Nyhetsarkiv

Regeringen sparkar ALF-förhandlare

UPPDATERAD 09.41 den 19 september.

I mars 2012 utsåg regeringen professor Sigbrit Franke till förhandlare för staten. Inför ett nytt ALF-avtal gav man även professor Kjell Asplund (bilden) i uppdrag att ta fram ett underlag för hur jämförande kvalitetsutvärdering av universitetssjukvården ska gå till i framtiden.

För drygt ett år sedan presenterade utredarna ett första förslag som legat till grund för de fortsatta förhandlingarna. Processen har varit trög och kantats av samarbetssvårigheter. Och nu väljer utbildningsdepartementet att inte förnya utredarnas förordnande som löper ut vid årsskiftet. Därmed har processen havererat och staten står utan förhandlare.

– Vi är inte eniga med statssekreterare Peter Honeth om innehållet i förhandlingarna och vilka positioner staten ska inta. Vi hade kunnat fortsätta om vi hade fått förtroendet, men vi har inte fått gehör för våra synpunkter och då är det naturligt att vi lämnar vårt uppdrag, säger Kjell Asplund.

Lydnadskultur

Han beskriver ett utbildningsdepartement som präglas av en lydnadskultur och en förkvävande detaljstyrning från statssekreteraren. Kjell Asplund menar också arbetet har varit svårt på grund av motsägelsefulla besked och en svag styrning från departementets sida.

– Jag är van vid den attityd som råder på socialdepartementet där man har en mycket öppnare och mer vidsynt hållning, och där man med enkelhet kan diskutera med tjänstemännen. På utbildningsdepartementet måste allt förankras hos en enda person, statssekreteraren, och det innebär att det blir svårarbetat, säger Kjell Asplund.

När det gäller förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal har det funnits en djup oenighet kring ett flertal frågor. Tidigt i förhandlingarna var men till exempel överens om att det skulle finnas en tydlig länk mellan utbildning och forskning, och att en del av forskningsanslagen ska baseras på grundutbildningarnas storlek.

– Sedan bytte utbildningsdepartementet ståndpunkt till att det inte ska finnas en sådan länk, i all fall inte en ekonomisk. Och det har vi svårt att acceptera.

Tillbaka till historisk modell

En annan fråga handlar om transparens; fördelningen av pengar mellan landstingen ska vara begriplig och redovisas öppet. Det ska vara tydligt hur ALF-medlen används. I dag finns inte ett sådant krav. Landstingen gör egna sammanställningar internt, men det saknas en samlad redovisning av hur medlen används.

– Detta trodde jag vi länge var överens om. Nu förespråkar utbildningsdepartementet den historiska modellen, medan vi ser en chans att göra systemet transparent, säger Kjell Asplund.

En annan stötesten är Örebro. De bedriver numera läkarutbildning och har behov av ekonomiskt stöd, utan att de andra lärosätena drabbas och får sämre möjligheter att bedriva utbildning och forskning av god kvalitet.

– Örebro måste ju in i systemet på samma villkor som de andra lärosätena. Vi får inget klart besked om vad man vill från departementets sida, och det innebär ytterligare en spärr i förhandlingarna.

Mer pengar till ALF-finansierad forskning

– En annan stötesten är att man vill ta forskningspengar för att styra universitetssjukvården. Beskeden om hur man vill göra detta har varit både oklara och motsägelsefulla och det har gjort det svårt att representera staten, tycker jag.

I årets budget avsätts 40 miljoner kronor i extra anslag för ALF-finansierad forskning. Något som landstingen välkomnar och som de efterfrågat under lång tid. Budgetförstärkningen kom som en överraskning för förhandlarna som fått tydliga besked från departementet: inte en krona utöver de årliga pris- och löneomräkningarna.

Budgetförstärkningen innebär ett slags genombrott i förhandlingarna. Och många knutar hade kunnat lösas med dessa pengar, menar Kjell Asplund.

– Det är inte utbildningsdepartementets förtjänst att de extra medlen nu avsätts, det är andra aktörer inom regeringskansliet som har spelat en mer avgörande roll.

– Hur man nu vill gå vidare, det återstår att se. Från departementets sida finns signaler om att man vill ta ett fastare grepp. Personligen tror jag att man inte tycker att vi har varit tillräckligt lydiga, säger Kjell Asplund.

Fotnot:
Sjukhusläkaren har även sökt Sigbrit Franke för en kommentar. Hon avböjer och hänvisar till statssekreterare Peter Honeth. Även Peter Honeth avböjer att svara.

”Beklagligt och olyckligt”

Eva Engström är ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation.

– Det är förstås djupt olyckligt att en så viktig process avbryts. Det bästa vore att man tillsätter en haverikommission för att reda ut vad som har hänt. Ett långsiktigt och välfungerande avtal är avgörande för den kliniska forskningen i Sverige.

– Vår upplevelse är också att det har varit väldigt tyst kring processen och hur den har fortskridit, detta är besynnerligt med tanke på att man diskuterat betydelsen och behovet av transparens.

Thomas Brännström, ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse:

– Det är djupt beklagligt att arbetet fördröjs. Beslutet om den förnyade läkarutbildningen förutsätter att ett nytt ALF-avtal är på plats. Och jag ser med oro på att det råder så starka motsättningar när det gäller ett nytt avtal. ALF-medlen är den viktigaste resursen för klinisk forskning i Sverige. Och det är allvarligt att man behandlar ett så viktigt område som klinisk forskning på det här viset. Jag skulle önska att det fanns en långsiktighet och en konsensus mellan staten och SKL för den här extremt viktiga frågan.

Även Håkan Billig, ordförande Svenska Läkaresällskapets forskningsdelegation, är bekymrad:

– Det är oroväckande för den kliniska forskningen att förhandlingarna drar ytterligare ut på tiden. Det blir en tempoförlust. ALF- medlen är den enskilt största finansieringskällan för klinisk forskning. Den osäkra situationen kan få effekt på långsiktiga infrastruktursatsningar och rekrytering till forskarutbildning där ALF-medlen spelar en viktig roll. Det kan också innebära att vår position inom den internationella forskningen påverkas, och i förlängningen att vi inte kan erbjuda den bästa vården till patienterna. Svenska Läkaresällskapet vill se transparens i hur ALF-medlen fördelas. Utan att ta ställning till detaljer vill Läkaresällskapet ha ett fördelningssystem som premierar kvalitet i den kliniska forskningen.

Fotnot:
Det första ALF-avtalet undertecknades 1989 och har sedan förnyats. Det nuvarande avtalet sades upp 2009 och förhandlingar för ett nytt avtal inleddes på våren 2012. Enligt planerna skulle det nya avtalet träda i kraft senast 1 januari 2015.
Förhandlingarna har dock strandat och utredarna har inte fått förnyat förtroende. Det innebär att ett nytt avtal med stor sannolikhet ytterligare skjuts på framtiden.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera