Regeringen föreslår nytt system för klagomål i sjukvården
Nyheter
Regeringen vill införa ett nytt system för att hantera klagomål i hälso- och sjukvården. Bland annat väntas det leda till snabbare återkoppling för patienterna och att IVO kan fokusera insatserna där de gör störst nytta.
Bland annat innebär systemet att det i första hand är vårdgivarna som ska ta emot och bemöta klagomål från patienter och anhöriga. Syftet med förslaget är att hanteringen av vårdskador ska effektiviseras, så att åtgärderna kan komma in i ett så tidigt skede som möjligt och patienterna snabbare får svar på sina klagomål.
Centralt i förslagen finns ”den riskbaserade och patient-centrerade tillsynen”, som ska stärkas och ge IVO bättre förutsättningar ”att genomföra egeninitierad tillsyn”.
– Dessa förslag innebär att vi nu ställer tydligare krav på att vårdgivarna ska utreda klagomål och ta patienternas synpunkter på allvar. Det bidrar också till att vi kan möjliggöra för IVO att fokusera sina tillsynsinsatser där de gör som störst nytta, till exempel till verksamheter där man vet att många patienter inte skulle förmå att göra en anmälan, eller dit klagomålen är som allvarligast, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.
Förslagen innebär också att IVO:s utredningsskyldighet i klagomålsärenden begränsas till att enbart handla om ärenden ”där patienten i samband med hälso- och sjukvård har fått en sjukdom eller skada som är bestående och allvarlig, som har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller som lett till att patienten har avlidit”.
Förslagen bygger på Klagomålsutredningens två betänkande och tanken är att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2018. I expertgruppen bakom förslaget har bland annat Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, funnits med.
– Det är bra att återkoppling ska ske direkt till verksamheterna. Och det är bra för inlärning, men tid och kunskap måste finnas. Det är också viktigt att man förtydligar patientnämndernas roll – eftersom det ser så olika ut lokalt och borde vara mer jämlikt över landet. Här samlas också mer kunskap. Vi hoppas att IVO nu får tid att verkligen utreda det som är viktigt för vården mer konkret och inte bara på övergripande nivå, säger hon.
Dessutom föreslås att patientnämndernas verksamhet ska regleras så att nämndernas huvuduppgift blir att stödja patienter med att få klagomålen besvarade av vårdgivarna. Det innebär också att landstingen och kommunerna ska organisera nämnderna så att verksamheten kan skötas självständigt och bli oberoende från hälso- och sjukvårdens huvudmän.
