Nyhetsarkiv

Regeringens utredare vill stärka den kliniska forskningen med nationella satsningar och nya tjänster

I mitten av februari presenterade Olle Stendahl den första delrapporten med en lång lista av konkreta åtgärder som ska se till att svensk klinisk forskning får en konkurrenskraftig bas inför framtiden.

I det nu presenterade åtgärdspaketet föreslås 160 nya tjänster för disputerade kliniker som är anställda inom landstinget. Tjänsterna föreslås rikta sig till såväl unga nydisputerade forskare som till mer etablerade.

Utredaren Olle Stendahl, vill att de nyinrättade tjänsterna ska tillsättas genom utlysningar i konkurrens efter kvalitetsgranskning och att varje tjänst bör innehålla 30-50 procents tid för forskning och finnas under tre-fem år.

”Tjänsteprogrammet” beräknas kosta 100 miljoner kronor.

Särskilda problemområden som psykiatri och allmänmedicin föreslås få 20 respektive 10 av de 160 tjänsterna.
Finansieringen bör huvudsakligen ske genom att staten ökar anslagen till fakulteterna, föreslår Olle Stendahl, som i rapporten framför kritik mot att värdefull kompetens inte efterfrågas av sjukvården idag.

Slöseri med resurser

Majoriteten av de nydisputerade saknar möjligheter att forska i kombination med en anställning inom hälso- och sjukvården. Att arbetsgivaren inte tar tillvara deras kompetens och engagemang är ett oerhört slöseri med resurser som måste åtgärdas, menar han.

I delrapporten föreslås en utökad satsning på universitetssjukhusen och att merparten av forskningsresurserna och tjänsterna för forskare styrs till dem.
I dag går inte tillräckligt av ALF-medlen och FoU-resurserna på ett optimalt sätt till universitetssjukhusen, menar Olle Stendahl.

Universitetssjukhusen bör också tilldelas ett större ansvar för att forskningsresultat förs ut till övrig hälso- och sjukvård, menar han.

I delrapporten betonas vikten av att förtydliga ledarskapet.
Verksamhetscheferna måste få tydligare uppdrag och mandat från ledningen för att utveckla forskningen i samverkan med universiteten. Verksamhetschefen bör även ha egen forskarmeritering och på universitetssjukhus bör det vara ett obligatorium, skriver Olle Stendahl.

Det dubbla huvudmannaskapet ett problem

Han vill i nuläget inte ta ställning till universitetssjukhusens finansiering, men konstaterar att det dubbla huvudmannaskapet är ett problem för den kliniska forskningen och att det krävs ett ökat ansvar från statens sida för att göra universitetssjukhusen till de akademiska centra för forskning, utbildning och högspecialiserad sjukvård som man eftersträvar.

Olle Stendahl vill framförallt stärka den kliniska forskningen genom nationella satsningar och uppföljningar.
Den kliniska forskningens bas är god men spetsen inte längre är lika skarp, konstaterar han i rapporten.

– De länder som hävdar sig väl inom den kliniska forskningen, och idag passerat Sverige när det gäller forskning med högt internationellt genomslag, som exempelvis Danmark, Nederländerna och Schweiz, har alla en högre grad av samordning och nationell prioritering av resurserna och ett samlat ansvar för universitetssjukhusen, konstaterar Olle Stendahl.

Som nummer två på åtgärdslistan står en nationell satsning på den kliniska forskningens infrastruktur och som nummer tre framhåller Olle Stendahl implementeringen av forskningsresultaten som enligt honom är en flaskhals som ingen tar ansvar för.

Förstärk infrastrukturen

Många satsningar är för kostnadskrävande för ett enskild landsting eller universitet. Den moderna forskningens höga krav på högteknologisk utrustning och långsiktig förvaltning av biobanker och register kräver ett ökat nationellt åtagande med betydligt ökande resurser menar Olle Stendahl, som föreslår att ”Kommittén för infrastruktur” inom Vetenskapsrådet ges ett tydligare ansvar och tillförs 100 miljoner kronor extra per år under fyra år.

Olle Stendahl vill också utöka satsningen på kvalitetsregister och kombinera dem med Socialstyrelsens hälsodataregister.
Sveriges kommuner och landsting har bedömt att det behövs ett reurstillskott på 40 miljoner kronor om året för att utveckla registren.

SKL får stöd av Olle Stendahl som menar att kostnaderna för detta bör delas lika av staten och finansiärerna och fördelas av SKL:s partssammansatta beslutsgrupp för Nationella kvalitetsregister.

Olle Stendahl vill också åstadkomma en samling av forskningsfinansiärer genom att skapa ett ”Nationellt program för implementering och innovation” där myndigheter som Vinnova, Vetenskapsrådet, Läkemedelsverket, sjukvårdshuvudmännen, akademi, stiftelser, industri och patientorganisationer samverkar.

De finansiärer som deltar ska kunna påverka programmet som ska kunna skifta tema över tiden, heter det i rapportren.
Ole Stendahl menar att minst 200 miljoner kronor bör kunna delas ut årligen och föreslår att kostnaderna delas lika mellan staten och finansiärerna.

ALF-medlens användning behöver utvärderas

Olle Stendahl föreslår att det skapas ett nationellt uppföljningssystem som utvärderar hur ALF-medlen används och att Vetenskapsrådet och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) får ansvaret för att bygga upp ett sådan system, som ska innehålla redovisningar av antal projekt, tjänster, publiceringar, disputationer, prioritetringsprocesser och hur implementeringsarbetet bedrivs och vilka effekter som kan påvisas.

Rapporterna bör ligga till grund för landstingens egna prioritereingar, men också för framtida beslut när det gäller ALF-avtalets utformning, menar Olle Stendahl, som tycker att nuvarande fördelningsprinciper är oklara och inte bygger på kvalitetsindikatorer.

Inga extrapengar föreslås utan uppföljningssystemet ska finansieras inom ramen för myndigheternas verksamhet.
Många sjukvårdshuvudmän saknar fortfarande systematiska rutiner för att mäta hur man lever upp till den lagstadgade skyldigheten att medverka i forskningen, menar Olle Stendahl och föreslår att Socialstyrelsens tillsynsansvar utökas till att omfatta även landstingens forskningsansvar.

10 nationella kliniska forskarskolor.

Olle Stendahl vill också inrätta tio nationella kliniska forskarskolor, som ska kunna samordnas med specialistutbildningen för läkare (ST). Målsättningen är att få fram 100 doktorander årligen. Kostnaden per skola beräknas till fem miljoner kronor per år.

Olle Stendahl föreslår att Vetenskapsrådet tillförs medel för att finansiera skolorna och ansvarar för utlysning och urval.
Fotnot: I mars 2009 ska hela utredningsförslaget presenteras. Olle Stendahl är professor i mikrobiologi i Linköping.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera