Region Skåne lägger ned akutbilarna
– I början fanns det en oro och rädsla att internmedicin skulle bli marginaliserad i den akuta processen. Man trodde inte heller att akutläkare skulle ha kompetensen att lösa problemen. Men i dag har vi ett nära samarbete och vi utvecklar tillsammans olika rutiner och riktlinjer för hur vi ska ta hand om patienten från det akuta skedet och vidare i vårdprocessen. På så sätt kan vi förebygga revirstrider. Vi räknar med att det även i fortsättningen kommer att behövas en 50- procentig insats från internmedicin på akuten, säger Gassan Darwiche.
Han tror på idén med akutläkare och han önskar att akutsjukvård blir en basspecialitet i framtiden.
– Jag tror att det är viktigt för akutläkarnas identitet.
Christian Engvall är en av sju ST-läkare i akutsjukvård på akutmottagningen. Han har valt anestesiologi som basspecialitet och går nu en integrerad utbildning.
– Jag har möjlighet att bredda utbildningen nu när den är integrerad och jag slipper vara borta från akuten alltför länge. I dag växlar jag mellan tre månader på akuten och sedan tre månaders randning inom min basspecialitet, säger Christian Engvall.
Han tycker att det är bra att UMAS har valt att satsa på flera olika basspecialiteter i akutläkarsatsningen.
– Det blir bättre korridorkonsultationer om det finns flera olika basspecialister representerade. Får vi in en patient med en höft som är ur led, kan jag söva patienten direkt. Det kan inte en specialist i internmedicin göra, säger Christian Engvall.
Var sjätte vecka arbetar han prehospitalt i en av regionens fyra akutläkarbilar. Christian Engvall upplever att akutläkarrollen både fördjupas och förstärks av den prehospitala erfarenheten.
– Vi får stor förståelse för hela vårdförloppet och vi får också möjlighet att lära oss teamarbete. Vi kan hjälpa till med bedömningar i ett tidigt skede och stötta ambulanspersonalen redan innan patienten når sjukhuset. Vi ställs också inför en rad etiska ställningstaganden. Om vi till exempel blir larmade av ambulansen till ett sjukhem där en gammal människa är i behov av vård kanske det är värdigare att ge vård på plats än att köra in en skör och bräcklig människa till akuten. Det finns både etiska och ekonomiska vinster med att låta akutläkare medverka i den prehospitala processen, säger Christian Engvall.
I somras fattade Region Skåne beslut om att lägga ned de fyra akutbilarna. Driftskostnaden är 40 miljoner kronor, en ringa summa med tanke på Region Skånes totala budget på 24,5 miljarder, menar Jonas Gromark, specialistläkare i internmedicin och lungmedicin och blivande akutsjukvårdsspecialist vid akutmottagningen på UMAS.
– Beslutet är ofattbart och innebär att vi förlorar bryggan till sjukhuset. Vi har ett mycket väl fungerande system och det prehospitala perspektivet finns med i akutläkarkonceptet. I de stora patientgrupperna är det svårt att göra en riktig bedömning och starta rätt process. Utan tränade akutläkare i akutbilarna finns ingen som kan utföra den arbetsuppgiften, säger Jonas Gromark.
Det finns flera skäl till varför akutbilen behövs menar han; en ökad läkarnärvaro prehospitalt utanför sjukhus har visat sig minska dödligheten och sjukligheten för de akut sjuka.
En ökad specialisering av akutuppdraget på de respektive sjukhusen i Region Skåne ställer ökade krav på ambulanssjukvården att köra patienten till rätt vårdnivå. Läkare förväntas också vara kunniga och tränade i samband med en större olycka. Om akutbilen läggs ned försvinner den prehospitala kompetensen bland akutläkarna, menar Jonas Gromark.
– Flera storstäder i Norden som Köpenhamn, Helsingfors och Oslo har en väl utbyggd akutbilsverksamhet med fokus på akuta uppdrag. Det här beslutet innebär att Region Skåne tar ett steg tillbaka i utvecklingen av en effektiv akutsjukvård, säger Jonas Gromark.
