Anna och Cecilia är överläkare och har arbetat med projektet Skånes digitala vårdsystem och anpassningen av det amerikanska journalsystemet Millennium till svensk sjukvård. De har larmat om allvarliga patientsäkerhetsrisker och brister i funktionalitet utan att få gehör. Av rädsla för repressalier vill de inte framträda med sina riktiga namn.

• 20 september 2023
• 10
• AV: Eva Nordin

Anna och Cecilia möter upp på en mottagning vid Lunds universitetssjukhus för att berätta om sina erfarenheter. De har tidigare inte träffats, men har bägge erfarenheter och djupa kunskaper om upphandlingen och införandet av ett nytt vårdinformationssystem i Region Skåne.

Anna och Cecilia har ställt som villkor för intervjun att inte behöva framträda med sina riktiga namn.

– Vi vill ha kvar våra tjänster. Det råder en tystnadskultur inom SDV-projektet och vi har bägge blivit ansatta av chefer och projektledning, säger Anna, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

En kort bakgrund; för cirka sju år sedan startade regionen upphandlingen av ett nytt vårdinformationssystem. Det blev till slut det USA-ägda bolaget Cerner (som nu är uppköpt av Oracle) som 2017 vann upphandlingen.

– Jag anser att Region Skåne köpt grisen i säcken, ansvariga förstod inte vad de upphandlade och det är oprofessionellt utfört. Jag har lagt åtskilliga veckor på att granska upphandlingen. Det är uppseendeväckande att den saknar viktiga ska-krav, bland annat när det gäller att skapa användarvänliga och säkra läkemedelsordinationer. I stället präglas många av kriterierna av luddiga kan- och bör-krav, vilka ska ses som önskemål snarare än obligatoriska krav. Det är en skandal att regionen investerar så många miljarder utan en ordentlig kravställan på leverantören.

Anna blev tidigt utsedd av sin chef att ingå i en specifik arbetsgrupp inom projektet Skånes digitala vårdsystem (SDV). Flera hundra medarbetare, varav cirka 50 läkare, har arbetat hel- eller deltid i flera år med projektet, där även det nya huvudjournalsystemet Millennium ingår.

– Det handlar om ofattbart mycket tid där läkare, sjuksköterskor, undersköterskor har lämnat sina kliniker för att delta i ett utvecklingsarbete, tid som tagits från patienterna.  Vi var alla förväntansfulla till en början för vi såg verkligen det nödvändiga i att få ett bättre journalsystem än Melior som vi har idag.

Många läkare och även sjuksköterskor lämnade projektet för att de helt enkelt gick in i väggen eller för att de inte längre kunde stå upp för projektet Anna, överläkare och projektmedarbetare

Anna tackade ja till uppdraget. Hon ville vara med i utvecklingen av ett mer modernt, användarvänligt och funktionellt journalsystem.

– Med Millennium utlovades guld och gröna skogar. Men trots att det gått flera år av utvecklingsarbete är det är ett högst omoget system med amerikanska standards som är svåra att översätta till svenska förhållanden. Det finns stora skillnader mellan svensk och amerikansk sjukvård. Både hos den skånska regionledningen och den amerikanska leverantören fanns en stor naivitet om komplexiteten och svårigheterna.

Anna menar att Millennium i första hand är ett debiteringssystem för amerikansk sjukvård.

– För oss innebär det nya arbetssättet ett stort merarbete när vi tvingas dokumentera saker som i dagens sjukvård flyter smidigt genom klinikspecifika rutiner och PM.

Dessutom, både Cerner och Region Skåne tycks ha underskattat juridiken, menar Anna. Sverige skiljer sig åt från många andra länder med en mycket skarpare patientdatalag och integritetsskyddslagstiftning. Det har ställt till det och orsakat kraftiga förseningar.

Anna menar att hon var långt ifrån ensam att uppmärksamma och påtala allvarliga brister och risker.

– Många läkare och även sjuksköterskor lämnade projektet för att de helt enkelt gick in i väggen eller för att de inte längre kunde stå upp för projektet. Millennium tvingar läkaren till mycket onödig dokumentation, dubbeldokumentation samt innehåller patientsäkerhetsrisker vid bland annat läkemedelsordinationer. I detta läge då sjukvården präglas av svår personalbrist kan vi inte införa ett svårarbetat, icke-översiktligt, patientfarligt samt omoget system i skånsk sjukvård.

Anna har nu lämnat projektet och återgått i klinisk tjänst. Hon menar att hon omöjligt kunde vara kvar i projektet.

– Det sätt jag blev motarbetad i mitt säkerhetsarbete under SDV-projektets gång innebär att jag inte kan vara öppen med kritik utan att riskera personliga konsekvenser. När jag under projektet försökte upplysa om allvarliga säkerhetsrisker med Millennium förekom personliga påhopp och jag blev ofta förminskad av överordnade. Ibland svarade ledningen även med desinformation om att risker och brister inte alls förelåg, förmodligen för att skapa lugn uppåt i SDV- och regionledningen. Ibland bortsåg den från kritiken helt utan förklaring.

Annas kollega Cecilia är även hon överläkare och har varit med från början och arbetar fortfarande kvar i projektet.

– Vi är många läkare som slagit knut på oss själva för att försöka förklara för amerikanska konsulter om våra behov och hur svensk sjukvård fungerar.

Cerner Oracle är ett globalt företag och Millennium finns i 28 länder.
Det har varit svårt och ibland nästan omöjligt, menar Cecilia, att få gehör för nödvändiga ändringar eller justeringar i funktionalitet som arbetsgruppen påtalat.

– Svaret blev ofta att det inte går på grund av att systemet är hårdkodat i USA. För att överhuvudtaget kunna göra ändringar krävdes i regel att vi gjorde en anmälan på engelska och påtalade patientsäkerhetsrisker. Då kunde anmälan tas upp i projektledningen och sedan skickas vidare till ledningen för Cerner i USA. Om det inte fanns ett globalt intresse var det svårt att få igenom våra krav och önskemål. Det kostade Cerner alldeles för mycket att skapa speciallösningar för Sverige, säger Cecilia.

Det som inte bedömts vara i strid med svensk lag eller överhängande patientsäkerhetsrisker, kommer man att tvingas leva med framgent, trots att det vare sig är användarvänligt eller funktionellt, menar Cecilia

– När de amerikanska konsulterna kom över till oss blev de alldeles paffa. De reagerade bland annat över att det inte fanns kliniska farmaceuter på vår klinik. Vår tradition är att läkare ordinerar läkemedel och sedan tar sjuksköterskor vid. Men i Millenium har sjuksköterskan ingen självständig roll och passar inte riktigt in i systemet, det är kliniska farmaceuter som ska vara länken mellan läkare och patient. Våra sjuksköterskors kompetens nedvärderas och läkare får en ökad arbetsbörda eftersom läkemedelsordinationerna ska regleras på detaljnivå.

Vi är fast i ett omoget system och vi är många som är djupt oroliga över hur det kommer att gå Cecilia, överläkare och projektmedarbetare

Cecilia är en av många som reagerat på att Millennium inte kan läsa in aktuell läkemedelsdatabas, vilket innebär att alla justeringar som rör mediciner som tillkommer, bortfaller eller uppdateras måste skötas manuellt. Att ordinera läkemedel ”från början” är både tidskrävande och det är svårt att få det rätt, menar Cecilia.

– Region Skåne har därför behövt skapa tusentals läkemedelsmallar, vilket i sig gör det svårt att hitta rätt bland alla alternativ. Risken att välja fel blir därför stor. Systemet räknar också fel varje gång en läkare ska ordinera läkemedel som ska spädas och ges som infusioner. Vi läkare tvingas ändå signera den felaktiga ordinationen då felen inte går att rätta till i läkarvyn. Därefter tar ett annat system över och korrigerar i den vy sköterskan ser. Det är pinsamt för Region Skåne och inte förenligt med vår läkarlegitimation att vi ska tvingas signera en felaktig ordination. Vem bär ansvaret om det blir fel?

Det är också svårt att få rätt information för att kunna ta ett välgrundat beslut om korrekt behandling. Läkemedlen presenteras som en lista över beställda läkemedel ”här och nu”.

– Du måste klicka dig fram i systemet och gå in på olika ställen för att se vad som är ordinerat och vad som faktiskt är givet. I dag har vi det samlat på ett och samma ställe där vi också kan se läkemedelslistan över tid. I Millennium måste du öppna ett nytt fönster för att kunna se bakåt i tiden och då bara två dygn åt gången. Behöver du sortera i kategorier som ATC-koder måste du också öppna ett nytt fönster. Då kan man se läkemedlen sorterade efter amerikansk praxis, men bara en kategori i taget. Dessa problem har varit kända i åtminstone fem år, men väsentliga delar har ännu inte lyckats lösas.

De amerikanska konsulterna reagerade även över den viktiga roll som medicinska sekreterare har i svensk sjukvård, menar Cecilia.

– De finns inte på samma sätt i det amerikanska systemet. För oss är de oumbärliga och en guldresurs som vi har slagits för. Deras arbete ska nu till stor del ersättas med andra professioners självservice. Det är ineffektivt och ett undernyttjande av både läkares och sekreterares kompetens

När Millennium införs kommer även journalföring och annan dokumentation att göras på annat sätt än idag. Dokumentationen ska göras i realtid av läkare i nära anslutning till ett vårdmöte. Det gäller även kommande insatser som beställningar, remisser och beslut om fortsatta behandlingar.

– Det kommer att påverka både mottagnings- och slutenvårdsarbetet. Det finns en myriad av exempel där vi idag har inarbetade rutiner och PM som fungerar utmärkt, men som vi nu måste dokumentera ned i minsta detalj. Vi ser Millennium som en enda stor orderkatalog för beställningar via standardiserade mallar. Dokumentation i löpande text kommer till stor del att ersättas av ifyllande av formulär. För oss läkare innebär det helt klart en ökad administrativ börda och mindre tid för patienter.

Även Cecilia, som lagt ned år av arbete med att försöka anpassa Millennium till läkares behov, har känt sig både ensam och ifrågasatt när hon framfört kritik i syfte att skapa förbättringar.

– Många av de förslag till förbättringar av de brister som vi har påpekat har dessutom varit ett spel för gallerierna. Vi är fast i ett omoget system och vi är många som är djupt oroliga över hur det kommer att gå. Eftersom jag vill stanna kvar i projektet och försöka fortsätta påverka så gott det går, kan jag inte gå ut med mitt namn. Det är för riskabelt.