Regionen anser sig följa rådande trender
Att Region Västerbotten har valt öppna kontorslandskap som lösning för läkarnas administrativa arbetsplatser beror på att man helt enkelt följer de nationella rekommendationerna och trenderna i samband med om- och nybyggnationer. Det menar HR-direktören Kia Ronnhed.
”Då vårdverksamheter utvecklas och förändras i snabb takt är en målsättning för oss att uppnå så generella och flexibla lokalmiljöer som möjligt. Inom läkargruppen har möjligheten till digital dokumentation medfört förändrade arbetssätt samt ökad möjlighet till samnyttjande av just administrativa expeditionsmiljöer”, skriver Kia Ronnhed i ett mejl till Sjukhusläkaren.
Att det hela skulle resultera i en stressig och stökig arbetsmiljö för läkarna är en diskussion hon känner igen, men detta går att komma tillrätta med genom dialog inom arbetsgruppen, anser hon.
”Upplevelsen av ”stökig miljö” är något som flera arbetsgrupper kan lyfta när man arbetar i kontorslandskap. Här behöver chefer och medarbetare tillsammans jobba med vilka spelregler som ska gälla, till exempel vilka beteende ska vi främja för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt där denna upplevelse minskar.”
Några hinder för att sekretessen ska kunna bibehållas i kontorslandskapen ser hon inte alls.
”Gällande sekretess så gäller för alla som arbetar i administrativa miljöer att anpassa de arbetsuppgifter man gör i det öppna landskapet, vilka uppgifter kräver att man är i enskilt rum och vilka uppgifter kan hanteras där man är omgiven av kollegor. De tysta rummen kompletterar behov där enskilda samtal eller gruppdiskussioner ska göras.”
Utifrån den information Kia Ronnhed har fått så är nyttjandegraden av de tysta rummen vid mätning dessutom relativt låg.
”Däremot kan upplevelsen vara annorlunda”, skriver hon.
Här behöver chefer och medarbetare tillsammans jobba med vilka spelregler som ska gälla Kia Ronnhed, HR-direktör Region Västerbotten
Vilka är de stora fördelarna med öppna kontorslandskap enligt dig?
”Fördelar är att ha nära kontakt med sina kollegor och ger möjlighet att interagera med varandra. Upplevelsen av gemenskap i arbetsgrupp/med kollegor kan också bli större då inga stängda dörrar finns.”
Varför har ni i Region Västerbotten valt denna lösning som standard för läkarnas administrativa arbetsplatser?
”Vi följer i huvudsak nationella rekommendationer och trender i samband med om- och nybyggnationer. Vissa lokala anpassningar kan självklart behöva genomföras.”
De fackliga representanterna upplever att man involveras alldeles för sent i processen i samband med utformningen av lokalerna vid ny- och ombyggnationer. Hur kommer det sig?
”I våra rutiner för lokalförsörjning finns beskrivet gällande delaktighet för fackliga och medarbetare. Redan när fastighetsprojekt startar upp ska en arbetsgrupp från verksamheten delta i fortsatt planering tillsammans med fastighetsavdelningen. Berörd verksamheten ansvarar för den interna informationen och dialogen i samband med till exempel APT eller andra interna möten. Här deltar också fackliga representanter. Att fackliga i detta fall upplever att de involveras sent kan jag i sak inte svara på men ovan beskrivning ska gälla när förändringar sker”
Jag saknar närmare beskrivning av ”nationella rekommendationer” som Ronnhed hänvisar till. Är det Program för teknisk standard (PTS), eller något annat?
Jag har försörjt mig som företagsläkare flera år och exponerats för landskap. I den funktionen har jag ofta berömt HR och ledning för att införa landskap, eftersom det ger ett så kraftfullt patientmässigt och ekonomiskt tillskott till FHV som sysslar med stressrehabilitering. Ur egen arbetsmiljösynvinkel skulle jag vägra att sitta i landskap eftersom det är vansinnigt, både ur sekretesshänseende och arbetsmiljöhänseende. Alla vill vara kreativa och låtsas att man jobbar på Google, men de flesta gör ju inte det 🙂