Regeringen lyfter Life Science
Nyheter
Life Science var ett av de fem strategiska samverkansprogram som regeringen presenterade idag. Tanken med samverkansprogrammen är att förutom söka konstruktiva samarbeten också skapa bättre förutsättningar för innovationer.
– Huvudfokuset måste vara att förbättra människors hälsa. Vi vet att när vi haft det huvudfokuset har det lett till att vi tagit fram den bästa tekniken, de bästa läkemedlen, och de bästa lösningarna för människors hälsa. Det finns inga motsättningar i detta, det finns bara vinnare om vi kan samverka mer, sa idrotts- folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) på den pressträff där samverkansprogrammen presenterades.
Gabriel Wikström lyfte fram samverkan mellan akademi, näringsliv och vård- och omsorgsverksamhet som ett framgångsrecept.
– Det är i den vägkorsningen där vi kommer skapa de nya innovationerna, sa Wikström
Ett av regeringens övergripande mål är att minska på de påverkbara hälsoklyftorna mellan olika samhällsgrupper. Det är en av orsakerna till ett samverkansprogram för Life Science. Men Gabriel Wikström listade även andra stora utmaningar för hela befolkningen.
– Det rör sig om livsstilssjukdomar, en åldrande befolkning, globala hälsohot som pandemier och ödesfrågan om antibiotikaresistensutvecklingen. Alla dessa utmaningar kommer att kräva att vi arbetar egentligen inom alla samhällssektorer och stora satsningar och förändringar inom den traditionella folkhälsopolitiken och den traditionella sjukvårdssektorn.
När det gäller sjukvården, måste en kulturförändring till, anser Wikström.
– Sjukvården är ett system som är anpassat efter de gamla behoven. Det vill säga att människor kanske bröt ett ben eller fick en infektion, och blev frisk och sedan inte kommer tillbaka på decennier. Så ser normpatienten inte ut längre, vi vet att 85 procent av de resurser vi lägger ner inom hälso- och sjukvården går till människor som lider av kroniska sjukdomar. Det som är anmärkningsvärt är att när de väl träffar en läkare är dom förmodligen mest pålästa och kan mycket om sin sjukdom och sitt tillstånd och hur man vill ha sin vård och behandling. Detta kräver ett helt nytt sätt att arbeta.
Samverkan är enligt Garbiel Wikström lösningen på att hitta de nya arbetssätten. Han framhöll också att mycket arbete redan har påbörjats.
– Vi gör många satsningar på detta redan. Det handlar om våra register och databaser, det handlar om att få en bättre fungerande e-hälsa runtom i landet.
Men rum för förbättringar finns, eller rum för innovationer, påpekade ministern.
– Vi måste få en bättre och fungerande e-hälsa. Vården är redan digitaliserad, men it-systemen pratar inte med varandra, och det innebär merarbete och svårigheter i samverkan med andra aktörer. Vi måste också utveckla vårt ganska unika prissättningssystem för läkemedel så att vi snabbare kan lansera innovativa läkemedel. Vi kommer också från statens sida bli bättre på att se hur vi kan nyttja våra register på ett bättre sätt. Att vi det vi inte bara matar in information utan också blir bättre på att ta ut information för forskning eller för företag. Det kommer gynna både sjukvård och life science samverkan.
Inom industrin betyder digitalisering att göra affärer på helt nya sätt och att gränsen mellan den egna organisationen och omvärlden suddas ut. Inom sjukvården handlar det om att använda appar och hemsidor. Att få 2nd opinion på natten från personal på andra sidan jorden, det är digitalisering på riktigt. Men resan måste väl börjas någonstans även om visionen är i linje med internet-hypen för 15 år sedan. Lagstiftaren borde fundera på vad kriminaliseringen av informationsutbyte innebär för patientens hälsa. Om 3000 dör varje år pga vårdskador, hur många av dem skulle kunna räddas om information kunde delas och register samköras? För att inte nämna möjligheter att forska fram nya behandlingsmetoder. Hur blir det med Stiernberg-utredningen och omvandlingen av sjukvårdens struktur med en åldringsdedikerad primärvård? Var är det politiska modet?