Nyhetsarkiv

– Regeringen kan tvingas reglera försäkringsmarknaden

Försäljningen av privata vårdförsäkringar fortsätter att öka i Sverige. Varje år betalar cirka 400 000 svenskar eller deras arbetsgivare 1,5 miljarder kronor ur ”egen kassa”.
Bra eller dåligt? Sjukhusläkaren har talat med Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO och Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Mest ökar de privata sjukvårdsförsäkringarna inom kommuner och fackliga organisationer där de används som lockvara för att rekrytera nyckelpersoner och medlemmar.

– Om andelen privata sjukvårdsförsäkringar växer kraftigt tror jag att vi hamnar i ett läge där politikerna tvingas gå in och reglera branschen för att det inte ska bli en förmån som belastar och underminerar den offentliga sjukvården. Det säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.

Roger Mörtvik tror inte att privata sjukvårdsförsäkringar avlastar sjukvården. ”Det blir bara ökad konsumtion av vård”, menar han.

Han tror att det i så fall kan bli aktuellt både med en rejäl förmånsbeskattning eller att göra sjukvårdsförsäkringen obligatorisk.

Roger Mörtvik har följt utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar och granskat flera studier inom området. Hans slutsats är att de som behöver sådana försäkringar i Sverige egentligen är ganska få.

– Det handlar om småföretagare och nyckelpersoner där en lång frånvaro kan få katastrofala följder för företaget, säger han.

”Vanliga medborgare har inget behov av en försäkring”

Men för vanliga medborgare menar han att det överhuvudtaget inte finns något behov av en sjukvårdförsäkring.

– När man erbjuder privata sjukvårdsförsäkringar och folk ska betala själva är intresset ganska måttligt. Det de flesta sjukvårdsförsäkringar erbjuder, finns i dag redan i primärvården, säger han.

Att ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar skulle bero på brister i den offentliga vården tror han inte på. Istället menar han att det snarare handlar om förändrade förväntningar på sjukvården. I själva verket har den offentliga sjukvården aldrig servat fler patienter än i dag, ändå klagar vi.

– Den största risken är att arbetsgivarna börjar tycka att det är billigare att erbjuda personalen en försäkring och lite friskvård än en utbyggd företagshälsovård, med budskapet håll dig frisk. Då stoppas det förebyggande arbetet upp på arbetsplatserna, varnar han.

”Bättre med företagshälsovård”

Roger Mörtvik tycker att ett bra alternativ till sjukvårdsförsäkringar vore att staten satsar resurser på att bygga upp företagshälsovården och ställer krav på företagen att ansluta sig till en kvalificerad företagshälsovård mot att de får skattelättnader.

– Det allra bästa vore en företagshälsovård som både jobbar förebyggande och har primärvårds­­up­p­­­drag från landstingen. Det skulle det bli ett attraktivt alternativ för företagen och skulle minska intresset för privata vårdförsäkringar. Det skulle jag satsa på som politiker, säger Roger Mörtvik.

Han pekar på att både utbud och efterfrågan drivit på efterfrågan. Försäkringsbranschen har skapat den här typen av försäkringar för att det finns pengar att tjäna på det.
Men han ser också att ökningen beror på en viss grad av efterfrågan som handlar om att folk vill ha snabbare vård än vad de upplever att de kan få.

Konkurrensmedel

Det är främst företag som försäkrar sig om vård för nyckelpersoner och småföretagare som inte kan vara borta från arbetet utan att det påverkar företaget negativt. En annan drivkraft, menar han är, att det blivit en statusmarkör i vissa grupper att kunna få vård lite snabbare än andra.

En tredje är gruppen fackliga organisationer som använder privata sjukvårdsförsäkringar som ett konkurrensmedel för att locka nya medlemmar.

Det här, menar han, får till följd att också andra fackliga organisationer tvingas ha det som medlemsförmån.

Avlastar inte den offentliga vården

Roger Mörtvik tror inte på att sjukvårdförsäkringar är lösningen på sjukvårdens kostnadsökningar.

Han pekar på att flera studier tvärtom visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte avlastar den offentliga vården. Snarare verkar de leda till ökad konsumtionen av vård.

I länder där man har satsat på privata sjukvårdsföresäkringar, som Holland och Schweiz har man tvingats reglera och strama åt marknaden för att det inte ska leda till kostnadsökningar. Man har också tvingats gå in och styra så att försäkringsbranschen inte bara kan väljer ut de lönsamma patienterna som i USA och lämnar de olönsamma till det offentliga vilket kan ske vid en helt fri marknad, konstaterar han.

– Dilemmat blir då att man tvingas välja mellan att göra försäkringen obligatorisk eller så måste man reglera mycket strikt vilken typ av vård försäkringen ska omfatta och då försvinner valfriheten, konstaterar Roger Mörtvik.

Han ser också en fara i att om man inte reglerar på rätt sätt kan det sluta med att privata sjukvårdsförsäkringar tar hand om de enkla lättbehandlade och nöjda patienterna medan det offentliga får ta hand om den tunga vården.

Fotnot: Privata sjukvårdsförsäkringar kan vara ett känsligt ämne. Lärarförbundet har lagt ut en lång analyserande förklaring på nätet varför man anser att förbundet satsning inte är en gräddfil för välbeställda. Förklaringen kan läsas på http://www.lararforsakringarbloggen.se/?tag=sjukvardsforsakring

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera