot eller våld när jag som läkare är helt ensam med en patient – hur bevisar jag det i efterhand? 

– För att någon ska bli fälld för ett brott krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att man begått den brottsliga gärningen. Förenklat innebär detta att det i praktiken inte skulle ha kunnat gå till på något annat sätt än det åklagaren gör gällande. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering. Detta innebär att man får lägga fram vilka bevis man vill och domstolen är fri att värdera dessa. När ord står mot ord brukar det vara ett besvärligare utgångsläge än när det finns till exempel teknisk bevisning. Med det sagt innebär det inte att det är omöjligt att någon kan bli fälld för ett brott när ord står mot ord, utan då får domstolen värdera parternas utsagor och beakta annan stödbevisning som eventuellt finns. / Paul Yifter Svensson

3. När kan det bli tal om hot eller våld mot tjänsteman när målsägande är en läkare? 

– Våld och hot mot tjänsteman regleras i 17 kap.1 § brottsbalken och innebär att någon med hot eller våld förgriper sig på en tjänsteman i dennes myndighetsutövning eller för att tvinga tjänstemannen till eller hindra tjänstemannen från en åtgärd i myndighetsutövningen eller för att hämnas för en sådan åtgärd. Med myndighetsutövning menas myndigheternas yttersta maktbefogenheter, till exempel när myndigheter fattar gynnande eller ingripande beslut mot enskilda. Brottet kan alltså inte bli aktuellt bara för att ett hot riktas mot en tjänsteman. Däremot om en läkare i sin tjänst sysslar med myndighetsutövning, till exempel fattar något ingripande beslut i psykiatrin eller enligt smittskyddslagen och hotet har att göra med denna myndighetsutövning – då skulle en person kunna straffas för brottet våld eller hot mot tjänsteman även mot en läkare. / Paul Yifter Svensson 

4. Om jag gör en polisanmälan – kommer mina personuppgifter bli kända för den jag anmäler då? 

– En polisanmälan är en allmän handling när den inkommer eller upprättas hos Polismyndigheten, den kan dock under vissa förutsättningar omfattas av sekretess om någon skulle begära ut den. Här görs en prövning i varje enskilt fall huruvida sekretess föreligger eller inte. För det fall en polisanmälan leder till en förundersökning och det finns en person som är skäligen misstänkt för brott kommer personen få reda på detta då polisen är skyldig att underrätta personen om misstanken. / Paul Yifter Svensson

5. Om min anmälan leder till en rättegång – blir mina personuppgifter kända för allmänheten då?

– Om det går så långt att en person åtalas för ett brott är huvudregeln att offentlighet gäller vid rättegången. Det finns under vissa förutsättningar möjlighet för domstolen att sekretessbelägga målsägandens identitet, men detta gäller främst vid sexualbrott. Om en läkare i tjänsten skulle bli utsatt för våld eller hot får man räkna med att uppgifter om läkaren blir offentliga i samband med att åtal väcks. / Paul Yifter Svensson 

6. Är det jag som enskild som måste göra en polisanmälan eller kan jag få hjälp av arbetsgivaren? 

– En polisanmälan kan g̈öras av vem som helst. Företrädesvis är det den enskilde medarbetare som gör polisanm̈älan, då det  ä̈r denna som har bäst information om incidenten. Närmaste chef ska vara ett sẗöd f̈ör medarbetaren vid anm̈älan och finnas tillgänglig under processen. Vid brott som riktas mot verksamheten är det chefen som anmäler. Varje chef och medarbetare avg̈ör sj̈älv utifr̊ån omständigheterna i fallet om polisanmälan g̈örs via telefon eller besök på̊ en polisstation. / Marie Jensen 

7. Vad är viktigt att tänka på om jag väljer att göra en polisanmälan om hot eller våld mot mig i tjänsten?

– Börja alltid med att gå till din chef som har ett arbetsmiljöansvar. Denne ska alltid vara ett stöd för dig. Skriv ner det du utsatts för så detaljerat som möjligt. Vad som hände men även hur du uppfattade situationen och hur du mår efteråt. / Marie Jensen