Region Dalarna vill motverka läkarbristen – satsar på utländska specialistläkare

– Vi ser ett stort intresse och engagemang för den här gruppen bland vårdens chefer. Vi har redan idag kompetensbrist och vi kommer inte att klara bemanningen i vården utan fler specialistläkare. Med projektet hoppas vi kunna underlätta vägen mot svensk läkarlegitimation och förbättra integrationen för dessa läkare och deras familjer, och att de på sikt vill stanna kvar i Region Dalarna, säger Janna Sporre Gyll, projektledare för EU-projektet Med3Comp.

Hon möter många berättelser som handlar om läkare och deras familjers förtvivlade försök att etablera sig i Sverige.

– Vi har erfarna specialister från tredjeland som jobbat många år, men som inte hittar sin väg i Sverige. Många är förtvivlade och uppgivna. Vissa har flytt från länder i krig och diktaturer och är livrädda att tvingas återvända. Ovissheten väcker så mycket stress och ångestliknande tillstånd. Med projektet vill försöka förbättra processen för den här gruppen och hjälpa dem att nå fram till svensk läkarlegitimation.

Den här läkargruppen är ovärderlig för vår kompetensförsörjningJanna Sporre Gyll, projektledare för EU-projektet Med3Comp

Ansökningarna till projektet, som startade i början av 2025, har börjat strömma in och det pågår ett intensivt rekryteringsarbete. Målgruppen är läkare med legitimation från ett land utanför EU/EES.

– Det är en heterogen grupp med olika förutsättningar. Därför är projektet ganska brett och öppet för läkare som till exempel klarat det teoretiska kunskapsprovet, men som väntar på att få göra det praktiska provet eller praktisk tjänstgöring. Men vi har också valt att in läkare som inte kommit lika långt, vissa väntar på att göra kunskapsprovet senare i höst, andra på klartecken från Socialstyrelsen att påbörja legitimationsprocessen, säger Janna Sporre-Gyll.

För att öka dessa läkares chans till svensk legitimation och snabbare sysselsättning erbjuder projektet utbildningsprogram i svenska språket, samhällsorientering samt praktisk tjänstgöring inom regionen.

– Vi stöttar även familjen, medföljande partner och barn, för att de ska integreras och trivas i regionen. Även de får delta i svensk undervisning och lära sig om det svenska samhället. För barnen erbjuder vi olika fritidsaktiviteter. Vi vet från studier att om inte hela familjen trivs och mår bra, är risken överhängande att de flyttar vidare.

Projektet som pågår i tre år finansieras i huvudsak av EU-fonden AFMIF (Asyl- migrations- och integrationsfonden) och av Region Dalarna. Totalt uppgår finansieringen till nära 16 miljoner.

– Projektet betalar bland annat delar av verksamheternas handledarkostnader för läkarnas praktiska tjänstgöring. Vi finansierar också språklärare som erbjuder svenskundervisning, både på plats i Dalarna och på distans.

I styrgruppen för projektet finns representanter från Länsstyrelsen, Falu kommun, Region Dalarna, chefer i sjukvården samt läkare med egen erfarenhet av att genomgå processen till svensk legitimation och som upplevt många av de hinder som finns på vägen till att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det finns många eldsjälar i projektet. Och sjukvårdens ledare har visat stort intresse, menar Janna Sporre-Gyll.

– Den här läkargruppen är ovärderlig för vår kompetensförsörjning. Vissa tycker kanske att det är enklare att rekrytera läkare från EU-länder, kostnaderna är mycket lägre och de kulturella utmaningarna färre. Men vi behöver all kompetens vi kan få. Och de extra kostnader det innebär att hjälpa läkare från tredjeland till jobb, är förhållandevis låga. Kostnaderna måste ställas i relation till utgifter för hyrbemanning och läkare som går in i väggen på grund av för hög arbetsbelastning, säger