”Rätt rapportering gör stor nytta”
Nyheter
På vilka fakta grundar Richard Cook sin sluta-rapportera-kampanj? undrar Hans Rutberg, professor i utvärdering och hälsoekonomi med särskild inriktning på kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, vid Hälsouniversitetet i Linköping.
För drygt ett år sedan tillträdde Richard Cook som Sveriges förste professor i patientsäkerhet. Han är en flitigt anlitad föreläsare och han väcker starka och blandande känslor i såväl läkarkåren som hos beslutsfattare.
Richard Cook liknar det svenska hälso- och sjukvårdssystemet vid en arkipelag av isolerade öar utan fungerande dockningsstationer.
Djupliggande systemfel
Han menar att om Sverige på allvar ska arbeta seriöst med patientsäkerhet i vården, måste fokus skifta från magiska lösningar som checklistor och ”meningslös” rapportering, till åtgärder som kommer åt de djupliggande systemfelen.
Hans Rutberg delar Richard Cooks uppfattning att bakomliggande systemorsaker som exempelvis konstant ekonomisk press ökar risken för olyckor.
– Om vårdplatsbrist och brist på specialistutbildade sjuksköterskor är normen blir de som arbetar inom sjukvården till slut så vana att arbeta under dessa förhållanden att de inte reagerar. Avvikelsen blir till norm.
Sluta-rapportera-kampanj
När Richard Cook föreläste på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte i mars i år, fick han både applåder och fniss från publiken när han berättade om sin ”sluta-rapportera-kampanj”.
Richard Cook menar att politiker och administratörer är på helt fel spår när de kräver mer data, mer kunskap, mer IT, mer träning, fler datorer i tron att vården skulle bli säkrare: ”Det är nonsens. Det finns ungefär 70 000 rapporter i systemet i dag. Hur många behövs, 100 000? Kom igen, ingenting kommer att hända även om vi får fler rapporter. Så sluta rapportera, ni har gjort tillräckligt”.
Så lät det på fullmäktigekonferensen i mars.
Men varifrån hämtar Richard Cook sina påståenden? Det undrar Hans Rutberg (bilden) som efter över tio års arbete med patientsäkerhetsfrågor i Sverige på lokal, regional och nationell nivå vill kommentera Richard Cooks åsikter.
Vilka fakta ligger till grund?
– Så vitt jag förstår, baserar han sina åsikter på intryck efter sitt första år i Sverige. Det finns en hel del kritik som han tar upp som jag håller med om, som till exempel att fokus bör vara på en bättre kontinuitet i vården. Men när det gäller hans kampanj att sluta rapportera så undrar jag på vilka fakta han grundar sina påståenden.
– Vilken databas är det han åsyftar som har 70 000 rapporter? Är det Socialstyrelsens databas för Lex Maria eller något av landstingens avvikelsehanteringssystem?
Värdefulla lärdomar
Lex Maria-rapporteringen är reglerad i patientsäkerhetslagen, och i Socialstyrelsens föreskrift 2011:12 står att vårdgivaren ska ha ett avvikelserapporteringssystem. Hans Rutberg menar att den avvikelserapportering som funnits i drygt 10 år i Östergötland har bidragit med värdefulla lärdomar och kunskap som kan användas för att förbättra och göra vården säkrare.
– Många avikelser leder till ett lokalt förbättringsarbete och på landstingsnivå kunde flera riskområden identifieras, till exempel när det gälleR läkemedelshantering. Frekventa avvikelser inom APO-doshanteringen ledde till en landstingsövergripande riskanalys och ett antal åtgärder initierades, säger Hans Rutberg.
– Men visst kan det bli ännu bättre, särskilt när det gäller återkoppling till den som rapporterar. Den systematiska analysen av avvikelser på landstingsnivå kan också förbättras.
Eftersom avvikelserapportering samt risk- och händelseanalyser är metoder som relativt nyligen introducerats i Sverige, behövs en kritisk utvärdering så att metoderna ytterligare kan förbättras, menar Hans Rutberg.
Olika angreppssätt behövs
– Händelseanalyser kan bidra till att göra vården säkrare. I Östergötland har det gjorts en uppföljning av effekten av händelseanalyser.
Drygt 118 händelseanalyser kopplade till Lex Maria-ärenden studerades. Händelserna inträffade oftast i samband med diagnostik, läkemedelshantering och observation/övervakning. Skadan uppkom i 40 procent av fallen i ett förlopp över flera dagar och var då inte resultatet av ett enstaka misstag. Två till fyra bakomliggande orsaker identifierades per händelse, och bristande kommunikation var den vanligaste orsaken. Tre åtgärder per analys föreslogs oftast, och ett år efter analysen var cirka två av tre åtgärdsförslag genomförda.
Multiprofessionella team
– Multiprofessionella team med läkare bör eftersträvas, särskilt som ärendena ofta gäller komplicerade frågeställningar om diagnostik och behandling. Det är också viktigt att involvera klinikledningen eftersom det oftast leder till effektivare åtgärder.
Vidare, menar han, visar erfarenheter från Australien att en genomtänkt rapportering av avikelser inom anestesi bidrar till att minska skador i vården genom att tydligt identifiera riskområden där åtgärder kan sättas in.
Flera angreppssätt behövs
Hans Rutberg delar inte heller Richard Cooks uppfattning om att de som arbetar med patientsäkerhet i Sverige tror på magiska bönor.
– Vi tror däremot att det behövs flera olika angreppssätt för att förbättra patientsäkerheten.
Hans Rutberg refererar till ett stort antal evidensbaserade åtgärder som Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) i USA nyligen har sammanställt. Användning av checklistor vid kirurgi och anestesi och åtgärdspaket för att förebygga olika typer av vårdrelaterade infektioner är några rekommenderade åtgärder för att förbättra patientsäkerheten.
Fokus skiftar från mätning till åtgärder
– Den patientsäkerhetssatsning som staten och SKL bedriver har bidragit till ett starkt fokus på området patientsäkerhet och vi har fått kunskap om var bristerna finns. Journalgranskning visar att skador återfanns i 14 procent av de nästan 4 000 granskade vårdtillfällena. Två tredjedelar av de skador som identifierades rörde vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallskador och läkemedelsrelaterade skador. Inom alla dessa områden har SKL tagit fram evidensbaserade åtgärdsprogram. Fokus kan nu förhoppningsvis skifta från mätning till genomförande av åtgärder.
Sjukhusläkaren har bett professor Richard Cook om en kommentar: Han svarar att han inte förstår poängen i artikeln och att han är förvånad över att Hans Rutberg lägger vikt vid Richard Cooks ”lilla sluta-rapportera-kampanj”.
– Svenska myndigheter har de senaste åren spenderat flera miljarder kronor på att höja säkerheten, men vad har åstadkommits?, undrar Richard Cook.
